Bloggarkiv

I en allt mer konkurrensutsatt och digitaliserad omvärld är business behavior, det affärsmässiga uppförandet, något som verkligen kan särskilja din organisation på marknaden!

I min föreläsning bjuder jag på många exempel på detta, samtidigt som jag levererar med både värme och glädje. Ambitionen är att inspirera åhörarna, att kunna bidra till kunskaper, insikter och igenkänning samt en vilja till utveckling inom business behavior.

Föreläsningen går att anpassa till din verksamhets inriktning och specifika utmaningar. Dessutom kan man med fördel kombinera den med en efterföljande workshop där deltagarna får möjlighet att också själva resonera kring nivån på det affärsmässiga uppförandet på den egna arbetsplatsen.

Du väljer du mellan följande föreläsningsalternativ:

Business behavior all-in-one 

En övergripande föreläsning om vikten av ett affärsmässigt uppförande och hur det påverkar våra affärer och relationer. Syftet är att bjuda på flera aha-upplevelser – att ge nya insikter plus konstateranden kring det som fungerar bra.

Business behavior externt 

Föreläsningen belyser kundnöjdhet och det affärsmässiga uppförandet kopplat till din organisations externa relationer – plus er förmåga att agera som en attraktiv arbetsgivare. Här får du exempel och tips på hur du och din organisation kan agera för att uppnå bästa möjliga affärsmässiga identitet och rykte.

Business behavior internt 

Den här föreläsningen sätter fokus på medarbetarskap och det interna affärsmässiga uppförandet. Arbetsmiljön och våra interna mellanmänskliga relationer påverkar både resultat och välmående. Business behavior internt, handlar om vikten av vett och etikett på jobbet!

Business behavior – en karriärfråga 

Denna föreläsning utgår från allas våra professionella rykten och hur du kan påverka ditt personliga professionella rykte på arbetsmarknaden. Nya tider ställer nya krav på oss arbetstagare. Med en ökad medvetenhet om nivån på ditt business behavior ges du möjligheter att bygga en både stimulerande och hållbar karriär. 

Annmarie Palm
Talare   

Välkommen att boka Annmarie för en inspirationsföreläsning i Business behavior till höstens kick-off, chefs- och näringslivsdagar, seminarier, temadagar, vid teamutveckling m m.

Göteborg ska år 2021 kunna firas som en internationellt erkänd grön stad. Det var målbilden för perspektivgruppen Gröna Staden som 2011 var med och tog fram strategin för Göteborgs 400-årsjubileum. Med tre år kvar till jubileumsfirandet vill vi stämma av vad som gjorts och vad som fortfarande kan utvecklas.

Till att börja med är det glädjande att mycket är på gång på den hållbara fronten i Göteborg. Projektet med blå och gröna oaser skapar stråk för människor och djur längs exempelvis Kvillebäcken samt Göta- och Nordre Älv. Nya träd planteras. Antalet resande med kollektivtrafiken ökar. Linbanan, som var ett förslag från göteborgarna och för vilken underskriven Joakim Kaminsky är vald som lokal arkitekt, är under projektering. Smarta transporter med fler elfordon för kommunens leveranser är på plats och utvecklas även om vi i vår rapport gick längre och föreslog kollektivtrafik för gods. Jubileumsparken med jubileumsbadet utvecklas, badets bastu var till och med nominerad till Sveriges bästa byggnad. Klimatfrågorna drivs på genom kraftsamlingen Klimat 2030.   

Men vi saknar också viktiga huvudpunkter från vår rapport, frågor som vi tror är avgörande för att uppnå målbilden av en internationellt erkänd grön stad:   

Miljonprogram Göteborg – social och ekologisk förnyelse 

Åtskilliga bostadsområden i stadens förorter präglas av hög arbetslöshet, segregation och utanförskap. Dessutom är de byggnadsmässigt nedslitna och använder onödigt mycket energi: 150–220 kWh/m² där 50–80 kwh/m² är en möjlig och mer energieffektiv nivå. Här krävs samordnad mobilisering, fysisk upprustning, attitydpåverkan, energiomställning och social utveckling. Gårdsten är ett område att inspireras av.    

