Har det hänt att du vill påverka någons beteende? Du kanske driver ett förändringsarbete på jobbet och har upptäckt att det är svårt att få andra att ändra beteende? Eller kanske ännu mer frustrerande: Du har försökt att ändra dina egna vanor och upptäckt hur svårt det är!

Det finns några saker som är viktiga att känna till om hjärnan i det här sammanhanget.

Det första är att vi har samma grundfunktioner i hjärnan nu som för 40 000 år sedan.  Det ställer till det för oss eftersom samhället ser helt annorlunda ut nu än när vi levde på savannen.

Det andra är att vår hjärna har två starka drivkrafter: Att optimera belöningar och undvika obehag. På kort sikt. Här och nu. Att jobba för långsiktiga belöningar är inget vi har så där jättelätt för. Vi kan självklart göra det, men det kräver lite ansträngning.

Att hjärnan gillar kortsiktiga belöningar är ju det som får oss att äta den där chokladbiten fast vi hade bestämt oss för att låta bli.

Att vi vill undvika obehag kommer till uttryck på många olika sätt. Vi blir kvar i soffan fast vi bestämt oss för att gå och träna. Vi vet att vi kommer att må bättre när vi har tränat, men soffan är ju så skön här och nu. Och vi skjuter upp det där jobbiga samtalet för att slippa här och nu.

Dessutom är vi sjukt bra på att hitta förklaringar till våra val. Vi vill inte känna oss som förlorare så vi hittar helt enkelt en förklaring till varför vi ska äta chokladen eller låta bli att träna, just idag. Vi är galet bra på att lura oss själva och det gör ju tillvaron mycket bekvämare, men det går lite trögare att ändra våra vanor.  

Det tredje som är bra att känna till är att hjärnan är väldigt social. Den tar sociala relationer på stort allvar. Det beror på att förr när vi levde på savannen var det viktigt att få tillhöra gruppen. Blev vi utfrysta gick vi en ganska säker död till mötes. Därför håller vår hjärna koll på potentiella signaler som kan innebära att vi inte får tillhöra gruppen. Kroppsspråk som visar att någon annan inte gillar oss eller det vi säger. Höjda ögonbryn, fnysningar och menande blickar uppfattas som riktiga hot.  

Det finns mycket forskning om vad som påverkar våra beteenden. Beteendeanalysen visar att sannolikheten att vi ska utföra ett beteende påverkas till 80 procent av vilken konsekvens vi upplevde när vi utförde beteendet.

Ett exempel: Du ska börja registrera ärenden i ett nytt it-system på jobbet. Om du tycker att det nya systemet är enklare och smidigare, upplever du en positiv konsekvens av de ändrade rutinerna. Förändringen kommer att vara självförstärkande. Men om du tycker att det nya systemet är krångligt, tar längre tid och du känner dig osäker på hur du ska göra, upplever du en negativ konsekvens. De här konsekvenserna kommer att påverka ditt framtida beteende till 80 procent.

Om ni genomför en förändring som innebär att arbetet tillfälligt blir besvärligare behöver ni tillföra positiva konsekvenser som t ex positiv feedback för att få till en verklig beteendeförändring. Annars är risken stor att många fortsätter att göra på det gamla sättet för att det känns smidigare.

Information och utbildning om det nya arbetssättet är viktigt men påverkar framtida beteenden med 20 procent. Trots att det har visat sig mycket mer effektivt att arbeta med konsekvenserna av utfört beteende fortsätter de flesta organisationer att satsa på mer information.

Vill du bli framgångsrik i att påverka beteenden hos dina medarbetare eller kunder behöver du veta vad som faktiskt fungerar. Och du behöver veta att det inte räcker med att ge information om hur de ska göra eftersom det är fler åtgärder som krävs för att de ska ändra ett beteende.

Jill Nyqvist
Talare

Mina senaste sånger skildrar livet på skuggsidan, att leva i mörker. Kanske kan du inte få ett arbete på grund av din funktionsnedsättning. Kanske har du hamnat på fel sida om lagen och vill berätta om livet bakom murarna? Eller att kunna se, det är något som de flesta tar för givet. Likaså att kunna röra sig normalt utan att behöva stappla sig fram.

