Bloggarkiv

Johanna Thydell skriver inte självbiografiskt men anknyter till egna upplevelser både i sitt skrivande och i sina föreläsningar.

Jag började skriva så fort jag lärt mig stava och har helt enkelt fortsatt sedan dess. Det har alltid varit en självklar del av min personlighet men också ett sätt för mig att må bra.

Att bli författare har varit min dröm, men vad händer när drömmar slår in? Kanske blir det ändå inte som man trott? Kanske försvinner inte de där sorgliga avtrycken, som man någonstans hoppas?

När jag var 13 år dog min mamma i cancer. Händelsen har gjort ett enormt avtryck i mitt liv men även i rollen som författare. När jag skriver får jag glömma allt annat för en stund, den där sorgliga barndomen, den där fina mamman som sjukdomen tog ifrån mig, det där livet som ibland är så outhärdligt svårt.

Jag skrälldebuterade som 22-åring och vann Augustpriset med I taket lyser stjärnorna. Flera regissörer kontaktade mig för att de ville filmatisera boken. Idag har den blivit film och även teater i flera omgångar, sålt i mer än 100 000 exemplar bara i Sverige och utkommit i ett tjugotal länder. Underbart, naturligtvis, men det har också inneburit en del kamp, även om det för mig aldrig handlat om att sträva vidare uppåt. Snarare om att hålla mig kvar.

Jag skriver inte självbiografiskt men anknyter till egna upplevelser. Jag blir därför väldigt personlig. Det personliga är något som också genomsyrar mina föreläsningar, oavsett vinkel. Jag pratar bland annat om mitt författarskap som består av fyra ungdomsromaner och två bilderböcker, där den senaste, Dumma teckning, nominerades till Augustpriset.

Jag talar även om sorg och separationer, om att orka gå vidare när man inte tror det är möjligt, om det svåra i att vara mamma utan sin mamma och om hur jag hanterar återkommande depressioner och min ökade risk för utbrändhet. Eftersom jag i mina föreläsningar alltid utgår från mig själv, samtidigt som jag blandar framgång med misslyckanden och humor med allvar, kommer jag nära min publik – och vice versa. 

Johanna Thydell
Talare

Pia Hänninen delar med sig av sin livshistoria för att hjälpa andra bryta mönstren.

År 2009 var jag med i en artikel i Svenska Dagbladet, där jag berättade om mitt liv med en mamma som är missbrukare. 

Tidningen inleder artikeln så här:

Det finns oacceptabla skillnader i landet när det gäller missbruksvården, anser Socialstyrelsen i ny rapport. Främst drabbar det kvinnor och barn. Socialtjänsten missar att upptäcka att föräldrar missbrukar. Det vet Pia Hänninen allt om. Ingen såg det elände hon levde i hemma.

Man uppskattar att det i Sverige idag finns ca 380 000 barn som lever med en förälder som dricker för mycket alkohol. Det kommer fortfarande in orosanmälningar till socialtjänsten, men myndigheten tar dem inte på allvar samtidigt som fler och fler barn far illa på grund av föräldrarnas missbruk.

Du som arbetar med barn/ungdomar och vuxna, som lever eller har levt med missbrukande föräldrar, kan ta del av min livshistoria. Tillsammans skapar vi hjälp för den dysfunktionella familjen och stoppar familjemönster från att gå vidare i generationer.

Det som saknas i samhället är kunskap, rätt hjälp till föräldrarna och att man börjar prata om våldet, om missbrukaren och hur barnen mår i familjen. Några frågor man bör ställa är:

• Hur ser mönstren ut i just den här familjen?
• Vad gör medberoendet i en familj?
• Vad händer i en missbrukarfamilj där barnets behov och sinnen inte blir tillgodosedda?

Det är viktigt för barn att tidigt utveckla behov och sinnen så de får en god självkänsla, ett gott självförtroende och en bra självbild. Det leder till att de så småningom kan stå på egna ben, följa sina drömmar och känna kärlek till sig själva och till livet.

Jag delar med mig av min livshistoria för att hjälpa andra bryta mönstren, att våga söka hjälp, att tro på sig själva och få självkänsla. Vi är inte ensamma.

Du kan nu ta del av artikeln från 2009. Jag berättar mer om hur det ser ut i dag med missbruk i familjer som socialtjänsten missar. Jag läser ur min bok ”Våga leva och våga känna” i ett av mina YouTube klipp:

Barn till missbrukare missas av socialtjänsten!

Mitt credo:

• Alla människor kan förändras, om vi själva vill med rätt hjälp och rätt förtroende för de vuxna.
  
• Vi behöver varandras hjälp att finnas på livets väg, eftersom vi skapar livet tillsammans.
  
• Våga prata om känslor och sätt ord på dem, det gör dig fri från trauman.
  
• Det är bara du som äger din livshistoria och din kärlek till dig själv.

Pia Hänninen
Talare

När man är i tonåren förändras allt. Hormoner bildas, kroppen börjar ta former, man vill platsa in bland kompisarna och mycket mer. När man kommer in på gymnasiet känns det som att man har hittat sin plats, det är där man ska vara. Man hittar sig själv, men ibland blir det inte riktigt som man har tänkt sig.

Självförtroende och självkänsla är något alla kämpar med. Något som alla vill ha. Hur hittar man tillbaka till det efter ett trauma man gått igenom? Hur får man tillbaka självförtroendet efter ett dåligt besked? Detta är två stora saker som många människor kämpar med, varje dag oavsett ålder.

Vad är stomi?

Stomi innebär att man har en liten del av antingen tunntarmen eller tjocktarmen ute på magen. En stomi kan man få av många olika anledningar. Den kan sitta på tjocktarmen eller tunntarmen. Många får stomi på grund av cancer i tarmarna. För några blir stomin tillfällig medan den för andra blir permanent. Det som avgör är anledningen till operationen. Man kan även få en stomi för urinen, en så kallad urostomi.

Förståelse och lyssnande

Efter operationen kan man få komplikationer. Somliga får många, andra inga alls. Jag fick viktnedgång. Man försöker få i sig mat samtidigt som man mår illa och vill spy, men man sitter där och kämpar. Sedan hör man från andra sidan bordet "men du måste äta upp det där", "ät lite till", "du blir inte mätt på det där" och mycket mer. Att ständigt ha personer runt omkring sig som blir arga när man inte gör som de säger är frustrerande.

Att försöka tänka bort sådana saker och göra det bästa man kan är inte lätt. Min omgivning visste inte hur de skulle hantera detta. De hade bara hört att det var viktigt att röra på sig och få i sig mat för att orka. Men verkligheten var något helt annat än vad man föreställt sig.

Man ringer till sjukhuset gång på gång i två månader för att man mår dåligt men får inte den hjälp man behöver. Man hör mycket om att vården blir allt sämre. Långa väntetider och annat som händer. Kan förstå att det är långa väntetider, absolut, men att ha ett trevligt bemötande är inte svårt.

Jag ringde flera gånger om dagen för att få tips om hur jag kunde få i mig mat men fick aldrig i mig något och det svar jag fick var "bara försök äta det du kan". Det var ju det jag gjorde varje dag, men det gick inte. När det var dags för återbesök mådde jag så dåligt att jag blev akut inlagd. Bemötande och att någon lyssnar på en är viktigt. Oavsett var man är eller vad man går igenom. Man vill inte bli dåligt bemött när man mår dåligt eller är orolig.

Självförtroende

Att gå igenom en sådan operation i 20-årsåldern är tufft. Att komma från gymnasiet direkt ut i arbetslivet men stanna på vägen för att man hittade polyper i tjocktarmen och sedan genomgå en stor operation på grund av det.

Att ha en påse på magen gjorde mig så osäker på mig själv. Jag visste ingen annan som hade det. Visste inte ens vad det var innan och sedan skulle jag leva med det i några månader. Jag var öppen om det och ville prata om det så mycket även om jag själv aldrig riktigt accepterade den. Vad gjorde jag då för att komma över detta? Jag köpte magtröjor. Precis, du läste rätt magtröjor. Då såg jag den hela tiden men även människor i min omgivning. Jag kommer ihåg när jag hade på mig det för första gången och gick på Ica. Jag mötte blickar, men det var aldrig något negativt, som jag upplevde att det var med stomi. Det de mest reagerade på var att jag var så ung och hade påse på magen. Jag insåg då, att det kanske inte är så farligt, det är inget negativt. Jag var dock fortfarande så osäker på mig själv och allt det där, men det blev bättre.

Man ska inte trycka ned sig själv, oavsett vad. Att ha självförtroende och självkänsla är viktigt. Alla gör fel och alla ser olika ut. Det du går igenom gör dig inte sämre utan starkare. Det var något jag förstod, och som jag påminner mig om än idag. Idag tre år senare fortsätter jag att prata om detta. Det är därför jag har börjat föreläsa och vill komma ut med det. Dels för att informera om hur det var men även för mig själv, eftersom jag fortfarande bearbetar detta då resan inte helt är över.

Isabelle Blomqvist
Talare

Jag kommer i ett antal inlägg att…

– App app! Hur många? ropar den blå personen nu högt.

– Skit i det, sluta avbryt så han kan skriva klart. Jag vill läsa nu som jag blivit utlovad, säger den röda.

– Det här blir ju jättekul, jag älskar att testa nya saker, man vet aldrig vad det kan leda. Fast nu såg jag ytterligare en sak som verkar kul, och en till! säger den gula.

Slutligen säger den gröna mjukare och lite försynt:

– Va härligt att Martin skriver inlägg på bloggen. Jag hoppas allt är fint med honom. Jag skulle vilja höra hur det står till med honom. Varför stressa med allt?

Som sagt… jag kommer skriva ett antal inlägg om DISC på Sveriges Talares blogg. DISC är det oerhört populära systemet för att analysera människors olika beteenden. För vi är olika och för att förklara detta delar DISC in människor i röda, gula, blå och gröna personer/beteenden. Varje färg har sin distinkta karaktär.