Avfallsfria Göteborg

Medelgöteborgarens avfallsvikt har minskat sedan 2010 men Göteborg är ännu långt ifrån avfallsfritt även om det pågår ett kontinuerligt arbete från stadens sida med bland annat effektiva storkök och avfallssnåla äldreboenden.   

För att göra Göteborg till en resurseffektiv och avfallsfri stad behöver vi även arbeta mer med återbruk och delning, få förpackningsfria butiker och ge återkoppling på göteborgarens avfallsmängder.   

Fossilfria Göteborg – teknik och livsstil 

Ett stort sorgebarn i Göteborg är fortfarande de höga NO_xutsläppen från dieseltrafiken, som påtalades i rapporten, och som nu blivit ännu värre. Dessa utsläpp överstiger EU:s krav och höga böter väntas. På uppvärmningssidan ser det bättre ut. 2030 ska all fjärrvärme från Göteborg Energi komma från återvunna eller fossilfria källor, bland annat har man nyligen beslutat om en omfattande utbyggnad av fjärrkylan i centrala staden vilket är en förutsättning även för fjärrvärmens framtid.

Urban allemansrätt 

Den senaste Jubileumsplanen från 2017 lyfter fram hur byggplatsen kan fungera som arena, för att ge info och bjuda in till dialog. Vi anser att detta även bör kompletteras med ekologiskt hållbara åtgärder. På outnyttjade platser runtom i staden kan initiativ till odling och kvartersväxthus uppmuntras. Ett liknande projekt genomfördes under byggtiden i Kvillebäcken. Sedan rapporten skrevs har utvecklingen av stadsodling gått framåt med exempel på att man även kan odla inomhus. På Garveriet i Floda ritar vi till exempel lokaler för fiskodling som Stadsjord ska driva.   

Gröna kansliet

En grön statsrådsberedning direkt underställd kommunstyrelsen med främsta syfte att skapa överblick, samordna, kommunicera och driva det processledda miljöarbetet i Göteborg, kan vara den samlande kraft som behövs för att skapa den genomgripande utveckling som vi står inför. Kansliet skulle bland annat kunna ta fram underlag för klimatplan, säkerställa att status på processer och projekt löpande uppdateras, kvalitetssäkra och se till att synergier tas till vara utanför berörda förvaltningar.   

Med tre år kvar till jubileumsfirandet, finns nu möjligheten för kommunen, privatpersoner och företag att accelerera arbetet med de gröna frågorna så vi kan fira Göteborg som en internationellt erkänd grön stad! 

Joakim Kaminsky
Arkitekt vid byrån Kjellgren Kaminsky   

Karin Nyquist
Karin Nyquist Arkitekt, LCA-specialist och passivhusexpert

Pling! Ett sms, ett snap, en Facebook-kommentar... Den här gången var det en push från aftonbladet.se som poppade upp på min telefon när jag satt och jobbade med något oinspirerande. Nog avbröt jag det jag höll på med för att se vad notisen gällde...

Jag är vuxen, 56 år gammal närmare bestämt, och VET att jag borde låta telefonen vara och fokusera på det synnerligen komplicerade och tråkiga arbete som djävulens ställföreträdare på jorden skickat mig. Men nyfikenheten och behovet av att känna mig bekräftad tar över. 56 år, alltså.   

56 år är gammalt, men inte så gammalt att jag inte minns att bekräftelsebehovet ändå var ganska mycket större när jag var ung. Behovet av att vara accepterad i gänget, omtyckt och populär är något mänskligt och gäller oavsett hur gammal man är, men i tonåren tog det helt andra proportioner. Jag jobbade hårt för att vara en i gänget. Och då hade jag bara de i min fysiska omgivning att imponera på. Idag ser det som bekant annorlunda ut när vi har hela världen tillgänglig i fickan 24-7.