Skildringar av livsöden som dessa kunde förr i tiden säljas som så kallade skillingtryck, en blues där någon berättade och sjöng om sin tragedi. Det mest kända skillingtrycket är kanske det om Elvira Madigan och Sixten Sparre. Kanske sålde du ditt levnadsöde i ett vistryck för några slantar. Kanske sjöng du det själv för ett mål mat eller husrum för natten.

De flesta av de här texterna är skrivna i början av 1900-talet. Men de är lika aktuella idag när vi återigen fått en trasig gatubild med stukade människor som flytt från krigshärjade länder, och personer som lever i stor fattigdom. Tiggarverserna har bytts mot handskrivna skyltar men den mänskliga nöden är sig lik. Den här skivan låter röster från igår gestalta det som är mångas verklighet än idag.

Hur kan du skapa ett hållbart liv utifrån de förutsättningar du fått? Vad kan du göra istället för se på vad du inte kan göra längre? Hur behåller du livsgnistan? I mina visor berättar jag även om min egen funktionsnedsättning. Om hur jag kämpar för att hitta nya vägar i tillvaron. Hur jag går vidare från att se allt som ett hinder.

Visorna väntar på Spotify, se ”Röster ur mörkret”.

Louise Hoffsten
Talare

”Den blindes sång är en sådan där blivande Hoffsten-klassiker.”

En platta på svenska med Louise Hoffsten är en skänk från ovan. Bland det absolut bästa hon gjort är på modersmålet – lyssna till exempel på Slätten från Så speciell eller Om dagen vid mitt arbete från Kära du.

Nu kommer Hoffsten med en samling skillingtryck skrivna ur den oseendes perspektiv på livet. Röster ut mörkret heter plattan med gitarristen Lasse Englund vid Hoffstens sida.

Backa-Hans Eriksson och Micke Nilsson fullbordar kompet med Peder af Ugglas gästande på ett par låtar. När Louise är som bäst lyckas hon frilägga den nakna, råa känslan ur materialet, någonstans mellan visa och blues. Den blindes sång är en sådan där blivande Hoffsten-klassiker.

Magnus Östnäs, Lira

Hej! Jag heter Daniel Skyle och jag är journalist och specialiserad på att lära ut källkritik och källkritik inför val.

Det är ämnen som börjar bli ännu viktigare nu med tanke på hur nära valet är. Det positiva är att med några enkla tekniker så kan du själv lätt applicera mer källkritik och slippa bli manipulerad.

Källkritik ger dig chansen att bli klarare när det gäller all information du hanterar i livet. Det kan vara för dig och mig som privatperson liksom för ett företag eller en hel organisation. Källkritik är lite som att vaska fram guld: det ger dig chansen att hitta vad som faktiskt är sant.

Nuförtiden har ju källkritik blivit mycket viktigt om vi vill kunna röra oss på nätet utan att bli manipulerade. Har du hört talas om falska nyheter? Det är ett begrepp som spridits allt mer.

Men trots att det är mer känt är det ändå ganska ovanligt att folk kan de praktiska teknikerna för källkritik. Det är de teknikerna som hjälper oss att verkligen genomskåda manipulation på webben. Det är därför jag själv också alltid håller föreläsningar anpassade efter nivån som behövs, och ofta föreläser för folk som inte kan någonting alls om källkritik från början men som verkligen vill lära sig.

En del företag på nätet bygger på att lura oss på information som de sedan säljer vidare till andra. Samma teknologi har börjat användas de gångna åren för att mycket effektivt sprida propaganda på nätet. När du väl lär dig tekniker för källkritik blir det lättare att genomskåda både propaganda och manipulation, och det ger dig bra koll på vad som faktiskt händer på nätet.

Idag ska vi vara lite nyfikna och kolla på en av de första teknikerna för källkritik så att du har den med dig.