Ovan beskrev jag hur detta kan te sig när de olika färgerna bemöter faktumet att jag skulle skriva ett blogginlägg. De olika färgerna/beteendedragen värderar saker olika. Vissa färger har högre tempo, andra lägre. Vissa färger är mer i verkligheten medan andra befinner sig mer i visionen. Jag tror att du redan nu kan se några personer framför dig som stämmer in på de olika färgerna. ”Är man bara en färg?” kanske du undrar? Jag kommer till det i nästa blogginlägg.

Av bilden ovan framgår vilka karaktärsdrag de olika färgerna har i DISC, men jag kommer givetvis gå in på detta nästa gång och även berätta varför DISC är så användbart. När du inser styrkan i DISC och förstår hur du kan använda teorin kommer du aldrig vilja vara utan kunskapen. Jag som skriver, Martin, är certifierad i Ensize DISC, det mest använda systemet i världen.

Ha en trevlig dag.

Martin Stenport
Talare

www.ensize.se
www.säljledarskap.se

”Om skolan kunde lägga en värdegrund som är supportande vid samtliga elevers presentationer och låta elever synas på ett tillåtande sätt skulle många färre ha problem med scenskräck när de sedan lämnar den.”
— Christer B Jansson

Idag är det mycket viktigt att kunna framträda på scen både för elever som vill ha högre betyg och för politiker som vill bli valda. Inte minst är det viktigt för säljare som behöver prestera mot budget. 

En lärare presenterade i ett tv-inslag för några veckor sedan sin bok som ska hjälpa elever med scenskräck. I hans intervjuer hade det framkommit att 20 procent av eleverna ansåg att de hade stora problem med scenskräck och att mörkertalet gissningsvis var stort. Det kan jag definitivt hålla med om.

Scenskräck är ett av flera kontakthinder som jag brinner för att belysa och åtgärda. Det finns två typer av scenskräck, vilket de flesta inte vet. Den ena handlar om att alla ser mig, hela mig, och den andra om oron över att få ut sitt budskap. Dessa två varianter åtgärdas helt olika.

Det finns också andra hinder som gör att man inte vill prata inför grupp, utan drar sig undan. Har du hindret Domedagssiare vet du att det kommer gå åt skogen om du går upp på framför tavlan i skolan. Lyckligtvis är det få som lider av det hindret, bara sex procent enligt de tester som gjorts här i Sverige. Det vanligaste kontakthindret Obeslutsamhet gör att jag inte vill vara för aggressiv eller offensiv, ta för mycket plats och kanske skapa konflikt. Risken är att andra kanske inte tycker om mig då och av den anledningen vill jag inte ta initiativet att gå upp framför klassen – ”mycket bättre att någon annan får göra det.”

Ibland handlar scenskräcken om vad vi kallar skenhinder, helt enkelt brist på ork. Det tar energi att synas och göra ett bra framförande – ”så fan var glad att jag åtminstone är här.” Eller så har man ingen lust att prestera, andra saker intresserar mig mer än skolan och där lägger jag min energi för att bli sedd och uppskattad. 

Mobbning drabbar negativt både vår energi och vilja att synas, inte minst på en scen. Och lusten att komma till skolan överhuvudtaget. Mobbning beror inte på kontakthinder, men dessa påverkar förmågan att göra något åt saken. I vuxenvärlden kallar vi det ”management by fear”, även om det kanske inte är chefen som mobbar, men som tillåter det på grund av att hen lider av Obeslutsamhet. Av den anledningen vill hen inte stöta sig genom att dra en gräns för vad företagets värdegrund tillåter.

Har ditt barn problem med scenskräck kan det billigaste sättet att hjälpa hen vara att köpa Boken om säljhinder och dra igång ett program. Scenskräck är det kontakthinder som är enklast att åtgärda och vinsterna med att arbeta bort den är såklart stora. Tänk att gå ut i vuxenlivet med självklarhet och trygghet i alla typer av framträdanden! Vilken styrka att ha med sig! Det tar oftast bara några veckor innan hindret har försvunnit. Hos vissa vuxna kan det ta lite längre tid då de ofta haft hindret i många år och ”tränat på” att vara rädda för att gå upp på scen eller synas inför alla andra, till och med i konferensrummet på företaget. Men allt går och du – scenen är din!

Christer B Jansson
Talare 

Confident Approach

På många arbetsplatser är fokustid en bristvara. Vi blir avbrutna av telefonsamtal, mejl och brådskande uppgifter.

När vi hela tiden byter fokus tar det energi från hjärnan, vi blir trötta och uppgiften tar längre tid. Men det finns sätt öka vårt fokus. Belöningen är högre effektivitet, mer arbetsglädje och mindre stress!

• Planera in fokustid. Avsätt tid för dina mest fokuskrävande uppgifter, som att skriva, planera, fatta beslut och lösa problem. Dela gärna in dagen i tidsblock och planera dina uppgifter efter fokusbehov. När ska du göra enklare uppgifter där du kan vara tillgänglig? Och när vill du avsätta tid för att arbeta i fullständigt fokus?
• Minska störningar. Gör om möjligt fokusuppgifterna i ett tyst rum och stäng av distraktioner som mejl och telefon. Ha gärna en överenskommelse på arbetsplatsen som möjliggör fokustid. Det kan vara gemensamma fokustider eller fokusdagar, eller signaler om att någon önskar arbeta ostört.
• Ta smarta pauser. För att kunna hålla prestationsnivån uppe behöver hjärnan riktiga pauser, helst innan den blir trött. Skriv ner det du behöver komma ihåg så du kan släppa det för en stund. Gör sedan något helt annat. Ta en snabb promenad, ta fem djupa andetag, stretcha eller något annat som låter hjärnan vila helt från information.

När vi får chansen att arbeta fokuserat ökar också vår kreativitet. Vi kan lättare hitta idéer, lösningar och möjligheter.

På mina seminarier tittar vi närmare på hur man kan plocka fram fokus och kreativitet precis när man behöver det. Vi gör också många övningar som ger energi, skratt och en helt ny förståelse för hur hjärnan fungerar!

Gabriella Wejlid
Talare

Det är viktigt att tänka på att träna de små musklerna, inte bara de stora som syns mest när man spänner dem. Det gäller både på gymmet och inom organisationsutveckling.

Organisationsutvecklingens stora muskler

Inom organisationsutveckling har vi en benägenhet att bara träna de stora musklerna. Vi gör stora strukturförändringar, ändrar ledarskapet och inför nya koncept som ska öka effektiviteten och lönsamheten. Vi vill gärna genomföra stora åtgärder som syns både utåt och inåt.

Muskler vi ofta glömmer bort

Min personliga erfarenhet är att de flesta organisationer har många små muskler som behöver tränas och som vi undervärderar. De små musklerna är saker som bättre definition av ansvar och roller, bättre rutiner och kompetensutveckling hos enskilda medarbetare. När vi genomför stora organisatoriska åtgärder skapar vi obalanser som får konsekvenser för organisationens välmående.

Positiva effekter

Företag som till exempel ändrar sin ersättningsmodell (en stor muskel) kan orsaka stora problem med motivationen hos medarbetare som känner sig orättvist behandlade, vilket motverkar de positiva resultat man vill uppnå. Små muskler, som större transparens kring ersättningsmodellen och bättre relationer med facket, ger större sannolikhet för att uppnå positiva effekter av en stor förändring.

Hemligheten bakom framgångsrik träning

För att träna upp de små organisationsmusklerna bör man utgå från en förutsättningslös analys av nuläget och lägga upp träningsprogrammet efter det. Var skaver det någonstans? Var finns de lågt hängande frukterna som kan ge snabba förbättringar? Hemligheten bakom framgångsrik träning är att fortsätta träna även när det tar emot, tills det blir en vana som man inte behöver tänka så mycket på. Organisationer som hela tiden jobbar med de små musklerna blir i längden mer framgångsrika än de som bara tränar de stora musklerna.

Tre tips för framgångsrikt förändringsarbete:

• Börja med att tala om varför – varför finns det ett behov av förändring? Varför kan ni inte bara fortsätta som förut?
• Ta kundvärdet som utgångspunkt – vilka förändringar skapar mest värde för kunden?
• Jobba agilt – jobba i team i mindre steg mot en gemensam vision

Love Lönnroth och Ewa Braf
Talare

Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige gör det, både kvinnor och män, mest kvinnor. Det är ungefär var femte vuxen person. De blir också fler och fler. De kallas hjältar och samhällsbärare. Så vad gör de? De vårdar en närstående.

Det är dags att sätta ljuset på rollen som anhörigvårdare. Det som händer när sjukdom bryter sönder din vardag och du vet att du måste orka. Min mamma gick från att ena dagen vara frisk med fulltecknad kalender, resor och barnbarn på besök till att nästa dag ha en diagnos på en dödlig sjukdom. Hur ska jag som anhörig förhålla mig? Vart vänder jag mig och vem ska jag prata med när hela vårdapparaten är inriktad på den som är sjuk?

Det är många frågor som hopar sig när du hamnar i den situationen. Många vill prata med dig, både på telefon och på möten. Det blir så många möten och du träffar så många olika människor, läkare, sjuksköterskor, kuratorer, biståndshandläggare och hemsjukvård, så att du glömmer vad de heter och vilken funktion de har, om du inte skriver upp det. Så du börjar skriva upp datum, vem du pratade med och vad samtalet handlade om. Du vill ha koll både för din egen skull, men också för den anhöriges skull, för att skapa lugn, ro och trygghet.

Personalen och professionerna du möter uppfattar dig som en person de kan ha god kontakt med. Du blir länken mellan dem och den sjuke. Till slut kan inte någon av parterna klara sig utan dig, eftersom de hela tiden har pratat via dig eller direkt med dig och litat på att du kan överföra rätt information och vara ett stöd om någonting skulle glömmas bort. Utan att ha tänkt på det från något håll har du blivit oumbärlig. Åtminstone känner du det så… Hur kunde det bli så här?

