Bloggarkiv

Jag började skriva det som blev romanen Veckopojkvännen 2010, då som ett pjäsmanus i ett projekt på Östgötateaterns ungdomsscen ung scen/öst. Texten och framförallt Caspar och David följde mig genom åren, som om den ville bli skriven.

Det finns mycket som intresserar mig som jag försöker berätta om i boken. Ett sådant ämne är inomspektrala maktstrukturer, alltså hur makt fördelas inom grupper. Enkelt sammanfattat kan man säga att de strukturer (samhälleliga maktskillnader mellan olika grupper) som finns i samhället även finns inom olika grupper. Du som individ är inte bara en sak. Du är man, svensk, bisexuell och 19 år som David. Eller man, halvtysk, homosexuell och 23 år som Caspar. Detta kallas för intersektionalitet, alltså hur olika positioner samverkar och påverkar vårt handlingsutrymme i olika positioner. Varje grupp är då ett spektrum, och vi är alla en del av flera olika spektrum samtidigt.

Ett annat ämne jag vill undersöka i Veckopojkvännen är bifobin. Caspar är homosexuell, David är bisexuell. De träffas på Linköpings Resecentrum. Det ena leder till det andra och de bestämmer sig för att bli ihop en vecka, därav titeln. Just det faktum att David är bisexuell och varit med kvinnor innan Caspar är något som Caspar tycker är jobbigare än vad han vill erkänna och det blir ett centralt tema i boken. 

Ytterligare ett ämne är medelklassen. David är nämligen, liksom jag, från den lägre medelklassen. Hans mamma arbetar på förskola och hans pappa på fabrik, de bor i ett radhus i en gammal bruksort, ett radhus dekorerat med inramade kattplanscher och Läckbergpockets i Billybokhyllor.  Jag växte upp i ett radhus i ett villaområde. Min mamma är läkarsekreterare och min pappa var egenföretagare innan han sadlade om till lärare. Det viktigaste under min uppväxt var insikten i att vi inte vara arbetare. Även om det inte fanns ett stort ekonomiskt kapital fanns ett kulturellt. Vi hade konst på väggarna och var ständigt tvungna att köpa nya bokhyllor. Caspars mamma är lektor i religionssociologi och hans pappa är civilingenjör på Saab. Han tillhör en annan form av medelklass än David. Här befinner vi oss återigen i spektrumet. Medelklassen är i sig uppdelad i flera maktfaktorer och dessa varierar också utifrån var du befinner dig.

Veckopojkvännen är dock en roman. Det är en fiktiv berättelse utan akademiska utläggningar. Som kulturvetare är jag överlag mer intresserad av vad konsten vill förmedla än dess estetik, men jag skriver inte romaner så som jag skriver akademiska texter. En roman kan gestalta något, berätta om istället för att förklara vad. Med Veckopojkvännen vill jag väcka tankar, som jag gärna delar, utvecklar, förklarar och sätter i ett större sammanhang inför publik. Men Caspar och Davids historia är en kärlekshistoria om att våga kasta sig ut och göra det man inte borde men ändå inte kan låta bli.

Tips:
· Vi är alla flera saker samtidigt. Låt inte personer fastna i att bara vara sin sexualitet, sitt kön eller sin klassbakgrund för dig.
· En grupp består alltid av flera grupper. Detta kan man lokalisera och utifrån sin förståelse göra en strategi för att hantera.
· Vi har alla makt. Var inte rädd för att prata om makt och vad det innebär för dig och andra, vad du har makt att göra och på vilka sätt du är begränsad.

Emil Åkerö
Talare

”Det viktigaste för en människa är att veta och känna att hon behövs.”
Jan Carlzon, Riv pyramiderna

Oavsett vilken organisation du tillhör, brukar det finnas två faktorer som är av stor betydelse: kostnad och tillgänglighet/effektivitet. I bästa fall fokuserar man på tre: kvalitet, kostnad och tillgänglighet/effektivitet.

Det tycks finnas ett ständigt behov av att arbeta med och utveckla dessa frågor. Jag vill dock hävda att man bör fokusera på fyra faktorer, där en av dem är grundläggande för övriga tre, nämligen arbetsmiljön.

En god arbetsmiljö utmärker sig inte bara genom frånvaron av arbetsskador, utan också genom arbetets innehåll. Medarbetarnas trivsel och engagemang påverkar organisationens resultat och överlevnad. Det gäller alla verksamheter och alla branscher. Här följer fem tips för en god arbetsmiljö.

