Bloggarkiv

”Jag är inte eran lärare, jag är eran studietekniktränare”, eleverna nickar gillande. Europaskolan har tagit in Svenska Minnesförbundet för att under en vecka jobba med minnestekniker i skolan. Ämnen som avverkas är Periodiska systemet, historiska fakta, glosor på spanska och engelska samt ett antal decimaler på Pi. Det sista för att visa hur man kan minnas – bara för skoj skull.

Men huvudsyftet med veckan är inte att lära eleverna lära sig mer. Nä, fokus är att visa eleverna hur de med hjälp av minnestekniker kan lära sig lättare, bättre och få bättre koll på vad de lärt sig. Samt att kunna känna efter att de verkligen kan det som de lärt sig. Denna insikt bidrar starkt till att reducera kunskapsstress, något som alla elever lider mer eller mindre av. Tänk att veta ”Nu är jag klar med läxan – och jag vet att jag kan den...”.

Varje lektion är ett gympapass för hjärnan. Du ska lyssna och eller läsa samt lära. När hjärnan tar in ny kunskap, det vill säga lär sig, då är det en fysisk ansträngning som sker i hjärnan. Precis som musklerna ansträngs när eleverna har gymnastik. Men få är de tillfällen då eleverna får lära sig och träna på de tekniker som faktiskt underlättar lärandet. Att lära sig minnestekniker och att bemästra dem kräver inte bara kunskap och förståelse om teknikerna utan även träning och att i praktiken få använda dem i sin vardag, dvs skolan.

Men även förståelsen för vad som påverkar hjärnan är mycket viktigt att känna till. Som vikten av bra kost, sömn, hur jag ska repetera och vad det har med hur hjärnan fungerar att göra. Kunskap som är viktiga för alla som vill leva ett framgångsrikt liv med en hjärna som presterar på topp.

Som grundare och ordförande för Svenska Minnesförbundet har det alltid stått mig, Idriz Zogaj varmt om hjärtat att få ut teknikerna i skolan. Och då gärna till eleverna direkt. Det är lätt att skriva böcker om ämnet, och det har jag gjort. Det är lätt att föreläsa om ämnet för lärare och rektorer, det har jag också gjort. Jag har till och med utvecklat appar och spel i ämnet. Men inget är mer givande och utvecklande för mig än när jag får jobba med eleverna direkt. Elever från förskoleklass till sista året på gymnasiet, alla uppskattar att lära sig lära. För minnesträning är faktiskt väldigt roligt! Lite som roliga timmen eller roliga övningar i gymnastiken. Lärarna får så klart gärna vara med på lektionen. De blir lika förvånade som eleverna och glada över de viktiga insikter som ”tränas ut” till skillnad från enbart ”lärs ut”.

Eleverna på Europaskolan har genom olika övningar steg för steg fått förstå hur minnet fungerar kring inlärning. Hur mycket de själva kan styra aktivt över inlärningsprocessen. Teknikerna är precis de samma som Svenska Minneslandslaget använder sig av. Ett landslag jag byggt upp och är förbundskapten för. Vi vann VM 2014. Vi visade att vi är bäst i världen på minne. Fast den verkliga sanningen är att vi är bäst i världen på studieteknik. En sanning som eleverna på Europaskolan Malma i Flen fått insikt om.

För mer information om Idriz: https://www.sverigestalare.se/talare/idriz-zogaj

Författare: Idriz Zogaj - Minnesmästare

Erland Lundström är en av landets mest erfarna retoriska föreläsare och har föreläst runt om i hela Sverige - och Italien - i snart trettio års tid. Han har av andra beskrivits som "ett proffs med hjärta" och en blandning av John Cleese och en präst! Erland är retoriker, författare och regissör.


Hans föreläsning ”Stressa smart” är ett något provokativt namn på en föreläsning som handlar om att stress kan vara något positivt både för den enskilde personen som en organisation. I idrottssammanhang är det lätt att påvisa hur viktigt det är för atleterna att känna och bejaka den positiva stressen. De tränar sig medvetet på att fokusera sina tankar på att de ska lyckas. På så sätt styr de undan negativa tankar som tär på energin. De stressar smart!  