Vad är det egentligen som krävs av dig som anhörig? Hur ska du tackla svårigheten att både vara vårdpersonal och familj samtidigt? Hur får du ork och kraft under tiden? Hur kan du återhämta dig? När allt går i rasande fart finns inte mycket tid kvar för att ta hand om din egen hälsa. Än mindre ta reda på vilka rättigheter du har som anhörigvårdare. Du brottas också med ditt dåliga samvete. Ställde jag rätt frågor till läkaren? Lät jag inte irriterad nu igen?  Oundvikliga känslor dyker upp, som du undrar om du får tillåta dig att känna. Får jag känna alla känslor? Får jag tillåta mig att skratta och glömma för en liten stund? Får jag bli arg och känna ilska? Får jag känna lättnad mitt i sorgen, när allt är över? 

Ibland när du hamnar i en svår situation kan det kännas skönt om någon bara säger:

— Har du tänkt på det här?

Och så ger de dig några ord eller råd på vägen som hjälper dig en tid framöver och som bidrar till att du orkar lite till.

Jag ska ge dig tre små råd som du kan ta med dig och tänka på, när du behöver vara ett stöd för någon anhörig:

Är du yrkesarbetande, prata med din arbetsgivare. Kanske går det att vara flexibel på ditt arbete. Prata med personalen du möter: läkare, sjuksköterskor och övriga inom hemsjukvården och hospice. Gör dem medvetna om hur du känner. Försök att få avlastning. Prioritera inte bort dig själv. Din hälsa är viktig!

Carina Ridenius
Talare

Carina Ridenius är föredragshållare och utbildare inom omvärldsbevakning, informationshantering och presentationsteknik. Hon arbetar med företag, organisationer och enskilda individer inom dessa områden. Föreläsningen ”Från första läkarbesök till sista andetag” är en personligt färgad berättelse om hur Carina upplevde att vara anhörigvårdare till sin mamma. Carina började fundera utifrån sin yrkesroll som informationsvetare hur informationen fungerade och inte fungerade mellan olika verksamheter och gentemot anhöriga under sin mammas sjukdomstid. Vad var bra och vad hade kunna göras annorlunda. Hur drar man lärdom av en svår tid, tar med sig erfarenheten och går vidare?

Läs mer om Carinas föreläsning
Webb: www.pik.nu/carina
LinkedIn
Facebook: PIK Presentationsteknik
Instagram: carinaridenius

Jag skulle tro att flera har samma rädsla och känsla som jag hade för sju år sedan när jag fick frågan om jag kunde hjälpa en synskadad simmare i världsklass att bli ännu bättre.

– Jag vet inte om jag kan för jag kan inget om handikapp! sa jag då.

Hennes svar som gjorde att jag vågade prova var:

– Det gör inget, för just handikapp kan jag. Jag vill ha din kunskap om ledarskap och simning. Det är därför jag frågar dig.

Med en sådant svar var det svårt att inte anta utmaningen. Det jag under dessa år har lärt mig hjälper mig mycket, samtidigt som jag har blivit en mycket bättre ledare med ytterligare dimensioner att ta med mig i ledarskapet.

I förra veckan kunde vi läsa hur en designer hade blivit nekad att visa sin kollektion för personer som satt i rullstol eftersom det inte gick att ordna med rampen! Det gick bra om modellerna kunde gå! Hur tänkte man som arrangör? Vad var man rädd för?

Våga inkludera! Det lär dig mycket om dig själv, om dina och andras värderingar och inte minst lär det dig hur du blir en bättre ledare och medmänniska!

Anne Forsell
Talare

Sjukskrivningarna med diagnos stress ökar. Vad kan vi göra åt det? Kan vi göra något eller är det kört? En av pusselbitarna skulle kunna vara att vi inte prioriterar eller tar den tid vi behöver för återhämtning.

Vad är då återhämtning? Det kan vara allt från att promenera 15 minuter eller mer några gånger i veckan, sitta ner och lyssna på musik, gå till någon form av träning, spela bridge, gå på massage, eller bara vara, det vill säga sitta ner och inte göra något alls.

Jag utmanade mig själv för första gången i mitt liv. Jag var helt ensam på en ö i Stockholms yttersta skärgård i fem dagar hösten 2017. Ingen dator, ingen TV, inga andra personer på ön, men jag hade sällskap av tio hönor och två tuppar. Det var skönt att ”kackla” lite med dem!  Svarade inte i telefon. Skickade ett mess till mina kära morgon och kväll så de visste att jag levde! Bodde i en stuga med el, vatten utomhus i pump och utetoalett.

Nu undrar nog många men vad gör man så många dagar på en ö?  För första gången i mitt liv gjorde jag ingenting på dagarna. Jag satt och filosoferade på en sten vid vattnet, gick promenader, förberedde mat, bar in vatten, gav hönsen mat och släppte in ut och in dem.

Vad hände då med mig? Det infann sig ett lugn som jag aldrig känt i mitt 63-åriga liv. Att bara göra saker som jag vill, ingen som kräver att något ska göras, vare sig det är arbete eller privat. Att bara höra naturens ljud, från havet, suset i skogen och tystnaden. Ingen väckarklocka, vakna av ljuset och somna när tröttheten kom, att läsa och bara vara. Helt underbart.

Lugnet satt i 2–3 månader.  Det här var en total återhämtning efter ett stressigt år och en stor utmaning. Hur kan du utmana dig att hitta återhämtning i ditt liv?

Några enkla tips på återhämtning:

• Gör något som du inte har gjort förut för att återhämta dig.
• Ta promenaden som du hela tiden tänker att du ska göra. Det räcker med 15 minuter.
• Sätt dig ner och bara lyssna på musik du gillar.
• Börja träna, det som du tänkt dig men ännu inte börjat.
• Andas!

Helena Magasanik
Talare

– Så tar du kontroll över din livssituation

Om du känner att livet runt dig snurrar för fort så tro mig, du kan ta kontroll över din situation nu. Allt som behövs från dig är att ta ett steg i rätt riktning.

De flesta av oss lever idag med en fulltecknad almanacka och det kan det vara svårt att få tiden att räcka till. Ibland kan vi behöva ta ett steg tillbaka och reflektera över det liv vi lever. Med denna artikel vill jag inspirera dig till att ta ett steg i rätt riktning genom att dela med mig av mina erfarenheter vad gäller livskvalitet och hur man med små medel kan skapa balans mellan arbetsliv och privatliv.

Vi stöter dagligen på utmaningar både hemma och på jobbet. Skillnaden mellan oss människor är hur vi hanterar dessa utmaningar. Som stöd har jag utvecklat ett verktyg där du ser ditt liv i helikopterperspektiv och får motivationen till att agera för att förbättra din situation. Coachverktyget har framgångsrikt introducerats i Storbritannien och Sverige genom självhjälpsboken Förbättra livet på ditt sätt (Improve Your Own Quality of Life the Swedish Way, www.piawebb.com) samt genom mina föreläsningar och coachsamtal.

Hur får man balans mellan arbetsliv och privatliv?

Många anser att de inte har balans mellan arbete, familj och fritid. Samtidigt tycker de att de inte har tid att göra något åt obalansen. Allt börjar med ett första steg – det behöver inte ta mer än fem minuter. Fortsätt att läsa! Tro mig, du kommer att tacka dig själv att du läste vidare.

För snart 15 år sedan var jag så fast i ekorrhjulet att jag inte ens förstod att jag led av svår stress. Jag gav mig aldrig tid att ta ett steg tillbaka och fundera över mina handlingar. Min försummelse av mig själv resulterade i en mindre utbrändhet. Jag måste också erkänna att jag aldrig hade tagit mig tid att läsa en artikel som den här. Jag hade tänkt: ”Det där behöver inte jag, jag mår ju bra”. Snälla, fortsätt och läs och gör inte samma misstag som jag gjorde – att vägra lyssna på min kropp eller någon annan som kan ha varit orolig för mitt välbefinnande.

”Tillräckligt bra”

Ingen är perfekt. Livet kommer att ha med- och motgångar, det är något som vi alla måste vara beredda på. Om du tillåter dig själv att sänka ribban så kommer det att bli lättare för dig att få balans i ditt liv. Jag hävdar att vi alla måste lära oss att vara tillräckligt nöjda med vad vi åstadkommer i våra liv.

Livskvalitetmodell

Webbs Livskvalitetsmodell©, som jag skapade 2009, har varit en stor hjälp för mig när jag reflekterar över vad som är viktigt i livet. Modellen skapades till följd av förlusten av vårt förstfödda barn 2006. På den tiden funderade jag mycket över ”Varför lever vi?” ”Vad är livskvalitet?”

Nedan inspirerar jag dig med ett exempel från Webbs Holistiska Coaching hjul™. Det är det viktigaste coachingverktyget från Webbs Livskvalitetsmodell© och är grundstommen i min bok och verksamhet. Verktyget hjälper dig att snabbt identifiera områden i ditt liv som du behöver arbeta med. Här kan du läsa om hur en företagsledare tog de första stegen för att förbättra sin livskvalitet. Det är ett dagsverktyg, du agerar idag senast imorgon och kan utvärdera effekten omgående. Testa själv idag!

Nuvarande situation – Första steg till förbättring

Aktuella utmaningar hemma:

1) Tid
Jag spenderar inte tillräckligt med kvalitetstid med min familj. Första steg: Jag ska börja att ha en datorfri kväll en gång i veckan. Testar ikväll.

2) Passion
Jag har insett att jag inte spenderar tid med det som jag förr tyckte var kul. Första steg: Jag ska börja spela tennis igen. Ringer min vän ikväll.