5 tips för att en god arbetsmiljö:

1. TYDLIGHET kännetecknar arbetsplatser med god arbetsmiljö. Det innebär att medarbetarna vet vilka mål som gäller och vad ledningen förväntar sig av var och en. Om medarbetarna förstår helheten blir insikten om hur saker och ting hänger samman bättre. Det möjliggör i sin tur ansvarstagande, vilket ger både drivkraft och en känsla av mening.

2. DELAKTIGHET är ett resultat av tydlighet men också av att det på arbetsplatsen finns forum som låter medarbetare ventilera idéer och ger utrymme för dialog. Sådana forum kan ingå i ett väl genomtänkt förbättringsarbete.

3. Ett COACHANDE LEDARSKAP som handleder och ger återkoppling på individuella insatser resulterar i bättre processer och medarbetare som kan nå sin fulla potential. Ledarskap handlar inte om vad ledaren gör utan vad ledaren får andra att göra.

4. KOMMUNIKATION som fungerar väl både vertikalt och horisontellt är nödvändig för att skapa tydlighet och delaktighet hos medarbetarna. Att veta vad som händer är en förutsättning för att de ska kunna bidra och agera.

5. ARBETSGLÄDJE smittar. Är du positiv blir andra positiva. Om du säger god morgon med energi, ser folk i ögonen, ger komplimanger och ler, kommer andra att göra likadant.

De här råden innehåller många vackra ord, men glöm inte att också omsätta dem i handling. Varför inte låta alla på arbetsplatsen bidra med förslag på hur ni ska göra?

Åsa Meland
Talare

Intresserad av att veta mer?
http://www.liber.diplomautbildning.se/utbildning/?...

Läs mer i någon av Åsa Melands böcker:
https://www.liber.se/Search/?searchText=%22Åsa+Mel...

Hej! Jag heter Daniel Skyle och jag är journalist och specialiserad på att lära ut källkritik och källkritik för val.

Flera val världen över har nyligen blivit utsatta för manipulation. Ett av sätten de attackerna görs är genom Facebook och Twitter. Där sprider man noggrant designad falsk information för att påverka valet. Om vi vill skydda din och min röst inför valet i år börjar källkritik för val bli riktigt viktigt att kunna.

Det här är min andra bloggpost i år just för att vårt val är redan i september, och ämnet börjar bli så viktigt att sprida i Sverige. I den första bloggposten tittade vi på grunderna i källkritik, och den hittar du här: http://www.sverigestalare.se/blogg?id=176. Den här gången ska vi få en första genomgång av källkritik för val.

Teknikerna som används för att manipulera val brukar jag kalla beväpnat internet: weaponized internet på engelska. Med beväpnat internet använder man till exempel Facebook men kombinerar det med psykologisk profilering och psykologiska operationer. Det betyder att man först samlar in information om olika väljargrupper, och sedan manipulerar dem med noggrant gjord falsk propaganda och starka känslor.

Insikten om weaponized internet är mycket spridd utomlands men än så länge ganska ny i Sverige. Den är verkligen viktigt för oss att känna till inför valet, och det börjar bli ont om tid.

Valen i USA, Frankrike och Tyskland och inför Brexit manipulerades alla av politiska intressen och andra nationer. Den sortens attacker riskerar att skada hela samhällets syn på information, och genom det påverka oss långt bortom själva valresultatet. Det är del av det man kallar informationskrigföring.

Så hur kan du skydda din röst och vår demokrati? Jag visar en större och spännande genomgång under föreläsningarna, men jag tänkte att jag redan nu kan avslöja ett bra första tips:

1) Lägg märke till stark känslomässig manipulation

En vanlig teknik som används är att lägga upp bild och text som skapar en stark känslomässig reaktion i oss. De är noggrant designade för att skapa den reaktionen, så att vi lättare sprider posten och felinformationen i den vidare.

Den tekniken är säkert lika gammal som den allra första propagandan, men med internet har den fått en fantastisk megafon. Nu kan falsk information spridas på några sekunder och påverka tusentals – ibland hundratusentals – människor utan att källkritik blir inblandat alls.

Idag används den i politisk propaganda på internet just för att Facebookposter och tweets ska spridas så snabbt som möjligt. Om man kan trigga en känslomässig reaktion hos åskådaren blir det lättare att hålla dem borta från källkritik och rationellt tänkande – som skulle ge dem korrekt information istället. Ju starkare känslomässig reaktion man kan skapa, desto lättare är det att fortsätta manipulera åskådaren med ännu mer felaktig information efter det.