Den som är i högstadieåldern kanske vill be om att få protestera nu, men jag tror inte att dagens unga har lärt sig hantera den stress det innebär att ständigt behöva vara uppkopplad och uppdaterad. Även om ungdomen har växt upp med det vi gamlingar kallar för ”den ständiga uppkopplingen” och lever med den helt naturligt, tror jag att det skapar problem också för dem. Särskilt med tanke på hur stressen i den här åldersgruppen har rusat upp i taket verkar det inte funka så bra där heller.    

Vad betyder det för sommarlovet som står för dörren? Får kidsen idag njuta av magin som oändliga sommarnätter gav mig på hedenhös tid? Eller blir det viktigaste att ta en riktigt snygg bild av situationen och imponera på andra? När jag har svårt för att lägga ifrån mig telefonen och njuta av stunden, hur är det inte då för dagens unga att se livet utan Instagrams sepiafilter emellan?   

I princip all forskning visar att stressen att ständigt vara uppdaterad påverkar vår hälsa negativt. Forskare har påvisat en effekt på den psykiska hälsan som följer av ett förbehållslöst användande av smartphones. Ett ständigt inflöde av statusuppdateringar och lättuggade nyheter gör det svårt att sova, det gör oss deprimerade och okoncentrerade och det försämrar vårt minne och förmåga att lära oss saker. Problemet är att vi aldrig helt kopplar ner och därmed aldrig helt kopplar av.    

Betyder det att vi måste säga nej till alla fantastiska möjligheter som den ständiga uppkopplingen (kom ihåg, jag är 56) medfört? Nej. Men välj dina tillfällen.   

Det här är alltså en uppmaning från en gammal man till dig som förhoppningsvis snart får njuta av en skön ledighet. Ta med dig telefonen! Håll kontakt med kompisarna under ledigheten! Visa upp dina fina bilder från semestern! Men koppla ner och koppla av då och då. Du behöver vila ibland också och bara vara med dig själv och dem runt omkring dig. Fundera över vad du själv mår bäst av. Då får du den bästa sommaren hittills.   

Stay gr8! 

Micke Darmell
Mötesevangelist och grundare av företaget gr8 meetings som hjälper organisationer att förbättra sin interna möteskultur. Han är också författare till den uppmärksammade boken ”Uppkopplad eller Avkopplad? – Om konsten att verka i en uppkopplad värld”.     

Micke kan du boka här på Sveriges Talare. Förutom en sund digital arbetsmiljö och ett sunt privatliv föreläser han även om intern möteskultur.

Hej! Jag heter Daniel Skyle och jag är journalist och specialiserad på att lära ut om källkritik och om valmanipulation på nätet. De är ämnen som börjar bli ännu viktigare med tanke på hur snart valet är i år.

Källkritik ger dig möjligheten att bli klarare när det gäller all information du hanterar i livet. Det kan vara både för dig och mig som privatperson likaväl som för ett företag eller en hel organisation. Källkritik är lite som att vaska fram guld: det ger dig chansen att komma allt närmare vad som faktiskt är sant.   

Du hittar mina tidigare bloggposter här:    

Blogginlägg: Introduktion till källkritik Blogginlägg: Källkritik för val

Idag ska vi titta närmare på  hur stor makt formuleringar har, och den stora faran med gråzoner. Gråzoner och luddiga formuleringar gör att man kan vinkla information mer och mer. Det innebär samtidigt att ju klarare du och jag själva formulerar oss, desto lättare blir det att ha klar information till hands.   

Vi väljer själva om vi vill vara en negativ faktor för information eller en positiv faktor för information. Idag finns det tyvärr också många som medvetet sprider gråzoner på nätet, och det är bara din egen kunskap om källkritik som avgör om du vill bli manipulerad av dem.   

Sättet du formulerar dig gör stor skillnad. Det blir ännu viktigare om det är i forum där många kan läsa det – som på internet, i media, eller för politiker. Är formuleringen negativ? Är det korrekt fakta? Är den vinklad? Vad är det personen egentligen säger?  