3) Människor
Jag pratar inte öppet med min fru, om hur jag känner. Första steg: Jag ska boka in en tid för att prata med henne och berätta för henne hur jag känner mig. Bokar datum ikväll.

Aktuella utmaningar på jobbet:

1) Tid
Jag kan inte koncentrera mig på mina uppgifter eftersom jag ständigt blir avbruten. Första steg: Jag ska informera mina kollegor om min situation och föreslå en lösning på hur jag kan få ostörd tid varje vecka. Informerar på mötet imorgon.

2) Hälsa
Jag brukar inte ta några pauser från mitt skrivbord och glömmer ofta att äta lunch. Första steg: Jag kommer att börja ta med lunchlåda till jobbet och gå ifrån mitt skrivbord och äta. Tar med mig matlåda imorgon.

3) Miljö
Jag trivs inte på jobbet. Första steg: Jag kommer att skriva ner en lista på vilka alternativ som finns. Skriver ner listan imorgon innan jag sätter på datorn.

Första steget – är du motiverad?

Vill du förbättra din nuvarande situation och få en bättre balans mellan arbete och privatliv? Fundera då en stund på vad du just läst och identifiera några första steg du kan ta, både i ditt privata och professionella liv. Fråga dig själv:

Hur ser min nuvarande situation ut? Vad skulle vara ett första steg att förbättra den? Vilka steg är jag motiverad att ta?

Slutligen, kom ihåg att om du tar hand om dig själv och ser till att du tar steg mot ett ökat välbefinnande kommer detta att ha en positiv effekt på dig själv och människorna omkring dig.

Jag hoppas att den här korta texten har inspirerat dig till att öka din egen livskvalitet. Om du blev inspirerad, sprid det till dina nära och kära. Önskar du mer inspiration – besök www.piawebb.com

Lycka till!

Bästa hälsningar
Pia Webb

Om Pia Webb

Som Livskvalitetskonsult, ledarskaps- och affärsutvecklingscoach med över 1000 coachtimmar har Pia Webb inspirerat tusentals människor och framgångsrikt coachat många företagsledare och näringslivstoppar utomlands och i Sverige. 

Hennes bok Förbättra livet på ditt sätt (Improve Your Own Quality of Life the Swedish Way) har fått topprecensioner och utmärkts till Award-Winning Finalist i USA under kategorin motiverande självhjälpsbok. www.piawebb.com

Anledningen till varför hon brinner för människors välbefinnande och organisationers framgång är unik. Pia har mött framgång och även svåra motgångar. Ur upplevelserna har hon tagit med sig praktisk kunskap vad människor behöver för att må bra. 2009 skapade hon Webbs Livskvalitetsmodell©, som är grundstommen i Webbs Consultings verksamhet ( www.webbsconsulting.com).

Har du tagit del av Gallup-undersökningen som säger att endast 16 procent av oss svenskar känner sig engagerade på jobbet? Engagemang ger arbetsglädje. Och arbetsglädje innebär att vi som ledare och medarbetare kan vara strålande marknadsföringskanaler och ambassadörer för organisationens varumärke. Vi är värda att nå en mycket högre upplevd engagemangsnivå – för organisationens skull, men också för vårt eget och våra kollegors välmående!

För en tid sedan grundade jag EngagemangsmodellenTM tillsammans med Cristina Tscherning. Den beskriver vad som händer när engagemangsnivån skiljer sig mellan parter i en relation, privat eller professionell. När engagemangsnivån är i balans kan energin vara positiv, samarbetet givande och resultaten goda. När nivån är i obalans, finns istället risk att den ena parten tappar energi, ställer ultimatum och slutligen väljer att lämna relationen.

Men en förklaring till den upplevda obalansen kan vara att vi investerar olika typer av valuta i vårt engagemang. Tid, pengar, bekräftelse... Om vi inte förstår motpartens valuta utan istället efterfrågar vår egen, så kan det upplevda engagemanget saknas trots att det egentligen finns där. Vi behöver förstå och erbjuda den valuta som den andra parten uppskattar för att hålla sitt engagemang på en hög nivå. Och vi behöver förmedla vilken valuta vi själva behöver, för att ge motparten en chans att erbjuda den.

I den japanska kulturen Okinawa lever invånarna ovanligt länge. Det sägs att det beror på att de vet sitt Ikigai – det som gör livet värt att leva. I begreppet Ikigai ingår fyra delar: Det du älskar, det du är skicklig på, det du kan få betalt för och det världen behöver. När alla dessa delar samspelar och är uppfyllda, ja då har du uppnått ditt Ikigai.

Låt oss säga att organisation och medarbetare är två parter i engagemangsmodellen. Hur kan vi då använda Ikigai för att höja den ömsesidiga engagemangsnivån? Kan det vara en värdefull och uppskattad mänsklig valuta att utveckla?

I ett varumärke ingår många delar – produkter och tjänster, grafisk profil, uttryck i sociala medier, PR och marknadsföring… Allra viktigast och mest värdefulla är ändå människorna. Ett personligt och engagerat möte – kort eller längre – kan vara många gånger mer värt än en färggrann annons, snyggt stripad bil eller blinkande banner. Och lönen är säkert redan betald! Det finns en dold gruva att ösa ur bland medarbetare i organisationen. Allra bäst blir det förstås när alla delar i varumärket samspelar och utstrålar samma värden.

Har vi råd att stanna på den låga engagemangsnivån – för organisationens och medarbetarnas bästa?

Tre tips för ett mänskligare och starkare varumärke:

1.  Erbjud en valuta som den andra parten efterfrågar för att hjälpa till att höja engagemangsnivån.
2. Uppskatta det mänskliga värdet i varumärket. Det kan vara mycket större än du tror!
3.  Skapa förutsättningar för medarbetare att vara goda varumärkesambassadörer. Här finns en guldgruva att ösa ur.

I kortfilmen ”Den dolda guldgruvan” berättar vi om det mänskliga värdet i varumärket.

Berättare och varumärkesexpert: Anna-Karin Lingham

Illustratör och graphic recorder: Caroline Sellstone

Anna-Karin Lingham
Talare

Om Anna-Karin Lingham, varumärkesexpert och talare

I en tid av hets, yta och kortsiktighet träder Anna-Karin in i ett rum eller på en scen och förmedlar lugn, värme och långsiktighet. Det är svårt att inte bli förtrollad av klokskapen och kompetensen när Anna-Karin berättar om varumärken, ambassadörskap och engagemang och den betydelse det har för organisationens överlevnad och utveckling.

Anna-Karin har lång erfarenhet av varumärkesutveckling för både företag och individer. Hennes bakgrund finns i ledande roller inom bl a Axfood, Hästens Sängar och Apotek Hjärtat.

Det är sällan jag blir förvånad.

Men dagens föreläsning med Peppe Ekmark fullständigt golvade mig. Jag är svensk. Jag skryter inte om mig själv. Och jag talar sällan om mig själv och mina framgångar i mer än ett par minuter. Men så har jag inte heller snuddat vid döden och kommit tillbaka. Eller levererat över budget i 24 av 24 kvartal som MTG:s regionala försäljningsdirektör.

”Jag tror inte på Jantelagen. Och det finns säkert flera av er som kommer att bli väldigt upprörda idag. Men om min berättelse väcker känslor, ta ett par ögonblick och fundera på varför du känner som du gör.”

Orden är Peppe Ekmarks. Och när han klockan åtta denna morgon öppnar EGN:s frukostseminarium med att spela den italienska sångerskan Laura Pausinis ”Mi Rubi L´anima” (ja, på högsta volym), är det för att det var där hans kärlek började. Till en avlägsen italienska, som flera år senare skulle ge honom hans genombrott inom mediabranschen. Men också till ett mer hållbart liv.

Medan jag ser mig omkring på Knut Bar finns det några som gapar lite förvånat. Andra småler. Peppe Ekmark har sannerligen en livsberättelse värd att lyssna på. Det intressanta är inte heller orden han säger. Slagord som ”allt är möjligt” och ”stå för det du tror på” har vi alla hört mången gång. Det som gör att vi inte länge kan ducka för orden är att Peppe Ekmark har visat att det faktiskt är möjligt. Han har gjort det omöjliga. Om och om igen. Som när han fick idén att ta in den helt okända italienska sångerskan på svensk mark:

”Det var mitt femte säljbesök på skivbolaget, och de verkade vägra att köpa tvreklam även denna gång. I ren frustration gav jag dem en deal jag tyckte lät ok, för jag måste ro i land detta projekt. Jag behövde få 7000 svenskar att köpa okända Pausinis musik inom loppet av fyra veckor.”

Det var i slutändan 85 000 svenskar som upptäckte sångerskan och albumet blev Sveriges mest sålda under fem veckor. Försäljningschefen på TV3 där Peppe sålde tv-reklam, har senare berättat att vare sig han eller någon i teamet trodde på Peppes galna idé. Han hade dock inte hjärta att säga nej till Peppe, som själv var övertygad om en kommande succé.

Under frukostseminariets timme hinner Peppe även blotta sina mörkare säsonger. För även om hans slitsamma år inom mediabranschen började likna en glittrande framgångssaga visste ingen att kontorstoaletten blivit ett akut gömställe när ångesten kom. Där kunde han sitta och gråta två timmar i sträck innan han förmådde sig att gå in i nästa möte.

Skilsmässan från hans livs kärlek var ett faktum. Missbruk, sömnmedel, ångest likaså.

Det var då vändpunkten kom. I Peppes fall en fyra dagars retreat, och en rak terapeuts ord:

”Du är ju totalt sönderstressad Peppe. Och du låter andra helt styra ditt liv. Minns du vad du lever för och älskar att göra?”