1) Vem är avsändaren?

Vem skrev texten? Vem gjorde videon du ser, eller delade fotot du ser på sociala media?

Är det en privatperson? Är det en journalist på en tidning eller på en TV-kanal, eller kanske på radio? Är personen länkad till ett politiskt parti? Verkar det som om personen har rasistiska åsikter? Kan du se vem som sprider informationen? Har den som sprider den något att tjäna själv på att ändra den?

Journalister har regler om etik och källkritik som de förväntas följa. Ibland gör de misstag, men reglerna finns där och fungerar för det mesta. Om det är en privatperson eller en grupp som sprider texten på nätet kan det hända att inget ansvar har tagits för källkritik av dem. Det kan också hända att de medvetet sprider falska nyheter, propaganda, eller lögner, och många har tyvärr blivit mycket skickliga på hur man sprider det på nätet.

Vi kan faktiskt ta ett bra tips till nu när vi är här: välj ut två-tre källor som du vet är noggranna med att använda källkritik. De skapar din referens. Ofta blir dessa de större nyhetsmedia, t. ex. DN, SR, SVT Nyheter, etc. Även om du inte kollar dem varje dag så får du ändå några säkrare källor att kolla upp informationen på. Sedan kan du ganska enkelt jämföra mellan de tre och bekräfta informationen där.

De två tipsen ger dig en bra start på bättre källkritik! En annan intressant fråga är vad som kommer att hända inför valet 2018?

Det har blivit allt vanligare att grupper och nationer manipulerar val världen över nu. Så vad är riskerna för Sverige i vårt val i år? Exakt hur kan du använda källkritik för att se till att ingen manipulerar din röst? Det är det vi ska kolla på i nästa bloggpost.

Vill du boka föreläsning om källkritik eller källkritik inför val? Då hittar du mer information här: https://www.sverigestalare.se/talare/daniel-skyle

Daniel Skyle
Talare

Är det inte lustigt att en gång om året ger vi massor med löften om vad vi ska ändra för att må bättre det kommande året? Rent självbedrägeri då vi vet att vi inte kommer att hålla det.

Och precis som om där finns en början och ett slut så här mitt i livet när livet är en pågående process från födsel till död. Fast vi människor behöver hållplatser att hänga upp vår livshistoria kring så jag antar att Nyår är väl så bra som någon annan tid. Jag har gjort likadant tills jag upptäckte att det kvittar när du ger löften och sätter mål – så länge du håller vad du lovar. Och jag upptäckte att det var lättare att hålla löftena om de var i ett sammanhang i mitt liv snarare än kring ett visst datum.

För lite sen hörde jag om en studie om livslängd. Den utgick från det faktum att allt fler i Sverige når 100 års ålder och jag såg att man kan koppla resultatet till att vi ger alla dessa nyårslöften.

De hade intervjuat totalt 100 kvinnor och män om vad de ansåg var den bidragande orsaken till att de uppnått denna aktningsvärda ålder. Vad var deras specifika hemlighet?

Överraskande nog fanns det inget mystiskt hemligt recept. Eller var det egentligen överraskande? Deras recept var väldigt modesta – detta var 10 i topplistan för ett långt liv:

1.       Rök inte/sluta röka
2.       Passa på din vikt
3.       Bry dig om ditt sociala nätverk
4.       Bry dig om dina nära kontakter
5.       Skratta
6.       Vårda din sömn
7.       Drick med måtta
8.       Är hälsosam mat
9.       Fortsätt att röra på dig
10.     Var positiv

En 106-årig kvinna sa i intervjun att anledningen till hennes höga ålder är: ”Jag har alltid brytt mig om min hälsa på ett basalt sätt, inga extrema fanatiska saker. Jag har brytt mig om min familj och mina vänner, och även om många av dem är döda idag så är minnena positiva. Jag har varit aktiv och nyfiken och jag har inte låtit mig dras ner av tuffa tider. När jag varit sjuk, och jag har haft mina duster, har jag varit noga med att försöka se det från en positiv synvinkel och jag har alltid försökt att le även när det varit tufft.”