Så ett första praktiskt tips idag: kom ihåg att om du ser en kommentar på FB som sticker ut – tveka automatiskt när du märker en stark känslomässig reaktion. Risken finns att den är medvetet designad för att manipulera dig.

Både under valet i USA och i Brexit har man hittat hur folk satte upp falska Facebookgrupper. I början är de mildare i sitt budskap till medlemmarna. Sedan ändras de steg för steg så att posterna blir allt mer iögonfallande med allt mer extrema uttalanden. Man planterar falsk information i posterna och använder rädsla och ilska för att skapa starka känslomässiga reaktioner från dem. De posterna sprids sedan många hundra eller tusentals gånger, vilket gör att den falska informationen får större risk att påverka valet. I en del fall skräddarsyddes grupperna noga efter olika geografiska platser för att manipulera rösterna just där.

Så hur kan du och jag göra valet säkrare? Hur kan vi skydda vår egen röst mot manipulation och attacker, och samtidigt fortsätta att skydda vår demokrati?

Du hittar mer om mina föreläsningar om källkritik för val här: https://www.sverigestalare.se/talare/daniel-skyle

Daniel Skyle
Talare

© 2018 Daniel Skyle

Jag är en av Sveriges Talares keynote speakers. Parallellt med mitt ordinarie jobb som finans-, it- och hr-direktör på Nederman i Helsingborg föreläser jag flera gånger i månaden. Som keynote har jag hittills utfört över 150 föreläsningar i 16 länder för bland annat FN i New York, svenska ambassader, styrelser och ledningsgrupper, företag, landslag och elitlag samt på stora events runt om i världen.

För varje debiterad föreläsning till vuxen publik skänker jag ett antal föreläsningar till barn och unga vuxna på skolor i närheten av där jag bor i Skåne. Jag har hittills nått ut kostnadsfritt till över 13 000 barn och unga vuxna.

Jag anser att det är viktigt att ge barn och unga vuxna verktyg och insikt i hur de kan förverkliga sina drömmar och nå framtida mål. Vi vuxna behöver hjälpas åt och tillsammans bidra och dela med oss av våra erfarenheter till barnen. Jag har därför utvecklat en inspirationsföreläsning med speciell inriktning till just barn och unga vuxna. Denna föreläsning heter Upplev dina Drömmar.

Hur fungerar då denna föreläsning speciellt inriktad till barn som jag gör gratis på skolor i Skåne? Det är vanligtvis bara rektorn eller läraren som bokat mig som till fullo vet vad jag skall tala om. Barnen är oftast fyllda med förväntan när de kommer in i aulan inför föreläsningen.

Jag brukar börja med att ställa följande fråga till barnen: Vem har en dröm?

Det är vanligtvis många händer som kommer upp i luften och med ett leende berättar barnen om just sin dröm. ”Jag vill åka upp i rymden”, ”Jag vill bli 125 år gammal”, ”Jag vill bli känd”, ”Jag vill bli fotbollsproffs” eller ”Jag vill skratta och ha roligt varje dag” är vanliga exempel på vad barnen delar med sig av.

Men ibland får jag lite annorlunda svar från något barn som ”Jag har ingen dröm alls”, ”Varför skulle jag ha en framtidsdröm” eller ”Jag kommer inte att kunna uppfylla min dröm. Det kommer aldrig att gå”. När jag hör dessa svar blir jag än mer övertygad om att jag skall fortsätta ge mitt personliga bidrag till nästa generation och göra mitt bästa för att ge dem de verktyg de behöver för att nå sina drömmar.

Vad får barnen då uppleva under en av mina anpassade föreläsningar för barn?

Jag visar barnen olika bilder och vi talar fritt utifrån bilderna om vilka framtidsyrken eller drömmar man kan ha bara genom att titta på en bild. Till varje bild som jag visar kommer en liten historia. Till exempel visar jag en bild från Konungarnas Dal i Egypten. Jag frågar barnen om de har sett Indiana Jones-filmerna. Många händer kommer då upp i luften. Jag frågar dem om de kanske vill bli arkeologer som Indiana Jones och vara den första som hittar en skatt eller arbeta på ett museum och visa upp olika historiska skatter för allmänheten.

Jag talar också om vikten av att behandla andra med respekt och att vi tillsammans måste stoppa mobbning i och utanför skolan. Jag uppmanar barnen att gå fram till någon som de ser blir mobbad och stå vid dennes sida. Inget barn skall under några omständigheter utsättas för mobbning. Jag berättar för barnen att om de hjälper varandra motverka mobbning så är de mina hjältar. Jag uppmanar dem till vänskap och att respektera varandra, oavsett vilken kulturell bakgrund någon har.