Vi ser så mycket information varje dag nu att vi lätt blir immuna mot det. Tror vi. Men formuleringar går ändå in, ofta undermedvetet, framförallt om de upprepas under lång tid. Under folkomröstningen 2017 för Brexit i Storbritannien gjorde man undersökningar om hur deras media formulerat sig om ämnet. Det visade sig att två tidningar, the Daily Mail och the Sun, sedan mer än 20 år tillbaka ofta haft artiklar och rubriker som rackat ner på EU, förlöjligat EU, överdrivit fakta om EU. Artiklar om de positiva sidorna av EU och samarbetet det stärker i Europa var mycket ovanliga hos dem.   

Påverkade det valet? Antagligen. Det är svårt att säga utan att göra noggranna undersökningar. Men det gav en stor andel väljare i England en vinklat negativ bild av EU sedan tjugo år tillbaka, något en del politiker använde som bas för vad man nu vet var direkta lögner om ämnet inför folkomröstningen (vilket flera av dem har erkänt i efterhand).   

Så hur motverkar du det här? Hur kan vi formulera oss på ett klarare sätt?   

En grundregel är att titta på vad du egentligen vill säga. Vad är det för information du vill förmedla? Vi kan ta ett exempel med sköldpaddor, bara för att visa hur det kan se ut.   

”Sköldpaddor kan vara farliga!”   

”Sköldpaddor utgör en stor risk för oss.”   

”Hur kan vi vara säkra på att sköldpaddor är ofarliga?!”   

”Sköldpaddor är små, långsamma och ganska söta.”   

”Sköldpaddor är farliga om du är ett salladsblad.”   

”Om du får en sköldpadda tappad på dig är du säker. Får du en stor trälår med sköldpaddor tappad på dig kommer du nog att bli skadad.”   

”Galapagossköldpaddor kan väga 200 kilo och faktiskt nafsa på dig – men de är mycket långsamma, så om du rör på dig litegrand är du säker.”

Detta är intressant – kan du se hur var och en av de här formuleringarna gör att du reagerar olika? Vi skulle antagligen kunna sätta upp en Facebookgrupp med ämnet ”De ljuger för oss om faran med sköldpaddor” och få medlemmar som spred den felaktiga informationen vidare till andra.   

Ju starkare känslor man inkluderar, desto lättare är det tyvärr att manipulera människor. Om man har börjat med att inkludera mycket känslor i ett budskap är det också lättare att styra folk bort från källkritik och mot falska nyheter, mot felaktig information och mot propaganda. Det är den sortens upplägg som skapar gråzoner för information – när de väl är på plats går det tyvärr lätt att fördjupa dem, sprida dem, och sprida den felaktiga informationen allt mer, tills man till slut kan påverka ett helt samhälle. Det är därför det idag är så viktigt att arbeta för att sprida tekniker för källkritik i vår omgivning.   

Så om det gäller sköldpaddor (för att ta ett roligt exempel), vad är ditt budskap om sköldpaddor? Vad är det du vill säga? Vill du ge klar information om sköldpaddor? I så fall blir det meningar som dessa: ”Sköldpaddor är små och söta och mycket långsamma. De gillar salladsblad. De kan bli mycket gamla”. Vill du ge falska nyheter och sprida felaktig information om sköldpaddor? Då blir det närmare dessa: ”Alla sköldpaddor är farliga!”, ”Krossrisken med sköldpaddor avslöjad!”, ”Vet du sanningen om sköldpaddor?”,  ”Ryktena om den allvarliga risken med sköldpaddor stämmer inte!” ...och så vidare.   

Om du vill hjälpa till och ge samhället klarare information är det lätt att använda källkritik, lätt ha ett klart budskap i det du säger. Och nu när du vet hur det går till är det också lätt att se när andra försöker sprida gråzoner om hur farliga sköldpaddor är.   