Som ni ser så bekräftar hon nästan alla punkter på listan ovan.

Jag vet att några av er inte håller med, och det är okej. Jag är fullt medveten om att genetiken spelar roll i livslängd och hälsa. Några människor gör allt rätt men dör ändå tidigt. Men jag vet också att upp till 75–80 procent av all ohälsa som jag ser som läkare på vårdcentralen beror på livsstilsfaktorer och endast en mindre del beror på arv. Jag ser detta faktum som en chans att göra mitt bästa i varje tillfälle och på så sätt få det så bra som möjligt och få en chans till ett långt friskt liv. Mitt mål är att också bli minst 100 år. Och när min tid är inne vet jag att jag åtminstone gjorde mitt bästa med mina specifika förutsättningar, och det är gott nog.

Ingenstans i det jag skrivit om här ovan nämns ordet stress, vilket ju är mitt huvudämne. Men vet du vad?

Allt detta handlar om stress för stress är en del av vår grundläggande fysiologi. Att ta väl hand om sig är den bästa stressförebyggande åtgärden man någonsin kan göra. Stresshantering handlar inte om alla punkter på din att-göra-lista, det handlar om ”mindset”, om att se helheten, göra små ändringar, att göra det enkelt och att välja.

Det är här mina föreläsningar för chefs- och arbetsgrupper börjar. Att hitta kärnan i stressen och se enklaste vägen ut. För ökat välbefinnande dig och dina medarbetare och för ökad lönsamhet för ditt företag.

Du väljer själv huvudtemat som sedan anpassas efter era specifika behov:

Hållbara ledare – Arbetsmiljö – Stress och Hälsa, om att undvika den berömda väggen –  Kommunikation mellan människor – Hälsa och Livsstil, enkla tips i vardagen (inspirationsföreläsning)

Om du vill lära mer, kan du läsa min blogg ”AskDrAnnika”.

Dr Annika Sörensen
Talare

Tänk dig att vi tillsammans ritar upp en ruta du och jag. Nu fyller vi den här rutan med allt vi har gemensamt, allt vi förväntar oss och allt vi tar för givet med varandra. Utanför rutan hamnar det vi inte har gemensamt, det vi måste påminna varandra om.

Det här är ett sätt att förklara normer på, men istället för bara du och jag är det hela samhället som ritar upp den här rutan. Hela samhället fyller den med sina förväntningar och vad som tas för givet. Normer kan också förklaras som standardinställningarna på en dator eller en tv. Vi är vana vid de här standardinställningarna, antar kanske att de är de enda inställningar som finns. Men vi reflekterar inte över att de är just en standard förrän vi måste göra något som går utanför dem. Det är oftast först då vi märker att de finns.

Normer handlar också om osynliga regler. Har du ett konto på Facebook till exempel? Då är du en del av de 71 procent svenskar som finns på Facebook. En norm som kanske inte blir tydlig förrän någon på din arbetsplats, i din släkt eller i ditt bowlinggäng inte har ett facebookkonto. Som heterosexuell kanske en aldrig har behövt fundera på eller förklara sin sexualitet och då upplever prideparaden som ett spektakel, medan det för den homosexuella kan vara en form av befrielse att få befinna sig i ett sammanhang där hen inte behöver förklara sig.

Just den normen, att aldrig behöva förklara sin sexualitet då folk antas vara heterosexuella, kallas för heteronormen och är helt enkelt det faktum att alla förväntas vara heterosexuella till dess motsatsen är bevisad. Heteronormen är dock inte något som bara angår de som inte är heterosexuella, utan alla.

Heteronormen innebär förväntningar och i många fall ramar för hur våra liv förväntas se ut. Först och främst vilket kön vi förväntas ha, sedan hur vi ska tycka och agera utifrån det tillskrivna könet, och slutligen vilken partner som krävs för att vi ska kunna leva ett lyckligt och önskvärt liv. För alla är det relevant att prata om normer och dess begränsningar, att se och tänka över normers konsekvenser istället för att bara se de personer som bryter mot dem.