Jag får vanligtvis en fråga från barnen (och om de inte ställer den så tar jag själv upp den) – ”Peter – vad är det viktigaste för oss i skolan att tänka på för att nå våra drömmar?”

Jag ber sedan barnen att hitta sina lärare eller mentorer i lokalen och titta dem djupt I ögonen. Sedan säger jag högt att läxläsning är en jätteviktig del på vägen mot sina drömmar. Efter lite skratt från barnen berättar jag om min syn på saken. Om de gör sin läxa får de ny kunskap som kanske leder dem till deras framtida dröm. Om de redan har gjort sina läxor så kan de alltid söka ny kunskap inom det område som läxan gäller eller reflektera över sin egen syn på en viss historia eller händelse.

Men det är också viktigt att fråga om hjälp om de inte förstår läxan. Att be om hjälp är mycket viktigt, inte bara för barn utan även för oss vuxna.

Sedan kommer jag in på min personliga historia om hur jag fick lära om att tala och gå för sex år sedan efter en svår cykelolycka där jag inte bar cykelhjälm. Jag berättar om kampen att komma tillbaka och kopplingen till att bära cykelhjälm för att nå sina drömmar, oavsett ålder. Bär de cykelhjälm varje dag ökar de sina chanser att nå sin dröm.

Varje barn eller ung vuxen i publiken får sedan en liten uppgift. De skall skriva ett brev till sig själva när de är 30 år gamla där de berättar hur de gick tillväga för att nå sina drömmars mål.

Nu har jag en uppmaning till dig som läser detta blogginlägg. Har du någon erfarenhet som du anser att barn och unga vuxna på skolor i närheten av där du bor borde få lära sig av?

När kan du dela med dig av denna erfarenhet till barnen och kan du tänka dig att liksom jag göra detta helt kostnadsfritt? Kanske är det just ditt besök och din historia som inspirerar ett barn till en framtida dröm eller att fortsätta kämpa för att nå sin nuvarande dröm. Ditt besök kommer att göra skillnad.

Låt oss tillsammans hjälpa barn och unga vuxna att komma närmare sina drömmar.

Så länge jag kan kommer jag alltid att donera ett antal föreläsningar till skolor för varje debiterad föreläsning som jag får via min profil hos Sveriges Talare.

Peter Åberg
Talare

Platsen bygger varumärket

Geografisk plats, sammanhang och sist men inte minst, inredningen. Sätt företagets 5V och er platsstrategi och stärk ert varumärke.

Här kommer några perspektiv som du bör ha med dig för att stärka upplevelsen av ert varumärke genom er plats. Tillsammans med arkitekten Petra Pertoft ger jag följande tips. Tänk på att först välja geografiskt område, sedan sammanhang och sist inredning.

Val av geografiskt område

I en stads historiska kvarter präglade av traditioner, trygghet och klassiska ideal ser kunderna ditt företag som en stabil partner med kompetens baserat på gedigen kunskap.

I stadens utvecklingsområde med ny bebyggelse, nya konceptbutiker och restauranger med fart och fläkt ser kunderna ditt företag som en spännande och snabbfotad partner med kompetens baserat på innovation och nytänkande.

I stadens industriområde påvisar företaget effektivitet och kostnadsmedvetenhet. Eller i en lantlig gårdsmiljö, något för företaget som vill bygga varumärket kring lugn och harmoni.

Det medvetna valet av plats bygger varumärket.

Val av sammanhang

När du väl valt ditt område i staden behöver du ta nästa steg. Vilka vill du omge dig med? De andra företagen i trappuppgången eller butikerna intill påverkar hur ditt företag uppfattas av andra.

Om du har företagskunder som målgrupp blir det obekvämt för din kund om de andra i trappuppgången har privata uppdragsgivare, eller en helt annan image och profil på sina företag.

Att finnas på samma plats som andra företag i samma företagssegment är en fördel. Kunderna blir trygga av att veta att de befinner sig bland likasinnade.

Val av inredning

Vilket intryck vill du att dina besökare ska få av ditt företag? Vilken känsla vill du att de ska ta med sig när de går? Inredningen förstärker upplevelsen av mötet och av varumärket.

Så här gör du för att skapa rätt plats. 5 tips!

1. Sätt identiteten, dvs roten, till ditt varumärke med 5V. (Du kan göra det i onlineutbildningen obs länka till http://www.piaanderson.se/onlineutbildning/.)