Samtidigt som stress kan vara något mycket positivt vet vi alla att det kan vara förödande för hälsan. Det är viktigt att med glädje säga Ja, men minst lika viktigt är det att ha modet och orken att kunna säga Nej. Genom något som Erland Lundström kallar ”stressens repliker” får vi vara med om en resa där vi ser hur snabbt något så positivt mycket snabbt kan gå över i något som på sikt kan ge kroniska skador. Efter en lättare form av självdiagnostisk övning får deltagarna sedan lära sig hur de på ett medvetet sätt kan lära sig att styra sina tankar. Avslutningsvis får de sedan göra en annorlunda och behaglig avslappningsövning som binder ihop budskapet. Stressa smart och du mår bra!  

Ur innehållet
1. Vad är Stress och hur påverkar den människan?
- Positiv Stress
- Negativ Stress
- Passiv Stress  

2. Den stressade hjärnan eller pingisbollen som blev en tennisboll
- Humörsvängningar
- Sömnproblem
- Depression
- Kroniska sjukdomar  

3. Lösningen = Stressa Smart

- Fyrkanten som skapar trygghet
- Det magiska i siffran två!
- Målbilder och Mental träning

Det är en härlig söndag eftermiddag och trots att vi fortfarande är i februari har min trädgård fått för sig att det är vår. Det är tecken på knoppar och blommor överallt. Jag gillar våren men var kanske inte redo för den riktigt ännu. Jag är kanske inte den största trädgårdsentusiasten men jag gillar att ha en trädgård och det är fint när det blommar. För mig är högtiden i trädgården när äpple- och körsbärsträden blommar. Det är en kort men otroligt vacker tid på året. En trädgård kräver trots allt en hel del skötsel och när jag är ute och reser runt på uppdrag hinner jag inte alltid med allt. Som tur är har mina barn börjat bli så stora att de hjälper till mer och mer runt huset. Igår arbetade jag flera timmar i trädgården med min snart 14-årige son. Medan vi arbetade tillsammans började jag fundera på hur man bäst delegerar till en tonåring. Att tonåringen också är min son är konstigt nog ingen fördel när det gäller delegering. När man tänker på det är det en väldigt speciell maktbalans mellan en förälder och sitt barn. När barnet börjar bli tonåring och testar sitt oberoende och skapar sitt eget liv är det mycket som händer i relationen. Men att delegera till en tonåring är kanske inte så annorlunda än att delegera till en kollega på jobbet. Ingen gillar att någon står och ser över axeln på dem. Men det kan kännas svårt för många att lämna över uppdraget, ge eventuella instruktioner och utbildning och låta individen jobba på. Jag märker hur svårt det är att inte snegla hela tiden på hur han gör och att hela tiden komma med små tips och råd som mer verkar stjälpa än hjälpa honom. Detta resulterar i minskande engagemang hos honom och betydligt längre effektivitet hos oss båda.

När jag skrev boken ”Mänskligt Ledarskap – 10 budord för den (o)fullständige ledaren” funderade jag på om jag verkligen skulle lägga in ett kapitel om att delegera. Faktum är att jag tror att varje ledarskapsbok jag någonsin har sett har ett kapitel om just delegering. Jag funderade på om det verkligen var nödvändigt att ha mitt eget kapitel om delegering. Till slut kom jag fram till att det förmodligen krävs att varje ledarskapsbok har ett kapitel om delegering tills dess att vi lyckas bli bra på att delegera. Jag tror att många chefer och medarbetare kämpar med delegering lika mycket som min son och jag gör i trädgården.

En sak som jag tycker mig ha insett om delegering som inte ofta lyfts fram är att delegering kan innebär en minskning av riskerna i organisationen. I den tid vi lever växer kontrollmomenten i många organisationer och mycket tid läggs på styrning och reglering av verksamheten. I värsta fall kan detta resultera i en kraftig begränsning i vilka beslut medarbetare själv får fatta i sitt dagliga arbete.