(Förresten, ett källkritiktips litegrand i efterhand: i rubriken till den här texten skrev jag ”sköldpaddor är farliga”. Hur mycket tror du att det påverkade när du läste texten om sköldpaddor längre ner?)   

Vill du boka föreläsning om källkritik eller källkritik inför val? Då hittar du mer information här: http://www.sverigestalare.se/talare/daniel-skyle   

Daniel Skyle © 2018

Många tror att en toastmasters roll på ett event är att se snygg ut och ”sköta skålandet”. Men rollen är mer komplex än så, och för att lyckas fullt ut är det mycket att tänka på. Framför allt bör man inse att förberedelserna börjar långt före eventet.    

För att åstadkomma den ultimata upplevelsen behöver ni vara ett starkt team med en toastmaster som klarar av att ge liv åt det ni planerat och förberett, ofta i månader i förväg. Man kan se toastmastern lite som en programledare som kanaliserar allt och skapar en gemensam upplevelse.   

Ett event har ett bestämt syfte. Oftast handlar det om att ge deltagarna en upplevelse som blir oförglömlig. Något som för dem samman genom att stärka relationer och engagemang. Något de berättar om för andra länge efteråt.   

Ett event är ett sätt att knyta människor till sig, kommunicera sin story och bygga sitt varumärke. Vare sig det handlar om dig som individ eller om ett större företag är principen densamma. Hur mycket resurser man satsar på att genomföra ett event brukar dock skilja sig åt väsentligt.   

Det är så klart mycket som behöver klaffa och förberedas. Oavsett vilken typ eller omfattning av event du jobbar med kommer här fem viktiga saker du behöver tänka igenom, om du vill lyckas i rollen som toastmaster: 

• Prata noga igenom eventets syfte, tema och upplägg med beställare och arrangör. Vad vill man uppnå? Vilka förväntningar har man och hur ska de bäst uppfyllas? 
• Skapa ett körschema för eventet där samtliga i arrangörsteamet är med och bestämmer vad som behöver hända minut för minut. Och vem som är ansvarig för de olika momenten. 
• Prata med alla talare, underhållare etc så ni är överens om alla detaljer. Vem ska göra vad och när? Hur lång tid får det ta? Hur vill de bli presenterade? Ett riktigt högklassigt event erbjuder (eller kräver) övningstillfällen innan och kan även förse talare med coachning. Allt för att eventet ska bli så högklassigt som möjligt! 
• Ha en plan B. Tänk igenom risker och vad du/ni kan göra om saker inte fungerar som de ska. 
• Förbered dina egna insatser och ”prator” i god tid. Var på plats långt innan någon trodde att du skulle komma. Var så beredd att du klarar av att stötta de medverkande. Förstå vad det innebär att du inte har full kontroll över det som ska hända men ändå kan ses som ansvarig för hur det blev i efterhand.   

Att genomföra ett event som lyfter till nya höjder är något av det bästa som finns. Som toastmaster får du äran att ge publik och deltagare en upplevelse som i många fall leder till nya relationer, erfarenheter, idéer och initiativ. Genom att hantera uppdraget på ett metodiskt och professionellt sätt har du alla förutsättningar att nå framgång. Lycka till!   

Åsa Rydhard
Talare   

Om författaren: Åsa Rydhard är toastmaster, facilitator och föreläsare med gedigen kunskap om storytelling som verktyg för varumärkesbyggande och social branding. Åsa undervisar på universitetsnivå i storytelling och content marketing. Hon är målgruppsanalytiker med mångårig erfarenhet som strategisk kommunikatör och tvåfaldig nordisk mästare i public speaking. Som talare är hon känd för sin medryckande stil där hon blandar allvar med humor och interagerar med publiken.

Det är fantastiskt när medarbetarna går från en konferens fyllda av glädje och motivation. Efter att ha modererat konferensen för Micasa har jag varit lycklig i flera dagar efteråt. 

Hur skapar man då en konferens som ger upphov till en sådan motivation att visioner och mål blir en naturlig del i allas dagliga arbete? 