2. Om ditt företag vore en känd figur vem skulle det då vara?

3. I vilket område skulle figuren finnas och vilka andra företag skulle figuren omge sig med?

4. Finns det något i platsens historia som kan stärka företagets berättelser?

5. Hur skulle den här figurens plats se ut? Vilka färger, möbler, mattor, gardiner, porslin. I vilken tidsålder finns figuren?

Pia Anderson
Talare

Historien är en magisk spegel som du kan rikta mot dig själv eller mot din samtid. I mina föreläsningar och projekt strävar jag alltid efter att känslomässigt beröra publiken eller mottagarna. Historiska perspektiv ger ett starkt emotionellt mervärde i alla berättelser och man kan ofta se i publikens ögon när det man berättar är viktigt och intressant.

Historiens viktigaste funktion är att bevara och tolka det förflutna och våra gemensamma berättelser. När det fungerar på rätt sätt blir arkiven och kulturarvet en guldgruva som vi alltid kan återvända till. Vi kan spegla oss i det vi ser och se likheter och skillnader. Någonting händer då med oss själva, utan att vi tänker på det sker identifiering eller avståndstagande. Så hade jag också gjort! Jag kan förstå henne i den situationen! Eller, vilket märkligt beslut! Hur tänkte de? Detta är tankar som dyker upp när man får tillfälle att begrunda det förflutna.

Möten med det förflutnas människor är en av de mest centrala beståndsdelarna i SVT-serien Vem tror du att du är, där jag medverkat som expert i 17 avsnitt. I varje program lyckades vi inte bara beröra uppemot en miljon tittare, utan även alla huvudrollsinnehavare blev starkt berörda av mötet med människor ur det förflutna. Människor som kom till liv genom de spår de efterlämnat i arkiv och på andra ställen.

Detta är detta som jag vill ge i alla mina föreläsningar – en kick ur det förflutna som säger något viktigt till oss idag. Vem tror du att du är-konceptet fungerar dessutom lika bra på företag och institutioner som på personer. I grund och botten handlar det nämligen om identitet. Vem är jag? Vilka är vi? Vad är det här företaget? Vad står jag/vi/det här företaget för? Det handlar om att historien kan förändra hur vi ser på oss själva och vår egen identitet.

Läs gärna mer om historien kan få en viktig roll i företagskommunikation här:

https://picturesplease.wordpress.com/2016/02/09/stark-ditt-varumarke-genom-att-rota-i-arkivet/

PS. Den 3 januari 2018 medverkar jag som historisk expert i dokumentären Revolver-Harry – enligt Leif GW Persson, i SVT1 20.00. Det är en fantastisk berättelse om en idag nästan bortglömd person som satte en enorm prägel på sin samtid och förändrade livet för många människor. DS.

Bilden ovan visar Mats Hayen och Leif Andrée under inspelning av SVT:s serie Vem tror du att du är? Foto: Stockholms stadsarkiv.

Mats Hayen
Talare

Att bli medveten om nivån på ditt eget business behavior, dvs affärsmässiga uppförande, kan vara det som avgör din framgång. Det säger vår talare Annmarie Palm som specialiserat sig på frågor som rör vett och etikett i affärslivet. 

– Ofta kan det vara små detaljer som folk retar sig på, men som med tiden gör att kunden väljer en annan leverantör. Business behavior handlar om respekt och bör alltid vara högt prioriterat, inte minst i dessa #metoo-tider, säger Annmarie. 

Hon påpekar att det affärsmässiga uppförandet inte bara påverkar lönsamheten utan också arbetsmiljön på våra arbetsplatser. Samtidigt är det en viktig karriärfråga. 

– I dagens samhälle väger ditt professionella rykte mycket tungt i konkurrensen om nya uppdrag och anställningar. Och där ingår förstås ditt business behavior som en viktig ingrediens, säger hon.

Annmarie Palm har skrivit boken ”Business behavior: Uppför dig – eller tappa affären” (Liber förlag), som även finns som webbutbildning och snart kommer som ljudbok.

Passa på att boka vårens inspirationsföreläsning på temat business behavior redan nu!

Du kan läsa en intervju med Annmarie Palm i SvD Näringsliv.

Har det hänt att du vill påverka någons beteende? Du kanske driver ett förändringsarbete på jobbet och har upptäckt att det är svårt att få andra att ändra beteende? Eller kanske ännu mer frustrerande: Du har försökt att ändra dina egna vanor och upptäckt hur svårt det är!

Det finns några saker som är viktiga att känna till om hjärnan i det här sammanhanget.