När jag var försäljningsansvarig för Volvo Personbilar hade jag rätt att fatta beslut på utgifter upp till 10 miljoner kronor. Mina närmaste underordnade medarbetare som var regionchefer hade inte rätt att fatta egen beslut för någonting alls trots att hade ansvar för att sälja för flera miljarder kronor var. Detta innebar att om en regionchef satt och diskuterade en försäljningsaktivitet med en återförsäljare var de tvungen att söka rätt på mig för att få eventuella kostnader för aktiviteten godkänd. Detta i sin tur innebar att jag blev en flaskhals då jag satt ofta i möte och var svår att få tag på. För att lösa problemet sade jag till mina regionchefer att så länge de höll sig inom ramarna för mitt beslutsmandat skulle jag automatiskt godkänna deras beslut i efterhand. Detta var inte populärt hos ett par kontrollertyper från Ford som ägde Volvo då. Deras argument var att regioncheferna inte fick fatta besluten för att minimera riskerna för företaget. När jag förklarade för dem att om de vill minimera riskerna skulle de ge mina regionchefer ett realistiskt beslutsmandat på kanske 1-2 miljoner. På detta sätt skulle de minska risken reellt. Detta förstod de inte alls eftersom ett beslutsmandat på noll kronor är mycket mindre 2 miljoner. Jag gick till whiteboarden i mitt rum och ritade en cirkel med siffran 10 i. Jag förklarade för dem att eftersom jag kunde fatta beslut om 10 miljoner att jag också kunde fatta ett felbeslut på 10 miljoner. Sedan ritade jag fem cirklar med siffran 2 i varje cirkel och förklarade att om mina 5 regionchefer t ex fick fatta egna beslut på upp till 2 miljoner att risken skulle minska ordentligt eftersom de bara kunde fatta ett fel beslut på 2 miljoner. Varenda en av mina fem regionchefer skulle behöva fatta ett felaktigt beslut, dvs 5 dåliga beslut för att komma upp i samma förlust som jag hade om jag bara fattade ett beslut. Dessutom lade jag fram att vi minskade risken ytterligare genom att fatta beslut där de fattas bäst. Regioncheferna hade detaljkunskapen för att veta om vi skulle investera i en viss kampanj. De var närmare marknaden och mer insatta i detaljerna. Att fatta den typen av beslut på min nivå i verksamheten minskade inte risken, det ökade den.

De vanligaste argumenten som lyfts fram för delegering är bl.a. att det bidrar till ökat engagemang hos personalen, en starkare känsla av tillhörighet. Ytterst insåg jag att det inte var min huvudsakliga uppgift att fatta kloka beslut, det var mitt jobb att se till att kloka beslut fattades och det vet jag av erfarenhet betyder att det ofta innebär det att det är just jag som inte ska fatta beslutet.

Oavsett om vi ska leda medarbetare på arbetet eller bara vara med när barnen lär sig att laga mat och klippa gräset kan det vara bra att komma ihåg budord 2 från min bok: Våga delegera. Du är chef för att leda andra, inte för att du själv har alla svar.

Tips för att bli bättre på att delegera:

1. Börja med att helt enkelt delegera mera. Chansa lite och låta medarbetare ta större ansvar för sitt arbete. Du kommer att bli överraskade hur de växer med uppgiften.
2. Var tyst lite oftare. Lyssna mer, reflektera mer. Träna på att vara ett bollplank, inte ett orakel.
3. Lägg dig inte i allt och acceptera att medan medarbetarna kanske inte gör saker exakt som du hade gjort dem att det inte nödvändigtvis är sämre. Det är kanske rentav bättre!
4. Få större utväxling av ditt ledarskap genom att verka genom andra mer än att verka själv.

Kelly Odell
Astrakan Strategisk Utbildning AB

Så gott som alla vet att det är viktigt att träna sin kropp. Vi bör ta hand om den, äta sunt och röra på oss för att hålla oss friska, snygga och må bra.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar:  ”Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter.”