Lars-Eric Uneståhls psykologiska forskning visar att det är målbilden som styr. Det är när vi kan föreställa oss målet som om vi redan var där som vi integrerar det i vårt medvetande. Fortfarande finns relativt få nyckeltal som inte kräver någon form av mänsklig ansträngning för att uppnå. Och det är ju motivation som är motorn till all framgång. 

Med en ökad globalisering och digitalisering ökar också konkurrensen och det blir allt viktigare att skapa miljöer där talangen hos varje medarbetare kan frodas. Då behöver målen vara integrerade hos var och en.   

Varför finns verksamheten och på vilket sätt är det arbete som var och en gör värdefullt för organisationen? Här finns grundläggande svar för att väcka motivation och arbetsglädje: Att se sin egen roll i det stora sammanhanget och förstå att man är viktig ger mening åt det dagliga arbetet. Det skapar i sin tur arbetsglädje och motiverar till goda resultat. På bilden ovan går vi alla ut efter en heldag tillsammans med grupparbeten där deltagarna gjort egna filmer om hur de lyckats med målen.   

Det är att kort och gott att skapa målbilder och leva sig in i dem på samma gång. Implementering av målen sker således samtidigt som vi är kreativa, går in i nya roller, leker, lära känna nya medarbetare och visar nya sidor!  Det stärker gemenskapen och närheten till alla i teamet. 

Min förhoppning är att konferensen kommer att skapa ännu bättre kvalitet för många äldre och andra grupper som är beroende av Micasas vårdboenden. 

Innan vi vet ordet av är det kanske du, jag, någon vi älskar eller en främling som flyttar in i Micasas fastigheter. Tänk om det är idéer och samarbeten som uppstod på just den här konferensen som kommer att förbättra tillvaron för den nyinflyttade! 

Tänk om... Jag håller tummarna för det! 

Yamina Enedahl
Moderator, föreläsare och lic. mental tränare

Ställa klockan. Ut med soporna. Eftermiddagsfika till jobbet. När är påsklovet? OCR-nummer på nätbanken. Kolla Facebook. Vab och busstider. Mejl, mejl, mejl, mejl, todo-listor och stugsista. 

Vardagen innehåller mycket som känns mer eller mindre meningsfullt. Ofta är det en utmaning bara att hänga med i svängarna. Några större perspektiv hinner vi kanske inte med, förutom på springrundan, en konsert eller semestern.    

Men en känsla brukar ändå finnas där i bakgrunden: förundran. Ja, du har säkert känt den. Det pirriga suget i magen inför oändligheten, tanken som liksom blir stel och stum inför frågan om hur och varför något ens existerar. Och kanske glädjen över det fantastiska att det faktiskt gör det.    

I kosmologi försöker vi förstå hur universum hänger ihop. Hur det en gång började och hur det utvecklats och förändrats ända fram till idag. Hur det allra minsta och flyktigaste hänger samman med det allra största och varaktigaste.    

Det gör vi genom att kartlägga stjärnor, galaxer och andra av universums beståndsdelar med astronomiska observationer. Jämför vi med våra teorier, säger de något om hur och av vad universum är uppbyggt. De senaste hundra åren har det hjälpt oss förstå att vi bor i en av miljarder galaxer i ett expanderande universum, snarare än i en oföränderlig, ensam galax. Perspektiven hisnar.   

Ok, men vad spelar det för roll vad universum gör långt där borta när tåget inte kommer? När livet pågår för fullt och fokus är på nästa fotsteg? Kanske ingen alls. Samtidigt verkar det som om försenade tåg inte finns på så många ställen i universum – de är betydligt ovanligare än svarta hål och supernova-explosioner. Vi har upptäckt att bara fem procent av universum består av atomer som kan bli till tåg och människor. Och människor och tåg hade nog inte kunnat uppstå så mycket tidigare eller på så mycket annorlunda platser i universum än vår planet, eller i ett universum olikt vårt.    