Det första är att vi har samma grundfunktioner i hjärnan nu som för 40 000 år sedan.  Det ställer till det för oss eftersom samhället ser helt annorlunda ut nu än när vi levde på savannen.

Det andra är att vår hjärna har två starka drivkrafter: Att optimera belöningar och undvika obehag. På kort sikt. Här och nu. Att jobba för långsiktiga belöningar är inget vi har så där jättelätt för. Vi kan självklart göra det, men det kräver lite ansträngning.

Att hjärnan gillar kortsiktiga belöningar är ju det som får oss att äta den där chokladbiten fast vi hade bestämt oss för att låta bli.

Att vi vill undvika obehag kommer till uttryck på många olika sätt. Vi blir kvar i soffan fast vi bestämt oss för att gå och träna. Vi vet att vi kommer att må bättre när vi har tränat, men soffan är ju så skön här och nu. Och vi skjuter upp det där jobbiga samtalet för att slippa här och nu.

Dessutom är vi sjukt bra på att hitta förklaringar till våra val. Vi vill inte känna oss som förlorare så vi hittar helt enkelt en förklaring till varför vi ska äta chokladen eller låta bli att träna, just idag. Vi är galet bra på att lura oss själva och det gör ju tillvaron mycket bekvämare, men det går lite trögare att ändra våra vanor.  

Det tredje som är bra att känna till är att hjärnan är väldigt social. Den tar sociala relationer på stort allvar. Det beror på att förr när vi levde på savannen var det viktigt att få tillhöra gruppen. Blev vi utfrysta gick vi en ganska säker död till mötes. Därför håller vår hjärna koll på potentiella signaler som kan innebära att vi inte får tillhöra gruppen. Kroppsspråk som visar att någon annan inte gillar oss eller det vi säger. Höjda ögonbryn, fnysningar och menande blickar uppfattas som riktiga hot.  

Det finns mycket forskning om vad som påverkar våra beteenden. Beteendeanalysen visar att sannolikheten att vi ska utföra ett beteende påverkas till 80 procent av vilken konsekvens vi upplevde när vi utförde beteendet.

Ett exempel: Du ska börja registrera ärenden i ett nytt it-system på jobbet. Om du tycker att det nya systemet är enklare och smidigare, upplever du en positiv konsekvens av de ändrade rutinerna. Förändringen kommer att vara självförstärkande. Men om du tycker att det nya systemet är krångligt, tar längre tid och du känner dig osäker på hur du ska göra, upplever du en negativ konsekvens. De här konsekvenserna kommer att påverka ditt framtida beteende till 80 procent.

Om ni genomför en förändring som innebär att arbetet tillfälligt blir besvärligare behöver ni tillföra positiva konsekvenser som t ex positiv feedback för att få till en verklig beteendeförändring. Annars är risken stor att många fortsätter att göra på det gamla sättet för att det känns smidigare.

Information och utbildning om det nya arbetssättet är viktigt men påverkar framtida beteenden med 20 procent. Trots att det har visat sig mycket mer effektivt att arbeta med konsekvenserna av utfört beteende fortsätter de flesta organisationer att satsa på mer information.

Vill du bli framgångsrik i att påverka beteenden hos dina medarbetare eller kunder behöver du veta vad som faktiskt fungerar. Och du behöver veta att det inte räcker med att ge information om hur de ska göra eftersom det är fler åtgärder som krävs för att de ska ändra ett beteende.

Jill Nyqvist
Talare

Mina senaste sånger skildrar livet på skuggsidan, att leva i mörker. Kanske kan du inte få ett arbete på grund av din funktionsnedsättning. Kanske har du hamnat på fel sida om lagen och vill berätta om livet bakom murarna? Eller att kunna se, det är något som de flesta tar för givet. Likaså att kunna röra sig normalt utan att behöva stappla sig fram.

Skildringar av livsöden som dessa kunde förr i tiden säljas som så kallade skillingtryck, en blues där någon berättade och sjöng om sin tragedi. Det mest kända skillingtrycket är kanske det om Elvira Madigan och Sixten Sparre. Kanske sålde du ditt levnadsöde i ett vistryck för några slantar. Kanske sjöng du det själv för ett mål mat eller husrum för natten.

De flesta av de här texterna är skrivna i början av 1900-talet. Men de är lika aktuella idag när vi återigen fått en trasig gatubild med stukade människor som flytt från krigshärjade länder, och personer som lever i stor fattigdom. Tiggarverserna har bytts mot handskrivna skyltar men den mänskliga nöden är sig lik. Den här skivan låter röster från igår gestalta det som är mångas verklighet än idag.