Det knepiga med normer är att vi ofta inte märker dem förrän någon bryter mot dem. Framförallt märker vi dem kanske inte om vi själva passar in i normen i fråga och det kan vara jobbigt att inse att det finns normer en inte har sett. Det är här jag kommer in. Jag gillar att vrida och vända på olika normer och hjälpa till med att skapa förståelse för hur de fungerar. Normer hänger i många fall ihop med kunskap och med våra omedvetna fördomar. När vi får kunskap kan vi lättare förstå andra perspektiv och förhålla oss till dem. Som föreläsare vill jag bringa klarhet och ge dig en förståelse för hur normer påverkar dig och dem omkring dig, om hur det är att vara den som står utanför rutan och tittar in, att stå både utanför och innanför rutan samtidigt och vad alla som är innanför rutan kan göra.

Christoffer Strokirk
Talare

Barn som växer upp i en dysfunktionell miljö, såsom en familj med kemiskt beroende, arbetsnarkomani, psykisk sjukdom, religiös fanatism, ilska och våld eller annat, tenderar att på ett omedvetet plan ta på sig olika roller för att helt enkelt orka överleva.

Ofta, men inte alltid, tar det äldsta barnet den roll som kallas ”Familjehjälten”. Barnet tar ansvar för de vuxna, särskilt för den förälder som dricker för mycket eller använder andra droger. I skolan har detta barn toppbetyg i så gott som alla ämnen, och efter skolans slut gäller det att ta hand om småsyskon, se till så pappa inte dricker mer, städa undan spritflaskor och ölburkar, gömma sprit, sätta märken på flaskan för att se hur mycket som gått åt med mera. I stället för att få känna sig liten och beskyddad blir barnet en liten vuxen, som berövas sina rättigheter att få det som barn behöver: omsorg, trygghet och bekräftelse. Barnet utvecklar ”ett behov av att vara behövd”.

Som vuxen arbetar barnet vanligtvis inom vården, där det får fortsätta att vårda och ta hand om andra, till exempel inom hemtjänsten, som personlig assistent, sjuksköterska, läkare, förskolepedagog, psykolog etc. Behovet av att vara behövd växer sig starkare, att svika kollegor eller brukare/klienter genom att sjukskriva sig vid förkylning är svårt. Risken för den här personen är att få utmattningssyndrom, eftersom det ingår i rollen
 • att inte kunna sätta gränser,
 • att alltid vilja vara till lags och prestera, vara duktig,
 • att se till att alla, både hemma och på arbetsplatsen, mår bra och får sina behov tillfredsställda.

Och så glömmer man den viktigaste personen i sitt liv: sig själv. För att få fortsätta känna sig behövd, som i barndomen, tar man hand om andra, och inte sällan förekommer ett professionellt medberoende, det vill säga man har svårt med gränser även mot klienter. Inom socialtjänsten finns otroligt många så kallade ”vuxna barn”, alltså personer som vuxit upp i ett alkoholisthem, och som brinner för att ”hjälpa andra som har det svårt”. Men för att kunna vara professionell bland möten med missbrukare behövs att man själv tagit hand om sina ”ouppklarade affärer”, dvs sett de egna drivkrafter som gör att man vill ”hjälpa” och ta hand om andra, och att man bearbetat sin uppväxt.

Att bli medveten är första steget till förändring. Jag föreläser om de olika rollerna och tar upp exempel på igenkänning. I anslutning till föreläsningarna finns möjlighet att delta i en workshop för att påbörja ett tillfrisknande från ett destruktivt agerande och få verktyg för att kunna hantera sin situation både på arbetsplatsen och bland sina anhöriga.

De andra rollerna, som jag presenterar under föreläsningen, är liksom ”Familjehjälten” så kallade falska identiteter, som personerna tvingats ta på sig, som en rustning. Att montera ner de här rustningarna är nödvändigt för att kunna få tillgång till den äkta delen i människan, den del som man är ämnad att bli.