Vår frustration över försenade tåg kanske är ett lika gott skäl till kosmisk förundran som de mest hisnande astronomiska perspektiven? Vi är frukterna av kvantmekaniska frön, stjärnstoft och miljarder år av utveckling, som nu bygger tåg, planlägger tidtabeller och gör det möjligt för universum att bli frustrerat över sig självt.    

Modern astronomi och kosmologi pekar på att vår existens och tillvaro tycks ofrånkomligt sammanflätad med universums begynnelse och utveckling. Vi är supernovor och sopsortering på en och samma gång.    

Martin Sahlén
Talare

Det sägs att intelligenta medarbetare har svårt för auktoriteter. Kanske ligger någonting i det. Vad man däremot säkert vet är att alla som kan och vill tänka själva brukar uppfatta auktoritet som någonting som måste förtjänas. Det räcker inte med en titel eller formell position.

Det finns inget universalmedel för att vinna auktoritet, men här kommer några enkla tips:

1. Förtroende är viktigast 

Det tar tid att bygga det förtroende som gör att dina medarbetare kommer betrakta dig som en auktoritet. Tänk på att det är din dagliga interaktion med andra som lägger grunden.   

2. Det är tillåtet att göra misstag 

Det är viktigt att bidra till en kultur där det är tillåtet att göra misstag. Försök aldrig dölja att du gjort fel. Se bara till att rätta till det som går att rätta till.   

3. Fyll rollen 

Gå in i en roll. Minns att du representerar någonting som är skilt från dig själv. Gör det så bra du kan, men kom ihåg att du som person inte är din yrkesroll.   

4. Våga vara tydlig

Var tydlig med vad som förväntas av andra omkring dig men också av dig. Hjälp rörliga hjärnor röra sig på ett sätt som gynnar helheten.   

5. Begär alltid lite mer av dig själv 

Be gärna bra medarbetare göra mycket, men be dem aldrig lägga ned mer tid och kraft än du själv gör. Föregå helt enkelt med gott exempel.

Mer om erfarenheter och knep för att leda och arbeta med människor som helst vill tänka själva kan man få höra genom att boka in mig som talare.

Monika Orski
Föreläsare, författare, IT-konsult, ordförande för Mensa Sverige

Om Ni har en planeringsdag eller dylikt på gång för ledare eller medarbetare inom vård och omsorg eller hälso- och sjukvård där ni vill ge plats för relationer, känslor och reflektion på arbetstid är det mig ni ska boka mig föreläsare.

Med 30 års yrkeserfarenhet inom vård och omsorg och snart nio år som föreläsare skapar mina föreläsningar trovärdighet och river murar i arbetet med deltagarna. Jag får både personal och chefers tillit.    

I min stil som föreläsare är jag både transformativ och inlyssnande. Det skapar förtroende och gör att deltagarna slappnar av och kan prata innerligt med varandra. I interagerande samtal och övningar på tema relationer på arbetstid, känslor och uppdragsutmaningar, delas upplevelser på jobbet i storgrupp och i mindre grupper för positiv utveckling i realtid.

Deltagarna brukar uppleva mina föreläsningar som fantastiska, känslostarka, förlösande, starkt motiverande och inte minst roliga trots att det många gånger finns stora utmaningar och problemställningar i uppdraget ute på de enheter jag möter under mina föreläsningar.    

Det sker en tydlig positiv förändring när deltagarna tillsammans med mig får bejaka och reflektera över sina tankar, känslor, behov och relationer på arbetstid med någon som varsamt leder processen. Plötsligt blir livet lite lättare. I alla fall livet på jobbet.   

Johan Berger
Talare

– Jak schar en micket långk och fina akademiska otbildningen från mitt hemlandet och schar arbetat jag i tio år som ingenjören på oljeindustri. Jag är fantastiska schiklik ingenjören!

Vad är det som gör att en svensk personalchef som ingenting hellre vill än att få tag i en fantastiskt skicklig ingenjör med lång erfarenhet omedelbart blir skeptisk till en sådan öppning av ett samtal från en arbetssökande? Är det dåligt uttal och osvenskt sätt som gör att vi missar många invandrares kompetens?  