Efter vad han själv kallar för ”fyra dagars torktumlare” som gjorde ömsom ont, ömsom var förlösande, återvände Peppe hem. Han hade vågat tappa ansiktet och blottlagt sig inför alla kursdeltagare. Presenterat sig med ord som ”hej jag heter Peppe och har världens sämsta självförtroende”. Och när hans tankespöken blottlades, miste de sitt grepp:

”Jag sa upp mig samma dag jag kom hem. All tid för reflektion hade gjort verkan, och jag började återfinna kontakten med sig själv och min magkänsla. Istället plockade jag upp en affärsidé jag burit i tio år. Nu visste jag att den skulle lyckas.”

Affärsidén Smile & Shines uthyrning av skoputsmaskiner gjorde Peppe Ekmark till ”the Entrepreneur of the year”. Sedan dess har han mottagit utmärkelser ”för modigt ledarskap”, MTG TV 2011, ”Best Sales Team”, MTG-koncernen 2011, och ”Årets Chef”, 2014. Idag ägnar Peppe Ekmark sin tid till att öka människors välmående och motverka stress samt skriver och föreläser om ledarskap och försäljning.

Linda Stenmark
Redaktör EGN Magazine

Jag började skriva det som blev romanen Veckopojkvännen 2010, då som ett pjäsmanus i ett projekt på Östgötateaterns ungdomsscen ung scen/öst. Texten och framförallt Caspar och David följde mig genom åren, som om den ville bli skriven.

Det finns mycket som intresserar mig som jag försöker berätta om i boken. Ett sådant ämne är inomspektrala maktstrukturer, alltså hur makt fördelas inom grupper. Enkelt sammanfattat kan man säga att de strukturer (samhälleliga maktskillnader mellan olika grupper) som finns i samhället även finns inom olika grupper. Du som individ är inte bara en sak. Du är man, svensk, bisexuell och 19 år som David. Eller man, halvtysk, homosexuell och 23 år som Caspar. Detta kallas för intersektionalitet, alltså hur olika positioner samverkar och påverkar vårt handlingsutrymme i olika positioner. Varje grupp är då ett spektrum, och vi är alla en del av flera olika spektrum samtidigt.

Ett annat ämne jag vill undersöka i Veckopojkvännen är bifobin. Caspar är homosexuell, David är bisexuell. De träffas på Linköpings Resecentrum. Det ena leder till det andra och de bestämmer sig för att bli ihop en vecka, därav titeln. Just det faktum att David är bisexuell och varit med kvinnor innan Caspar är något som Caspar tycker är jobbigare än vad han vill erkänna och det blir ett centralt tema i boken. 

Ytterligare ett ämne är medelklassen. David är nämligen, liksom jag, från den lägre medelklassen. Hans mamma arbetar på förskola och hans pappa på fabrik, de bor i ett radhus i en gammal bruksort, ett radhus dekorerat med inramade kattplanscher och Läckbergpockets i Billybokhyllor.  Jag växte upp i ett radhus i ett villaområde. Min mamma är läkarsekreterare och min pappa var egenföretagare innan han sadlade om till lärare. Det viktigaste under min uppväxt var insikten i att vi inte vara arbetare. Även om det inte fanns ett stort ekonomiskt kapital fanns ett kulturellt. Vi hade konst på väggarna och var ständigt tvungna att köpa nya bokhyllor. Caspars mamma är lektor i religionssociologi och hans pappa är civilingenjör på Saab. Han tillhör en annan form av medelklass än David. Här befinner vi oss återigen i spektrumet. Medelklassen är i sig uppdelad i flera maktfaktorer och dessa varierar också utifrån var du befinner dig.

Veckopojkvännen är dock en roman. Det är en fiktiv berättelse utan akademiska utläggningar. Som kulturvetare är jag överlag mer intresserad av vad konsten vill förmedla än dess estetik, men jag skriver inte romaner så som jag skriver akademiska texter. En roman kan gestalta något, berätta om istället för att förklara vad. Med Veckopojkvännen vill jag väcka tankar, som jag gärna delar, utvecklar, förklarar och sätter i ett större sammanhang inför publik. Men Caspar och Davids historia är en kärlekshistoria om att våga kasta sig ut och göra det man inte borde men ändå inte kan låta bli.

Tips:
· Vi är alla flera saker samtidigt. Låt inte personer fastna i att bara vara sin sexualitet, sitt kön eller sin klassbakgrund för dig.
· En grupp består alltid av flera grupper. Detta kan man lokalisera och utifrån sin förståelse göra en strategi för att hantera.
· Vi har alla makt. Var inte rädd för att prata om makt och vad det innebär för dig och andra, vad du har makt att göra och på vilka sätt du är begränsad.

Emil Åkerö
Talare

”Det viktigaste för en människa är att veta och känna att hon behövs.”
Jan Carlzon, Riv pyramiderna

Oavsett vilken organisation du tillhör, brukar det finnas två faktorer som är av stor betydelse: kostnad och tillgänglighet/effektivitet. I bästa fall fokuserar man på tre: kvalitet, kostnad och tillgänglighet/effektivitet.

Det tycks finnas ett ständigt behov av att arbeta med och utveckla dessa frågor. Jag vill dock hävda att man bör fokusera på fyra faktorer, där en av dem är grundläggande för övriga tre, nämligen arbetsmiljön.

En god arbetsmiljö utmärker sig inte bara genom frånvaron av arbetsskador, utan också genom arbetets innehåll. Medarbetarnas trivsel och engagemang påverkar organisationens resultat och överlevnad. Det gäller alla verksamheter och alla branscher. Här följer fem tips för en god arbetsmiljö.

5 tips för att en god arbetsmiljö:

1. TYDLIGHET kännetecknar arbetsplatser med god arbetsmiljö. Det innebär att medarbetarna vet vilka mål som gäller och vad ledningen förväntar sig av var och en. Om medarbetarna förstår helheten blir insikten om hur saker och ting hänger samman bättre. Det möjliggör i sin tur ansvarstagande, vilket ger både drivkraft och en känsla av mening.

2. DELAKTIGHET är ett resultat av tydlighet men också av att det på arbetsplatsen finns forum som låter medarbetare ventilera idéer och ger utrymme för dialog. Sådana forum kan ingå i ett väl genomtänkt förbättringsarbete.

3. Ett COACHANDE LEDARSKAP som handleder och ger återkoppling på individuella insatser resulterar i bättre processer och medarbetare som kan nå sin fulla potential. Ledarskap handlar inte om vad ledaren gör utan vad ledaren får andra att göra.

4. KOMMUNIKATION som fungerar väl både vertikalt och horisontellt är nödvändig för att skapa tydlighet och delaktighet hos medarbetarna. Att veta vad som händer är en förutsättning för att de ska kunna bidra och agera.

5. ARBETSGLÄDJE smittar. Är du positiv blir andra positiva. Om du säger god morgon med energi, ser folk i ögonen, ger komplimanger och ler, kommer andra att göra likadant.

De här råden innehåller många vackra ord, men glöm inte att också omsätta dem i handling. Varför inte låta alla på arbetsplatsen bidra med förslag på hur ni ska göra?

Åsa Meland
Talare

Intresserad av att veta mer?
http://www.liber.diplomautbildning.se/utbildning/?...

Läs mer i någon av Åsa Melands böcker:
https://www.liber.se/Search/?searchText=%22Åsa+Mel...

Hej! Jag heter Daniel Skyle och jag är journalist och specialiserad på att lära ut källkritik och källkritik för val.

Flera val världen över har nyligen blivit utsatta för manipulation. Ett av sätten de attackerna görs är genom Facebook och Twitter. Där sprider man noggrant designad falsk information för att påverka valet. Om vi vill skydda din och min röst inför valet i år börjar källkritik för val bli riktigt viktigt att kunna.

Det här är min andra bloggpost i år just för att vårt val är redan i september, och ämnet börjar bli så viktigt att sprida i Sverige. I den första bloggposten tittade vi på grunderna i källkritik, och den hittar du här: http://www.sverigestalare.se/blogg?id=176. Den här gången ska vi få en första genomgång av källkritik för val.

Teknikerna som används för att manipulera val brukar jag kalla beväpnat internet: weaponized internet på engelska. Med beväpnat internet använder man till exempel Facebook men kombinerar det med psykologisk profilering och psykologiska operationer. Det betyder att man först samlar in information om olika väljargrupper, och sedan manipulerar dem med noggrant gjord falsk propaganda och starka känslor.

Insikten om weaponized internet är mycket spridd utomlands men än så länge ganska ny i Sverige. Den är verkligen viktigt för oss att känna till inför valet, och det börjar bli ont om tid.

Valen i USA, Frankrike och Tyskland och inför Brexit manipulerades alla av politiska intressen och andra nationer. Den sortens attacker riskerar att skada hela samhällets syn på information, och genom det påverka oss långt bortom själva valresultatet. Det är del av det man kallar informationskrigföring.

Så hur kan du skydda din röst och vår demokrati? Jag visar en större och spännande genomgång under föreläsningarna, men jag tänkte att jag redan nu kan avslöja ett bra första tips:

1) Lägg märke till stark känslomässig manipulation

En vanlig teknik som används är att lägga upp bild och text som skapar en stark känslomässig reaktion i oss. De är noggrant designade för att skapa den reaktionen, så att vi lättare sprider posten och felinformationen i den vidare.

Den tekniken är säkert lika gammal som den allra första propagandan, men med internet har den fått en fantastisk megafon. Nu kan falsk information spridas på några sekunder och påverka tusentals – ibland hundratusentals – människor utan att källkritik blir inblandat alls.

Idag används den i politisk propaganda på internet just för att Facebookposter och tweets ska spridas så snabbt som möjligt. Om man kan trigga en känslomässig reaktion hos åskådaren blir det lättare att hålla dem borta från källkritik och rationellt tänkande – som skulle ge dem korrekt information istället. Ju starkare känslomässig reaktion man kan skapa, desto lättare är det att fortsätta manipulera åskådaren med ännu mer felaktig information efter det.