Att leva i den här rollen innebär också att det finns risk att själv utveckla ett beroende, eller att gifta sig med en alkoholist, vilket innebär ett fortsatt ”vårdande” och omhändertagande. Personen blir medberoende och en möjliggörare för ett fortsatt drickande hos partnern/klienten. Information om vad som är bra och direkt olämpligt att säga, göra och agera behövs, samt kunskap för att kunna förstå hur en beroendepersonlighet fungerar.

För egen del får ofta de personer jag beskrivit här värk i axlar och nacke, sömnsvårigheter och så kallade ”frusna känslor”, vilket innebär att de upplevs som icke-närvarande, samt fibromyalgi.

Eva Åström
Talare

Psykisk ohälsa ökar, bland annat med sjukdomar som utmattnings- och ångestsyndrom samt depression. Bland ungdomar har psykisk ohälsa fördubblats under de senaste tio åren. Vi måste vända den här trenden!

Alla vill väl må bra, på jobbet och under fritiden. Kanske är det för mycket begärt att vi ska vara glada hela tiden? Ibland är vi ju både trötta och ledsna. Personligen drabbades jag som mycket ung av sorg och har senare sökt efter ett förhållningssätt till sorgen samt vägar till glädje och lycka. Sorg är en naturlig känsloreaktion på en förlust men den kan också leda till psykisk ohälsa.

Jag vill hjälpa människor att känna gemenskap, hopp och framtidstro genom min föreläsning. Jag vill göra andra glada.

Jag har även lång erfarenhet av samtal med människor i kris, i min yrkesroll inom socialt arbete och som volontär.

Ing-Marie Bergh
Talare

En föreläsning i kommunikation. Hm… Egentligen skulle det kunna vara det mest vida begrepp som finns. För egentligen är ju allt kommunikation. Allt som involverar fler än en person i alla fall. Kommunikation kan handla om färger, material, bilder, ljud, musik, bokstäver, ord, kroppsspråk… I värsta fall till och med om buss- eller tågtrafik. Det kan bli en lång föreläsning.

Det kräver således en schysst paketering, det här.

– Du föreläser i kommunikation, alltså. Okeeeej. (Och så hörs såklart det osynliga frågetecknet i slutet.)

– Ja. Jag föreläser om hur kommunikation påverkar våra relationer. På jobbet och på fritiden och överallt. Alltså om faktorer som har med trivsel, välmående och effektivitet att göra. Det där som ibland gör att vi upplever en situation som trögjobbad, trasslig och tjurig. Eller som gör att det flyter på och är kul, för all del. Det är det som är min vinkel.

En avgränsning börjar ta form. Vi närmar oss. Fast nu vaknar ofta nyfikenheten kring min bakgrund. Vem har the guts att kalla sig expert inom detta oändliga och åter oändliga ämne: Vadan har väl jag gjort för att förtjäna detta förtroende?

Egentligen började jag bygga kunskapskapital långt innan mina studieskulder växte på hög. Långt innan universitetsexamen i kommunikation. Långt innan plugg i marknadsföring, ledarskap och förändringsledning. Egentligen vaknade mitt intresse för kommunikation i samma stund som jag begrep att mina föräldrar gav mig mat när de hörde min gråt, och senare när jag lärde mig hålla i en penna. Intresset forslade mig vidare, och efter 17 års arbete med kommunikation i olika former, börjar jag begripa vad det är som driver mig.

Under skoltiden slukade underhållning i olika former en väsentlig del av min tid. Noveller, teaterpjäser och stand-up-comedy-uppträdanden inför julpyntad släkt utvecklades med tiden till mer omfattande projekt såsom långfilmsidéer och romaner. Men allt det där är bara produkter. Output från min vilda fantasi. Förvisso livsnödvändigt för mig, men den stora gåtan, den som aldrig slutar fascinera mig, är faktiskt inte vad som händer hos mig när jag skapar mina storverk. För det vet jag.
Frågan är vad som händer hos dig.