Hur kan du skapa ett hållbart liv utifrån de förutsättningar du fått? Vad kan du göra istället för se på vad du inte kan göra längre? Hur behåller du livsgnistan? I mina visor berättar jag även om min egen funktionsnedsättning. Om hur jag kämpar för att hitta nya vägar i tillvaron. Hur jag går vidare från att se allt som ett hinder.

Visorna väntar på Spotify, se ”Röster ur mörkret”.

Louise Hoffsten
Talare

”Den blindes sång är en sådan där blivande Hoffsten-klassiker.”

En platta på svenska med Louise Hoffsten är en skänk från ovan. Bland det absolut bästa hon gjort är på modersmålet – lyssna till exempel på Slätten från Så speciell eller Om dagen vid mitt arbete från Kära du.

Nu kommer Hoffsten med en samling skillingtryck skrivna ur den oseendes perspektiv på livet. Röster ut mörkret heter plattan med gitarristen Lasse Englund vid Hoffstens sida.

Backa-Hans Eriksson och Micke Nilsson fullbordar kompet med Peder af Ugglas gästande på ett par låtar. När Louise är som bäst lyckas hon frilägga den nakna, råa känslan ur materialet, någonstans mellan visa och blues. Den blindes sång är en sådan där blivande Hoffsten-klassiker.

Magnus Östnäs, Lira

Hej! Jag heter Daniel Skyle och jag är journalist och specialiserad på att lära ut källkritik och källkritik inför val.

Det är ämnen som börjar bli ännu viktigare nu med tanke på hur nära valet är. Det positiva är att med några enkla tekniker så kan du själv lätt applicera mer källkritik och slippa bli manipulerad.

Källkritik ger dig chansen att bli klarare när det gäller all information du hanterar i livet. Det kan vara för dig och mig som privatperson liksom för ett företag eller en hel organisation. Källkritik är lite som att vaska fram guld: det ger dig chansen att hitta vad som faktiskt är sant.

Nuförtiden har ju källkritik blivit mycket viktigt om vi vill kunna röra oss på nätet utan att bli manipulerade. Har du hört talas om falska nyheter? Det är ett begrepp som spridits allt mer.

Men trots att det är mer känt är det ändå ganska ovanligt att folk kan de praktiska teknikerna för källkritik. Det är de teknikerna som hjälper oss att verkligen genomskåda manipulation på webben. Det är därför jag själv också alltid håller föreläsningar anpassade efter nivån som behövs, och ofta föreläser för folk som inte kan någonting alls om källkritik från början men som verkligen vill lära sig.

En del företag på nätet bygger på att lura oss på information som de sedan säljer vidare till andra. Samma teknologi har börjat användas de gångna åren för att mycket effektivt sprida propaganda på nätet. När du väl lär dig tekniker för källkritik blir det lättare att genomskåda både propaganda och manipulation, och det ger dig bra koll på vad som faktiskt händer på nätet.

Idag ska vi vara lite nyfikna och kolla på en av de första teknikerna för källkritik så att du har den med dig.

1) Vem är avsändaren?

Vem skrev texten? Vem gjorde videon du ser, eller delade fotot du ser på sociala media?

Är det en privatperson? Är det en journalist på en tidning eller på en TV-kanal, eller kanske på radio? Är personen länkad till ett politiskt parti? Verkar det som om personen har rasistiska åsikter? Kan du se vem som sprider informationen? Har den som sprider den något att tjäna själv på att ändra den?

Journalister har regler om etik och källkritik som de förväntas följa. Ibland gör de misstag, men reglerna finns där och fungerar för det mesta. Om det är en privatperson eller en grupp som sprider texten på nätet kan det hända att inget ansvar har tagits för källkritik av dem. Det kan också hända att de medvetet sprider falska nyheter, propaganda, eller lögner, och många har tyvärr blivit mycket skickliga på hur man sprider det på nätet.

Vi kan faktiskt ta ett bra tips till nu när vi är här: välj ut två-tre källor som du vet är noggranna med att använda källkritik. De skapar din referens. Ofta blir dessa de större nyhetsmedia, t. ex. DN, SR, SVT Nyheter, etc. Även om du inte kollar dem varje dag så får du ändå några säkrare källor att kolla upp informationen på. Sedan kan du ganska enkelt jämföra mellan de tre och bekräfta informationen där.

De två tipsen ger dig en bra start på bättre källkritik! En annan intressant fråga är vad som kommer att hända inför valet 2018?