Så ett första praktiskt tips idag: kom ihåg att om du ser en kommentar på FB som sticker ut – tveka automatiskt när du märker en stark känslomässig reaktion. Risken finns att den är medvetet designad för att manipulera dig.

Både under valet i USA och i Brexit har man hittat hur folk satte upp falska Facebookgrupper. I början är de mildare i sitt budskap till medlemmarna. Sedan ändras de steg för steg så att posterna blir allt mer iögonfallande med allt mer extrema uttalanden. Man planterar falsk information i posterna och använder rädsla och ilska för att skapa starka känslomässiga reaktioner från dem. De posterna sprids sedan många hundra eller tusentals gånger, vilket gör att den falska informationen får större risk att påverka valet. I en del fall skräddarsyddes grupperna noga efter olika geografiska platser för att manipulera rösterna just där.

Så hur kan du och jag göra valet säkrare? Hur kan vi skydda vår egen röst mot manipulation och attacker, och samtidigt fortsätta att skydda vår demokrati?

Du hittar mer om mina föreläsningar om källkritik för val här: https://www.sverigestalare.se/talare/daniel-skyle

Daniel Skyle
Talare

© 2018 Daniel Skyle

Jag är en av Sveriges Talares keynote speakers. Parallellt med mitt ordinarie jobb som finans-, it- och hr-direktör på Nederman i Helsingborg föreläser jag flera gånger i månaden. Som keynote har jag hittills utfört över 150 föreläsningar i 16 länder för bland annat FN i New York, svenska ambassader, styrelser och ledningsgrupper, företag, landslag och elitlag samt på stora events runt om i världen.

För varje debiterad föreläsning till vuxen publik skänker jag ett antal föreläsningar till barn och unga vuxna på skolor i närheten av där jag bor i Skåne. Jag har hittills nått ut kostnadsfritt till över 13 000 barn och unga vuxna.

Jag anser att det är viktigt att ge barn och unga vuxna verktyg och insikt i hur de kan förverkliga sina drömmar och nå framtida mål. Vi vuxna behöver hjälpas åt och tillsammans bidra och dela med oss av våra erfarenheter till barnen. Jag har därför utvecklat en inspirationsföreläsning med speciell inriktning till just barn och unga vuxna. Denna föreläsning heter Upplev dina Drömmar.

Hur fungerar då denna föreläsning speciellt inriktad till barn som jag gör gratis på skolor i Skåne? Det är vanligtvis bara rektorn eller läraren som bokat mig som till fullo vet vad jag skall tala om. Barnen är oftast fyllda med förväntan när de kommer in i aulan inför föreläsningen.

Jag brukar börja med att ställa följande fråga till barnen: Vem har en dröm?

Det är vanligtvis många händer som kommer upp i luften och med ett leende berättar barnen om just sin dröm. ”Jag vill åka upp i rymden”, ”Jag vill bli 125 år gammal”, ”Jag vill bli känd”, ”Jag vill bli fotbollsproffs” eller ”Jag vill skratta och ha roligt varje dag” är vanliga exempel på vad barnen delar med sig av.

Men ibland får jag lite annorlunda svar från något barn som ”Jag har ingen dröm alls”, ”Varför skulle jag ha en framtidsdröm” eller ”Jag kommer inte att kunna uppfylla min dröm. Det kommer aldrig att gå”. När jag hör dessa svar blir jag än mer övertygad om att jag skall fortsätta ge mitt personliga bidrag till nästa generation och göra mitt bästa för att ge dem de verktyg de behöver för att nå sina drömmar.

Vad får barnen då uppleva under en av mina anpassade föreläsningar för barn?

Jag visar barnen olika bilder och vi talar fritt utifrån bilderna om vilka framtidsyrken eller drömmar man kan ha bara genom att titta på en bild. Till varje bild som jag visar kommer en liten historia. Till exempel visar jag en bild från Konungarnas Dal i Egypten. Jag frågar barnen om de har sett Indiana Jones-filmerna. Många händer kommer då upp i luften. Jag frågar dem om de kanske vill bli arkeologer som Indiana Jones och vara den första som hittar en skatt eller arbeta på ett museum och visa upp olika historiska skatter för allmänheten.

Jag talar också om vikten av att behandla andra med respekt och att vi tillsammans måste stoppa mobbning i och utanför skolan. Jag uppmanar barnen att gå fram till någon som de ser blir mobbad och stå vid dennes sida. Inget barn skall under några omständigheter utsättas för mobbning. Jag berättar för barnen att om de hjälper varandra motverka mobbning så är de mina hjältar. Jag uppmanar dem till vänskap och att respektera varandra, oavsett vilken kulturell bakgrund någon har.

Jag får vanligtvis en fråga från barnen (och om de inte ställer den så tar jag själv upp den) – ”Peter – vad är det viktigaste för oss i skolan att tänka på för att nå våra drömmar?”

Jag ber sedan barnen att hitta sina lärare eller mentorer i lokalen och titta dem djupt I ögonen. Sedan säger jag högt att läxläsning är en jätteviktig del på vägen mot sina drömmar. Efter lite skratt från barnen berättar jag om min syn på saken. Om de gör sin läxa får de ny kunskap som kanske leder dem till deras framtida dröm. Om de redan har gjort sina läxor så kan de alltid söka ny kunskap inom det område som läxan gäller eller reflektera över sin egen syn på en viss historia eller händelse.

Men det är också viktigt att fråga om hjälp om de inte förstår läxan. Att be om hjälp är mycket viktigt, inte bara för barn utan även för oss vuxna.

Sedan kommer jag in på min personliga historia om hur jag fick lära om att tala och gå för sex år sedan efter en svår cykelolycka där jag inte bar cykelhjälm. Jag berättar om kampen att komma tillbaka och kopplingen till att bära cykelhjälm för att nå sina drömmar, oavsett ålder. Bär de cykelhjälm varje dag ökar de sina chanser att nå sin dröm.

Varje barn eller ung vuxen i publiken får sedan en liten uppgift. De skall skriva ett brev till sig själva när de är 30 år gamla där de berättar hur de gick tillväga för att nå sina drömmars mål.

Nu har jag en uppmaning till dig som läser detta blogginlägg. Har du någon erfarenhet som du anser att barn och unga vuxna på skolor i närheten av där du bor borde få lära sig av?

När kan du dela med dig av denna erfarenhet till barnen och kan du tänka dig att liksom jag göra detta helt kostnadsfritt? Kanske är det just ditt besök och din historia som inspirerar ett barn till en framtida dröm eller att fortsätta kämpa för att nå sin nuvarande dröm. Ditt besök kommer att göra skillnad.

Låt oss tillsammans hjälpa barn och unga vuxna att komma närmare sina drömmar.

Så länge jag kan kommer jag alltid att donera ett antal föreläsningar till skolor för varje debiterad föreläsning som jag får via min profil hos Sveriges Talare.

Peter Åberg
Talare

Platsen bygger varumärket

Geografisk plats, sammanhang och sist men inte minst, inredningen. Sätt företagets 5V och er platsstrategi och stärk ert varumärke.

Här kommer några perspektiv som du bör ha med dig för att stärka upplevelsen av ert varumärke genom er plats. Tillsammans med arkitekten Petra Pertoft ger jag följande tips. Tänk på att först välja geografiskt område, sedan sammanhang och sist inredning.

Val av geografiskt område

I en stads historiska kvarter präglade av traditioner, trygghet och klassiska ideal ser kunderna ditt företag som en stabil partner med kompetens baserat på gedigen kunskap.

I stadens utvecklingsområde med ny bebyggelse, nya konceptbutiker och restauranger med fart och fläkt ser kunderna ditt företag som en spännande och snabbfotad partner med kompetens baserat på innovation och nytänkande.

I stadens industriområde påvisar företaget effektivitet och kostnadsmedvetenhet. Eller i en lantlig gårdsmiljö, något för företaget som vill bygga varumärket kring lugn och harmoni.

Det medvetna valet av plats bygger varumärket.

Val av sammanhang

När du väl valt ditt område i staden behöver du ta nästa steg. Vilka vill du omge dig med? De andra företagen i trappuppgången eller butikerna intill påverkar hur ditt företag uppfattas av andra.

Om du har företagskunder som målgrupp blir det obekvämt för din kund om de andra i trappuppgången har privata uppdragsgivare, eller en helt annan image och profil på sina företag.

Att finnas på samma plats som andra företag i samma företagssegment är en fördel. Kunderna blir trygga av att veta att de befinner sig bland likasinnade.

Val av inredning

Vilket intryck vill du att dina besökare ska få av ditt företag? Vilken känsla vill du att de ska ta med sig när de går? Inredningen förstärker upplevelsen av mötet och av varumärket.

Så här gör du för att skapa rätt plats. 5 tips!

1. Sätt identiteten, dvs roten, till ditt varumärke med 5V. (Du kan göra det i onlineutbildningen obs länka till http://www.piaanderson.se/onlineutbildning/.)

2. Om ditt företag vore en känd figur vem skulle det då vara?

3. I vilket område skulle figuren finnas och vilka andra företag skulle figuren omge sig med?

4. Finns det något i platsens historia som kan stärka företagets berättelser?

5. Hur skulle den här figurens plats se ut? Vilka färger, möbler, mattor, gardiner, porslin. I vilken tidsålder finns figuren?

Pia Anderson
Talare

Historien är en magisk spegel som du kan rikta mot dig själv eller mot din samtid. I mina föreläsningar och projekt strävar jag alltid efter att känslomässigt beröra publiken eller mottagarna. Historiska perspektiv ger ett starkt emotionellt mervärde i alla berättelser och man kan ofta se i publikens ögon när det man berättar är viktigt och intressant.