För det spelar ingen roll hur vackert jag skriver, hur lustigt, förbannat, surt, ironiskt eller hur älskvärt jag uttrycker mig. Hur tydligt. Om vi inte har fått, eller skapat förutsättningar att förstå varandra så vrålar vi ut i tomma intet. Om vi inte har gemensamma mål, avsikter, ramar, förhållningssätt kommer vi famla. Ibland pricka rätt. Ibland skjuta ack så hårt, men fortfarande långt utanför mål. 

Med risk för det uppenbara: Om jag pratar franska och du bara kan ryska så… Kanske mer relevant: Om jag inte vet vilka mål vi har med vårt gemensamma arbete – hur kan jag leverera det du vill ha? Och hur kan du göra mig nöjd? 

Om jag inte har beskrivit mina förväntningar med den gemensamma resan till alperna – hur vet jag att jag inte kommer tillbringa veckan med att åka ensam i liften, medan du får förkovra dig i spa-aktiviteterna alldeles själv. Väl spenderade pengar och tid? Eller?

När du knyter din näve i fickan och tänker att om du svarar på mail under min presentation, så är mitt arbete helt ogjort. Då tänker jag att jag är allt en riktigt bra en, som fixar att gå på möte och jobba samtidigt. Det måste ju alla tjäna på! Situationerna bäddar för irritation och slöseri med både tid och pengar. Och ni känner igen er. 

För många gånger är det så. Då handlar kommunikation om det vi inte säger. Kanske för att vi inte vill skriva folk på näsan. Inte vara fyrkantiga. Tråkiga. Vi vill inte kväva arbetsglädjen. Och inte ska vi väl förutsätta att folk saknar sunt förnuft? De begriper väl vad de behöver göra, och hur och när och framför allt varför! 

Det verkar trist att vara fyrkantig, det håller jag med om, fast motsatsen är knivig. För om vi aldrig talar om hur vi vill ha det. Om vi aldrig vågar beskriva vilka förväntningar vi har på varandra, krävs en helt annan talang, nämligen tankeläsning. Och om den superkraften, mina vänner, finns det ingen föreläsning, så vitt jag vet. 

Men det finns sätt att få kommunikationen att lira med oss istället för mot oss. Och att synliggöra de där fällorna, tidstjuvarna och glädjedödarna. Det är precis det som är min drivkraft. 

Där börjar min föreläsning. 

Johanna Ericson
Talare

Cirque du Soleil vs Cirkus. Linas Matkasse vs Ica. HundSpa vs Hundtrim. Enligt Darwin är det inte den starkaste som överlever, utan den mest anpassningsbara.

Har du hört talas om leken Strutboll? Det är en sällskapslek där alla får en strut, som de sätter över ansiktet. I den spetsiga änden av struten finns ett litet hål som man kan se ut genom. Struten är av papper och man fäster den med ett snöre i nacken. När alla fått en strut över ansiktet delar man upp gruppen i två lag. Sedan spelar man fotboll tillsammans. Alla får ett fantastiskt fokus, men det blir ruskigt svårt att samarbeta och se helheter. 

Det är en kul lek, men den belyser även ett samhällsproblem vi har idag. Ett samhälle där vi är för fokuserade och stressade, där vi skapar silon av branscher och stuprör av avdelningar. Det är dags att ta av dumstruten och spana in hur olika branscher möter framtiden för att hitta nya konkurrensfördelar och nya koncept.

Många spännande affärsidéer har utvecklats då olika sammanhang och branscher gift sig, till exempel Spotify, Airbnb, Uber taxi, Linas Matkasse och Cirque du Soleil. Vi har massor att lära från olika kunskapsområden och mellan olika branscher. När vi tar av oss dumstruten och ser oss omkring öppnar vi upp för större kreativitet och fler affärsmöjligheter. 

Om du vill säkerställa ditt företags affär i framtiden behöver du förstå de problem ni löser för kunden idag och imorgon, kundens behov både praktiska och känslomässiga, vilka förväntningar kunden har på er bransch i allmänhet samt de förväntningar kunden har på hur ni är med och bidrar till en hållbar värld i synnerhet.