Det har blivit allt vanligare att grupper och nationer manipulerar val världen över nu. Så vad är riskerna för Sverige i vårt val i år? Exakt hur kan du använda källkritik för att se till att ingen manipulerar din röst? Det är det vi ska kolla på i nästa bloggpost.

Vill du boka föreläsning om källkritik eller källkritik inför val? Då hittar du mer information här: https://www.sverigestalare.se/talare/daniel-skyle

Daniel Skyle
Talare

Är det inte lustigt att en gång om året ger vi massor med löften om vad vi ska ändra för att må bättre det kommande året? Rent självbedrägeri då vi vet att vi inte kommer att hålla det.

Och precis som om där finns en början och ett slut så här mitt i livet när livet är en pågående process från födsel till död. Fast vi människor behöver hållplatser att hänga upp vår livshistoria kring så jag antar att Nyår är väl så bra som någon annan tid. Jag har gjort likadant tills jag upptäckte att det kvittar när du ger löften och sätter mål – så länge du håller vad du lovar. Och jag upptäckte att det var lättare att hålla löftena om de var i ett sammanhang i mitt liv snarare än kring ett visst datum.

För lite sen hörde jag om en studie om livslängd. Den utgick från det faktum att allt fler i Sverige når 100 års ålder och jag såg att man kan koppla resultatet till att vi ger alla dessa nyårslöften.

De hade intervjuat totalt 100 kvinnor och män om vad de ansåg var den bidragande orsaken till att de uppnått denna aktningsvärda ålder. Vad var deras specifika hemlighet?

Överraskande nog fanns det inget mystiskt hemligt recept. Eller var det egentligen överraskande? Deras recept var väldigt modesta – detta var 10 i topplistan för ett långt liv:

1.       Rök inte/sluta röka
2.       Passa på din vikt
3.       Bry dig om ditt sociala nätverk
4.       Bry dig om dina nära kontakter
5.       Skratta
6.       Vårda din sömn
7.       Drick med måtta
8.       Är hälsosam mat
9.       Fortsätt att röra på dig
10.     Var positiv

En 106-årig kvinna sa i intervjun att anledningen till hennes höga ålder är: ”Jag har alltid brytt mig om min hälsa på ett basalt sätt, inga extrema fanatiska saker. Jag har brytt mig om min familj och mina vänner, och även om många av dem är döda idag så är minnena positiva. Jag har varit aktiv och nyfiken och jag har inte låtit mig dras ner av tuffa tider. När jag varit sjuk, och jag har haft mina duster, har jag varit noga med att försöka se det från en positiv synvinkel och jag har alltid försökt att le även när det varit tufft.”

Som ni ser så bekräftar hon nästan alla punkter på listan ovan.

Jag vet att några av er inte håller med, och det är okej. Jag är fullt medveten om att genetiken spelar roll i livslängd och hälsa. Några människor gör allt rätt men dör ändå tidigt. Men jag vet också att upp till 75–80 procent av all ohälsa som jag ser som läkare på vårdcentralen beror på livsstilsfaktorer och endast en mindre del beror på arv. Jag ser detta faktum som en chans att göra mitt bästa i varje tillfälle och på så sätt få det så bra som möjligt och få en chans till ett långt friskt liv. Mitt mål är att också bli minst 100 år. Och när min tid är inne vet jag att jag åtminstone gjorde mitt bästa med mina specifika förutsättningar, och det är gott nog.

Ingenstans i det jag skrivit om här ovan nämns ordet stress, vilket ju är mitt huvudämne. Men vet du vad?

Allt detta handlar om stress för stress är en del av vår grundläggande fysiologi. Att ta väl hand om sig är den bästa stressförebyggande åtgärden man någonsin kan göra. Stresshantering handlar inte om alla punkter på din att-göra-lista, det handlar om ”mindset”, om att se helheten, göra små ändringar, att göra det enkelt och att välja.

Det är här mina föreläsningar för chefs- och arbetsgrupper börjar. Att hitta kärnan i stressen och se enklaste vägen ut. För ökat välbefinnande dig och dina medarbetare och för ökad lönsamhet för ditt företag.

Du väljer själv huvudtemat som sedan anpassas efter era specifika behov:

Hållbara ledare – Arbetsmiljö – Stress och Hälsa, om att undvika den berömda väggen –  Kommunikation mellan människor – Hälsa och Livsstil, enkla tips i vardagen (inspirationsföreläsning)

Om du vill lära mer, kan du läsa min blogg ”AskDrAnnika”.

Dr Annika Sörensen
Talare