Historiens viktigaste funktion är att bevara och tolka det förflutna och våra gemensamma berättelser. När det fungerar på rätt sätt blir arkiven och kulturarvet en guldgruva som vi alltid kan återvända till. Vi kan spegla oss i det vi ser och se likheter och skillnader. Någonting händer då med oss själva, utan att vi tänker på det sker identifiering eller avståndstagande. Så hade jag också gjort! Jag kan förstå henne i den situationen! Eller, vilket märkligt beslut! Hur tänkte de? Detta är tankar som dyker upp när man får tillfälle att begrunda det förflutna.

Möten med det förflutnas människor är en av de mest centrala beståndsdelarna i SVT-serien Vem tror du att du är, där jag medverkat som expert i 17 avsnitt. I varje program lyckades vi inte bara beröra uppemot en miljon tittare, utan även alla huvudrollsinnehavare blev starkt berörda av mötet med människor ur det förflutna. Människor som kom till liv genom de spår de efterlämnat i arkiv och på andra ställen.

Detta är detta som jag vill ge i alla mina föreläsningar – en kick ur det förflutna som säger något viktigt till oss idag. Vem tror du att du är-konceptet fungerar dessutom lika bra på företag och institutioner som på personer. I grund och botten handlar det nämligen om identitet. Vem är jag? Vilka är vi? Vad är det här företaget? Vad står jag/vi/det här företaget för? Det handlar om att historien kan förändra hur vi ser på oss själva och vår egen identitet.

Läs gärna mer om historien kan få en viktig roll i företagskommunikation här:

https://picturesplease.wordpress.com/2016/02/09/stark-ditt-varumarke-genom-att-rota-i-arkivet/

PS. Den 3 januari 2018 medverkar jag som historisk expert i dokumentären Revolver-Harry – enligt Leif GW Persson, i SVT1 20.00. Det är en fantastisk berättelse om en idag nästan bortglömd person som satte en enorm prägel på sin samtid och förändrade livet för många människor. DS.

Bilden ovan visar Mats Hayen och Leif Andrée under inspelning av SVT:s serie Vem tror du att du är? Foto: Stockholms stadsarkiv.

Mats Hayen
Talare

Att bli medveten om nivån på ditt eget business behavior, dvs affärsmässiga uppförande, kan vara det som avgör din framgång. Det säger vår talare Annmarie Palm som specialiserat sig på frågor som rör vett och etikett i affärslivet. 

– Ofta kan det vara små detaljer som folk retar sig på, men som med tiden gör att kunden väljer en annan leverantör. Business behavior handlar om respekt och bör alltid vara högt prioriterat, inte minst i dessa #metoo-tider, säger Annmarie. 

Hon påpekar att det affärsmässiga uppförandet inte bara påverkar lönsamheten utan också arbetsmiljön på våra arbetsplatser. Samtidigt är det en viktig karriärfråga. 

– I dagens samhälle väger ditt professionella rykte mycket tungt i konkurrensen om nya uppdrag och anställningar. Och där ingår förstås ditt business behavior som en viktig ingrediens, säger hon.

Annmarie Palm har skrivit boken ”Business behavior: Uppför dig – eller tappa affären” (Liber förlag), som även finns som webbutbildning och snart kommer som ljudbok.

Passa på att boka vårens inspirationsföreläsning på temat business behavior redan nu!

Du kan läsa en intervju med Annmarie Palm i SvD Näringsliv.

Har det hänt att du vill påverka någons beteende? Du kanske driver ett förändringsarbete på jobbet och har upptäckt att det är svårt att få andra att ändra beteende? Eller kanske ännu mer frustrerande: Du har försökt att ändra dina egna vanor och upptäckt hur svårt det är!

Det finns några saker som är viktiga att känna till om hjärnan i det här sammanhanget.

Det första är att vi har samma grundfunktioner i hjärnan nu som för 40 000 år sedan.  Det ställer till det för oss eftersom samhället ser helt annorlunda ut nu än när vi levde på savannen.

Det andra är att vår hjärna har två starka drivkrafter: Att optimera belöningar och undvika obehag. På kort sikt. Här och nu. Att jobba för långsiktiga belöningar är inget vi har så där jättelätt för. Vi kan självklart göra det, men det kräver lite ansträngning.

Att hjärnan gillar kortsiktiga belöningar är ju det som får oss att äta den där chokladbiten fast vi hade bestämt oss för att låta bli.

Att vi vill undvika obehag kommer till uttryck på många olika sätt. Vi blir kvar i soffan fast vi bestämt oss för att gå och träna. Vi vet att vi kommer att må bättre när vi har tränat, men soffan är ju så skön här och nu. Och vi skjuter upp det där jobbiga samtalet för att slippa här och nu.

Dessutom är vi sjukt bra på att hitta förklaringar till våra val. Vi vill inte känna oss som förlorare så vi hittar helt enkelt en förklaring till varför vi ska äta chokladen eller låta bli att träna, just idag. Vi är galet bra på att lura oss själva och det gör ju tillvaron mycket bekvämare, men det går lite trögare att ändra våra vanor.  

Det tredje som är bra att känna till är att hjärnan är väldigt social. Den tar sociala relationer på stort allvar. Det beror på att förr när vi levde på savannen var det viktigt att få tillhöra gruppen. Blev vi utfrysta gick vi en ganska säker död till mötes. Därför håller vår hjärna koll på potentiella signaler som kan innebära att vi inte får tillhöra gruppen. Kroppsspråk som visar att någon annan inte gillar oss eller det vi säger. Höjda ögonbryn, fnysningar och menande blickar uppfattas som riktiga hot.  

Det finns mycket forskning om vad som påverkar våra beteenden. Beteendeanalysen visar att sannolikheten att vi ska utföra ett beteende påverkas till 80 procent av vilken konsekvens vi upplevde när vi utförde beteendet.

Ett exempel: Du ska börja registrera ärenden i ett nytt it-system på jobbet. Om du tycker att det nya systemet är enklare och smidigare, upplever du en positiv konsekvens av de ändrade rutinerna. Förändringen kommer att vara självförstärkande. Men om du tycker att det nya systemet är krångligt, tar längre tid och du känner dig osäker på hur du ska göra, upplever du en negativ konsekvens. De här konsekvenserna kommer att påverka ditt framtida beteende till 80 procent.

Om ni genomför en förändring som innebär att arbetet tillfälligt blir besvärligare behöver ni tillföra positiva konsekvenser som t ex positiv feedback för att få till en verklig beteendeförändring. Annars är risken stor att många fortsätter att göra på det gamla sättet för att det känns smidigare.

Information och utbildning om det nya arbetssättet är viktigt men påverkar framtida beteenden med 20 procent. Trots att det har visat sig mycket mer effektivt att arbeta med konsekvenserna av utfört beteende fortsätter de flesta organisationer att satsa på mer information.

Vill du bli framgångsrik i att påverka beteenden hos dina medarbetare eller kunder behöver du veta vad som faktiskt fungerar. Och du behöver veta att det inte räcker med att ge information om hur de ska göra eftersom det är fler åtgärder som krävs för att de ska ändra ett beteende.

Jill Nyqvist
Talare

Mina senaste sånger skildrar livet på skuggsidan, att leva i mörker. Kanske kan du inte få ett arbete på grund av din funktionsnedsättning. Kanske har du hamnat på fel sida om lagen och vill berätta om livet bakom murarna? Eller att kunna se, det är något som de flesta tar för givet. Likaså att kunna röra sig normalt utan att behöva stappla sig fram.

Skildringar av livsöden som dessa kunde förr i tiden säljas som så kallade skillingtryck, en blues där någon berättade och sjöng om sin tragedi. Det mest kända skillingtrycket är kanske det om Elvira Madigan och Sixten Sparre. Kanske sålde du ditt levnadsöde i ett vistryck för några slantar. Kanske sjöng du det själv för ett mål mat eller husrum för natten.

De flesta av de här texterna är skrivna i början av 1900-talet. Men de är lika aktuella idag när vi återigen fått en trasig gatubild med stukade människor som flytt från krigshärjade länder, och personer som lever i stor fattigdom. Tiggarverserna har bytts mot handskrivna skyltar men den mänskliga nöden är sig lik. Den här skivan låter röster från igår gestalta det som är mångas verklighet än idag.

Hur kan du skapa ett hållbart liv utifrån de förutsättningar du fått? Vad kan du göra istället för se på vad du inte kan göra längre? Hur behåller du livsgnistan? I mina visor berättar jag även om min egen funktionsnedsättning. Om hur jag kämpar för att hitta nya vägar i tillvaron. Hur jag går vidare från att se allt som ett hinder.

Visorna väntar på Spotify, se ”Röster ur mörkret”.

Louise Hoffsten
Talare

”Den blindes sång är en sådan där blivande Hoffsten-klassiker.”

En platta på svenska med Louise Hoffsten är en skänk från ovan. Bland det absolut bästa hon gjort är på modersmålet – lyssna till exempel på Slätten från Så speciell eller Om dagen vid mitt arbete från Kära du.

Nu kommer Hoffsten med en samling skillingtryck skrivna ur den oseendes perspektiv på livet. Röster ut mörkret heter plattan med gitarristen Lasse Englund vid Hoffstens sida.

Backa-Hans Eriksson och Micke Nilsson fullbordar kompet med Peder af Ugglas gästande på ett par låtar. När Louise är som bäst lyckas hon frilägga den nakna, råa känslan ur materialet, någonstans mellan visa och blues. Den blindes sång är en sådan där blivande Hoffsten-klassiker.

Magnus Östnäs, Lira

Hej! Jag heter Daniel Skyle och jag är journalist och specialiserad på att lära ut källkritik och källkritik inför val.

Det är ämnen som börjar bli ännu viktigare nu med tanke på hur nära valet är. Det positiva är att med några enkla tekniker så kan du själv lätt applicera mer källkritik och slippa bli manipulerad.

Källkritik ger dig chansen att bli klarare när det gäller all information du hanterar i livet. Det kan vara för dig och mig som privatperson liksom för ett företag eller en hel organisation. Källkritik är lite som att vaska fram guld: det ger dig chansen att hitta vad som faktiskt är sant.