Att hitta ett nytt koncept för ditt erbjudande ger dig helt nya möjligheter på marknaden samtidigt som du frigör ditt företag från prispress. Med ett nytt koncept seglar du iväg på en ocean, helt fri från prisjämförelser eftersom ni nu erbjuder något helt annat än konkurrenterna. Men för att hitta ett helt nytt erbjudande, ett helt nytt koncept, behöver du tänka utanför den vanliga boxen. Det gäller att ta av sig dumstruten, kliva ur silon och stupröret och få idéer från andra sammanhang och branscher.

Hundtrim eller HundSpa, Cirque du Soleil eller Cirkus. Linas Matkasse eller ICA. Videobutik eller Netflix. DVD-skivor eller Spotify. Böcker eller Storytel. Hotell eller Airbnb. 

När allt går fortare och fortare så gäller det att göra tvärtom, ta ett steg åt sidan, ge dig tid att tänka och tänk klokt. Kliv tillbaks in i matchen med ett nytt koncept och segla iväg helt fri utan konkurrens.

Ge dig tid att svara på följande frågor:

Darwin sa att det inte är den starkaste som överlever utan den mest anpassningsbara. Hur anpassningsbara är ni? Om du vill veta mer, kan du läsa min blogg ”Bygg varumärket själv”.

Pia Anderson
Talare

Mitt namn är Göran Wallin och jag är en människa som har insikten om hur viktigt det är i livet att kunna röra på sig och springa. 

Att förstå att Göran har lyckats med allt efter att ha varit så nära döden är obegripligt. Göran var 20 år när han krockade och vaknade upp som multihandikappad. Han överlevde och kämpade sig tillbaka till livet men lider fortfarande av sviterna efter olyckan. Göran erhöll en förvärvad hjärnskada, hörselskada på sitt ena öra och har tinnitus i det, dyslexi samt inre smärtor. Löpningen blev hans räddning. 

Det började med en löpning mellan olika instanser i samhället. Göran sprang för att uppnå livskvalité med sin funktionsnedsättning.

I sin föreläsning berättar han om hur löpningen har blivit betydelsefull för honom. Hur han har mött motgångar men även en hel del framgångar och det med hjälp av envishet och löpning. Han talar om glädjen över livet och att springa maraton efter maraton.

Det är möjligt att komma tillbaka till livet, vilket Göran är ett stort bevis på. Han gör en spännande, medryckande och välformulerad föreläsning. 

Ta chansen, lyssna och bli berörd av hans föreläsning ”Upploppet – Jojje maratonlöparen – mot alla odds!” 

Göran Wallin
Talare

En högaktuell bok

Göran Wallin har gett ut boken ”Jojje den meningssökande löparen” (2014). Det är en bok som handlar om livet efter en svår trafikolycka som gav honom men för livet. Han var först multihandikappad. Det var början på en svår löpning mellan en mängd olika instanser i samhället. Boken handlar även om glädjen över livet och att springa maraton efter maraton. 

Du som har en läsnedsättning kan låna boken som talbok. Gå till ditt lokala bibliotek. Det bör ha boken på skiva att låna. Boken utkom som talbok år 2016.

Boken finns även på engelska under titeln ”Jojje, the runner searching for meaning” (2017). 

Sveriges Radio. ”Musiken fick Göran att minnas igen”.
”Göran Wallin tappade allt minne efter en svår bilolycka men fick tillbaka det delvis igen tack vare sin gamla skivsamling.”

Expressen/Kvällsposten. ”Löpningen Görans väg tillbaka till livet”.

Skolfilm. ”Att leva med funktionsnedsättning – Den meningssökande löparen”.

”Jojje berättar om sin kamp för att passa in i samhället och jakten på ett vanligt arbete. När han springer mellan olika instanser för att få rätt på allting tränar han maratonlöpning. Varför ska inte Jojje kunna få ett arbete på grund av att han är långsam?”