”Varför vänder han inte tröjan ut och in innan han lägger den i tvättkorgen? Det har vi ju kommit överens om så himla många gånger!”

Ovanstående tanke dyker upp när jag sorterar tvätt. Min man har svårt att komma ihåg att vända sina nyköpta T-shirts ut och in trots att han själv sagt att han vill göra det för att de håller sig fräscha längre.

Jag har nu några olika alternativ:

1.      Gå till honom, gärna med bestämda steg, och lite lagom beskt fråga varför han ”hela tiden” glömmer...

2.      Vända tröjorna själv och bita ihop kring att han ”aldrig” kommer ihåg vad han lovat (vilket naturligtvis inte är sant).

3.      Känna och erkänna min irritation, stanna upp och ge plats för tanken att jag kan vända hans tröjor, han gör så väldigt mycket för mig. När jag lugnt satt igång maskinen går jag till maken och säger, med glimten i ögat: ”Har jag berättat för dig någon gång att dina tröjor håller sig fräscha längre om du vänder ut och in på dem?” Tillsammans kan vi skratta åt det.

Jag har lärt mig att allt oftare använda alternativ 3. Det besparar mig ilska, energi och sura miner i relationer. Det ger mig en känsla av tillfredsställelse och mycket bättre resonemang kring mina önskemål än tidigare. Jag upplever också att jag slipper tjata vilket jag har ägnat mig mycket åt tidigare och avskyr.

Det kallas impulskontroll eller kognitiv känslobroms. Den fungerar så här: man stannar upp och tillåter sig att känna känslan, erkänner och sätter ord på den även om man inte är så stolt över den, ger den en chans att ”rinna bort” och sedan – om det känns viktigt – agerar utifrån ett lugnare kognitivt känslotillstånd.

Vid hjärnscanning kan forskare se hur aktiviteten i vår ”reptilhjärna” minskar när vi aktiverar vår kognitiva känslobroms.

Men det är inte helt lätt! Mindfulnessövningar har gjort detta möjligt för mig. Tack vare dem har jag fått insikt om vad som händer och tid att kontrollera impulsen. Hjärnan reagerar på bråkdelar av sekunder så det gäller att ha stor uppmärksamhet och närvaro för att klara av det. I alla fall om man är en impulsiv person som jag.

Att ha insikt om hjärnans sociala kopplingar och träna förmågan att bromsa reaktioner som inte gagnar oss ger i allra högsta grad stor vinst i många relationer och i den sociala arbetsmiljön. När jag föreläser om vår sociala hjärna och hjärnbromsen får deltagarna förståelse för hur de kan påverka sin egen och andra hjärnor så att risken för konflikter minskar och det goda samarbetet ökar. Allt för att ge större utrymme för både fina prestationer och härligt välmående.

Några tips på åtgärder i vardagen för en socialt hållbar arbetsmiljö:

•       Var inkluderande, hjärnan reagerar starkt på utanförskap!
•       Var generös med beröm, både till dig själv och andra.
•       Träna din impulskontroll! Lär dig till exempel att stanna upp då du fått ett mejl som gör dig upprörd, ta några djupa andetag, skriv ett svar och vänta några timmar eller tills nästa dag innan du läser igenom, redigerar och skickar.
•       Kom ihåg att återhämtning är A och O för starka, smarta hjärnor.

Anneli Godman
Föreläsare, coach och skribent inom Mental Ergonomi, verkarför att skapa utrymme för både prestation och välmående. Utan den negativa stressen!

Foto: Santeri Viinamäki