Nuförtiden har ju källkritik blivit mycket viktigt om vi vill kunna röra oss på nätet utan att bli manipulerade. Har du hört talas om falska nyheter? Det är ett begrepp som spridits allt mer.

Men trots att det är mer känt är det ändå ganska ovanligt att folk kan de praktiska teknikerna för källkritik. Det är de teknikerna som hjälper oss att verkligen genomskåda manipulation på webben. Det är därför jag själv också alltid håller föreläsningar anpassade efter nivån som behövs, och ofta föreläser för folk som inte kan någonting alls om källkritik från början men som verkligen vill lära sig.

En del företag på nätet bygger på att lura oss på information som de sedan säljer vidare till andra. Samma teknologi har börjat användas de gångna åren för att mycket effektivt sprida propaganda på nätet. När du väl lär dig tekniker för källkritik blir det lättare att genomskåda både propaganda och manipulation, och det ger dig bra koll på vad som faktiskt händer på nätet.

Idag ska vi vara lite nyfikna och kolla på en av de första teknikerna för källkritik så att du har den med dig.

1) Vem är avsändaren?

Vem skrev texten? Vem gjorde videon du ser, eller delade fotot du ser på sociala media?

Är det en privatperson? Är det en journalist på en tidning eller på en TV-kanal, eller kanske på radio? Är personen länkad till ett politiskt parti? Verkar det som om personen har rasistiska åsikter? Kan du se vem som sprider informationen? Har den som sprider den något att tjäna själv på att ändra den?

Journalister har regler om etik och källkritik som de förväntas följa. Ibland gör de misstag, men reglerna finns där och fungerar för det mesta. Om det är en privatperson eller en grupp som sprider texten på nätet kan det hända att inget ansvar har tagits för källkritik av dem. Det kan också hända att de medvetet sprider falska nyheter, propaganda, eller lögner, och många har tyvärr blivit mycket skickliga på hur man sprider det på nätet.

Vi kan faktiskt ta ett bra tips till nu när vi är här: välj ut två-tre källor som du vet är noggranna med att använda källkritik. De skapar din referens. Ofta blir dessa de större nyhetsmedia, t. ex. DN, SR, SVT Nyheter, etc. Även om du inte kollar dem varje dag så får du ändå några säkrare källor att kolla upp informationen på. Sedan kan du ganska enkelt jämföra mellan de tre och bekräfta informationen där.

De två tipsen ger dig en bra start på bättre källkritik! En annan intressant fråga är vad som kommer att hända inför valet 2018?

Det har blivit allt vanligare att grupper och nationer manipulerar val världen över nu. Så vad är riskerna för Sverige i vårt val i år? Exakt hur kan du använda källkritik för att se till att ingen manipulerar din röst? Det är det vi ska kolla på i nästa bloggpost.

Vill du boka föreläsning om källkritik eller källkritik inför val? Då hittar du mer information här: https://www.sverigestalare.se/talare/daniel-skyle

Daniel Skyle
Talare

Är det inte lustigt att en gång om året ger vi massor med löften om vad vi ska ändra för att må bättre det kommande året? Rent självbedrägeri då vi vet att vi inte kommer att hålla det.

Och precis som om där finns en början och ett slut så här mitt i livet när livet är en pågående process från födsel till död. Fast vi människor behöver hållplatser att hänga upp vår livshistoria kring så jag antar att Nyår är väl så bra som någon annan tid. Jag har gjort likadant tills jag upptäckte att det kvittar när du ger löften och sätter mål – så länge du håller vad du lovar. Och jag upptäckte att det var lättare att hålla löftena om de var i ett sammanhang i mitt liv snarare än kring ett visst datum.

För lite sen hörde jag om en studie om livslängd. Den utgick från det faktum att allt fler i Sverige når 100 års ålder och jag såg att man kan koppla resultatet till att vi ger alla dessa nyårslöften.

De hade intervjuat totalt 100 kvinnor och män om vad de ansåg var den bidragande orsaken till att de uppnått denna aktningsvärda ålder. Vad var deras specifika hemlighet?

Överraskande nog fanns det inget mystiskt hemligt recept. Eller var det egentligen överraskande? Deras recept var väldigt modesta – detta var 10 i topplistan för ett långt liv:

1.       Rök inte/sluta röka
2.       Passa på din vikt
3.       Bry dig om ditt sociala nätverk
4.       Bry dig om dina nära kontakter
5.       Skratta
6.       Vårda din sömn
7.       Drick med måtta
8.       Är hälsosam mat
9.       Fortsätt att röra på dig
10.     Var positiv

En 106-årig kvinna sa i intervjun att anledningen till hennes höga ålder är: ”Jag har alltid brytt mig om min hälsa på ett basalt sätt, inga extrema fanatiska saker. Jag har brytt mig om min familj och mina vänner, och även om många av dem är döda idag så är minnena positiva. Jag har varit aktiv och nyfiken och jag har inte låtit mig dras ner av tuffa tider. När jag varit sjuk, och jag har haft mina duster, har jag varit noga med att försöka se det från en positiv synvinkel och jag har alltid försökt att le även när det varit tufft.”

Som ni ser så bekräftar hon nästan alla punkter på listan ovan.

Jag vet att några av er inte håller med, och det är okej. Jag är fullt medveten om att genetiken spelar roll i livslängd och hälsa. Några människor gör allt rätt men dör ändå tidigt. Men jag vet också att upp till 75–80 procent av all ohälsa som jag ser som läkare på vårdcentralen beror på livsstilsfaktorer och endast en mindre del beror på arv. Jag ser detta faktum som en chans att göra mitt bästa i varje tillfälle och på så sätt få det så bra som möjligt och få en chans till ett långt friskt liv. Mitt mål är att också bli minst 100 år. Och när min tid är inne vet jag att jag åtminstone gjorde mitt bästa med mina specifika förutsättningar, och det är gott nog.

Ingenstans i det jag skrivit om här ovan nämns ordet stress, vilket ju är mitt huvudämne. Men vet du vad?

Allt detta handlar om stress för stress är en del av vår grundläggande fysiologi. Att ta väl hand om sig är den bästa stressförebyggande åtgärden man någonsin kan göra. Stresshantering handlar inte om alla punkter på din att-göra-lista, det handlar om ”mindset”, om att se helheten, göra små ändringar, att göra det enkelt och att välja.

Det är här mina föreläsningar för chefs- och arbetsgrupper börjar. Att hitta kärnan i stressen och se enklaste vägen ut. För ökat välbefinnande dig och dina medarbetare och för ökad lönsamhet för ditt företag.

Du väljer själv huvudtemat som sedan anpassas efter era specifika behov:

Hållbara ledare – Arbetsmiljö – Stress och Hälsa, om att undvika den berömda väggen –  Kommunikation mellan människor – Hälsa och Livsstil, enkla tips i vardagen (inspirationsföreläsning)

Om du vill lära mer, kan du läsa min blogg ”AskDrAnnika”.

Dr Annika Sörensen
Talare

Tänk dig att vi tillsammans ritar upp en ruta du och jag. Nu fyller vi den här rutan med allt vi har gemensamt, allt vi förväntar oss och allt vi tar för givet med varandra. Utanför rutan hamnar det vi inte har gemensamt, det vi måste påminna varandra om.

Det här är ett sätt att förklara normer på, men istället för bara du och jag är det hela samhället som ritar upp den här rutan. Hela samhället fyller den med sina förväntningar och vad som tas för givet. Normer kan också förklaras som standardinställningarna på en dator eller en tv. Vi är vana vid de här standardinställningarna, antar kanske att de är de enda inställningar som finns. Men vi reflekterar inte över att de är just en standard förrän vi måste göra något som går utanför dem. Det är oftast först då vi märker att de finns.

Normer handlar också om osynliga regler. Har du ett konto på Facebook till exempel? Då är du en del av de 71 procent svenskar som finns på Facebook. En norm som kanske inte blir tydlig förrän någon på din arbetsplats, i din släkt eller i ditt bowlinggäng inte har ett facebookkonto. Som heterosexuell kanske en aldrig har behövt fundera på eller förklara sin sexualitet och då upplever prideparaden som ett spektakel, medan det för den homosexuella kan vara en form av befrielse att få befinna sig i ett sammanhang där hen inte behöver förklara sig.

Just den normen, att aldrig behöva förklara sin sexualitet då folk antas vara heterosexuella, kallas för heteronormen och är helt enkelt det faktum att alla förväntas vara heterosexuella till dess motsatsen är bevisad. Heteronormen är dock inte något som bara angår de som inte är heterosexuella, utan alla.

Heteronormen innebär förväntningar och i många fall ramar för hur våra liv förväntas se ut. Först och främst vilket kön vi förväntas ha, sedan hur vi ska tycka och agera utifrån det tillskrivna könet, och slutligen vilken partner som krävs för att vi ska kunna leva ett lyckligt och önskvärt liv. För alla är det relevant att prata om normer och dess begränsningar, att se och tänka över normers konsekvenser istället för att bara se de personer som bryter mot dem.

Det knepiga med normer är att vi ofta inte märker dem förrän någon bryter mot dem. Framförallt märker vi dem kanske inte om vi själva passar in i normen i fråga och det kan vara jobbigt att inse att det finns normer en inte har sett. Det är här jag kommer in. Jag gillar att vrida och vända på olika normer och hjälpa till med att skapa förståelse för hur de fungerar. Normer hänger i många fall ihop med kunskap och med våra omedvetna fördomar. När vi får kunskap kan vi lättare förstå andra perspektiv och förhålla oss till dem. Som föreläsare vill jag bringa klarhet och ge dig en förståelse för hur normer påverkar dig och dem omkring dig, om hur det är att vara den som står utanför rutan och tittar in, att stå både utanför och innanför rutan samtidigt och vad alla som är innanför rutan kan göra.

Christoffer Strokirk
Talare