När vi talar vårt modersmål flyter talet och förståelsen på utan problem. Vi drar ihop, uttalar bara delar av orden, gör tankesprång och mitt i en mening kan vi hoppa över till något annat. Ändå förstår vi nästan alltid varandra! Ett yttrande som lösryckt skulle varit fullständigt obegripligt kan vi uppfatta i sitt sammanhang; för att t.ex. ”dböövntere”, ska förstås som ”du behöver inte det” krävs både ett sammanhang och hörförståelse på i stort sett modersmålsnivå.  

Om du lär(t) dig språket i vuxen ålder, vad behöver du vara medveten om och vad behöver du kunna för att din person och dina kunskaper ska komma till sin rätt? I min föreläsning går jag på ett lättsamt och underhållande sätt (skratt garanteras) igenom vad det är vi som har svenska som modersmål kan och vad vi behöver vara medvetna om för att samtalet och kommunikationen ska fungera. 

Kjell Kampe
Talare

”En flygande start!” är namnet på en interaktiv föreställning där vi får pröva på hur det kan vara att (tvingas) komma till ett annat land där man ser på ett helt annat sätt på barnuppfostran, kvinnor – män, arbetets organisation, sjukdom och vård. 

Vad innebär det att komma från ett klansamhälle till en av världens äldsta stater där myndigheter och inte släkten är garanten för skydd, säkerhet och överlevnad? Hur klarar vi att arbeta med människor som inte har svenska som modersmål utan kommer från en talspråklig kultur och har värderingar som i mångt och mycket skiljer sig från gängse uppfattningar i det svenska samhället? Hur hanterar vi kulturkrockar och finner vägar till samförstånd? Det är några av de frågor jag och Per Brinkemo försöker besvara. 

Syftet med utbildningen är att ge dig som lyssnar kunskaper och en medvetenhet som ökar förståelsen för nyanlända. Med den somaliska kulturen som exempel genomlyser jag och mina medarbetare generella drag som går att applicera på andra asylsökande grupper. Både jag och min kollega har arbetat konkret och praktiskt med nyanlända grupper, jag som SFI-lärare under många år, Per Brinkemo som projektledare i en somalisk organisation.  

Kjell Kampe
Talare

När eleverna skrev taskiga saker mot varandra på brickorna i skolmatsalen valde man att ta bort brickorna. Efter ett tag upptäckte personalen att matavfallet i kompostpåsarna hade minskat drastiskt. Kunde det bero på de borttagna brickorna? 

Test gjordes på andra skolor i kommunen med samma resultat. Det visade sig att det blev svårare att lassa på lika mycket på tallriken utan bricka, vilket gjorde att eleverna inte tog åt sig mer än de orkade äta upp. Det blev startskottet för ett framgångsrikt arbete mot matsvinn som fortsatte med andra åtgärder som sammantaget fått ner svinnet till mindre än hälften av tidigare nivåer.    

Ibland startar arbetet av en slump, men oftare genom att någon ansvarig bestämmer sig för att prioritera minskat matsvinn, vilket kan ske både av miljömässiga och avekonomiska skäl. En skola med 300 elever kan spara upp till 50 000 kronor per år genom att halvera svinnet.    

I mina föredrag utgår jag från aktuell forskning och lyckade exempel för att förklara hur man kan lyckas med detta. Till det mest tillfredställande med att minska matsvinn hör att man inte behöver offra något. Mat som hamnar i soporna är inte till glädje för någon.    

Tretips för att minska matsvinn: 

• Mät svinnet – utan att ha koll på mängderna är det omöjligt att se resultat. 
• Ta bort brickorna – en enkel åtgärd som fungerar. 
• Skapa förutsättningar för att ta hand om rester – även det man inte tror går oftast att använda.   

Andreas Jakobsson
Talare 

Andreas är journalist och författare till den prisbelönta reportageboken Svinnlandet, som dissekerar matsvinnet i alla led i livsmedelskedjan.