Men rösten då? Skulle inte den vara värd att ta hand om på ett liknande sätt?
Rösten är ju ett av kroppens allra viktigaste verktyg för kommunikation. Instrumentet som alla spelar är det mest uttrycksfulla, unika och kraftfulla som finns. Rösten är själens spegel och berättar för vår omgivning om hur vi mår och vad vi känner.
Varje människa har sin helt unika och personliga röst, i likhet med ett fingeravtryck. 

Därför är den värd sin beskärda del av omsorg och tid. 

Att slipa på teknik och andning; medvetandegöra hur vi talar (eller sjunger) som mest effektivt, få våra åhörare att lyssna på vad vi har att säga – leder till ett bättre självförtroende och större välbefinnande.
Hela 38% av det intryck vi förmedlar vid kommunikation handlar, enligt forskare, om röstkvalitet.

Så varför inte börja att ta hand om din röst du också. Ge den lite röstfriskvård helt enkelt.
Det har den gjort sig förtjänt av.

David Sennerstrand är både röstcoach och sångpedagog. Han talar om att röstfriskvård och att förebygga röstproblem, förbättra röstkvalité och andning – som i sin tur är starkt sammankopplat med stress, dåligt självförtroende, prestationsångest och nervositet. 

Mer info kring röstfriskvård och hur man kan ta hand om sin röst hittar ni via David Sennerstrands presentation: https://www.sverigestalare.se/talare/david-sennerstrand

Författare: David Sennerstrand

”Fem tips för framgångsrikt ledarskap”

Att ledarskap är en otroligt viktig faktor för ett företags resultat är bevisat, hur vi skapar detta framgångsrika ledarskap är den kluriga frågan. Ansvaret hänger mycket på den individuella chefen, då alla chefer arbetar olika och har olika strategier för att lyckas. Att avgöra vad som är rätt eller fel ledarskap blir således inte möjligt utan vi får istället fokusera på att utveckla ett ledarskap som passar den enskilda situationen bäst.

För att lyckas utveckla detta individuella ledarskap har entreprenören Magnus Helgesson tagit fram fem tips som fungerat i hans egna framgång: 


1. Hitta din passion!

   Passion förknippas ofta med glädje och kan kort beskrivas som den känsla du har när du känner väldigt starkt för någonting. Du vet det där lilla pirret du får i magen när du lyckats uppnå någonting, det är ett exempel på passion. Framgång handlar inte bara om det ekonomiska resultatet utan även om att uppfylla din passion och älska omständigheterna.  Vill du bli en framgångsrik ledare måste du alltså leda inom ett område som du känner passion för.

2. Alla framgångsrika människor har en förebild, vem är din?

   Oftast finns det redan någon som har uppnått det du vill uppnå, den eller de personer som har gjort detta borde bli dina förebilder. Plugga på hur de gjorde för att lyckas och gör sedan likadant. Förebilderna kommer även hjälpa dig i många svåra situationer genom att du ställer fråga: Vad hade min förebild gjort nu? Och sedan gör du likadant.

3. Fokusera på varför du går till arbetet varje dag

   Vad vi gör ägs av företaget, hur och varför vi gör det ägs av oss själva. En viktig faktor för att nå framgång är att du fokuserar på varför och hur du gör något istället för att endast fokusera på vad du gör.

   Om du funderar på varför du går till arbetet varje dag kommer du bli starkare i motgång och njuta mer i medgång.

4. Nå framgång tillsammans med rätt personer

   Innan du bestämmer dig för vad som måste göras, måste du bestämma dig för vem du vill göra detta med. Rätt person kommer hjälpa dig i rätt riktning medans fel person tyvärr kan förstöra mycket för dig som ledare. Om tre passionerade människor som gör vad som helst för att nå framgång startar ett företag kommer det garanterat gå framåt. 

5. Är du glad?

   Det kanske enklaste och mest effektiva ledarskapsverktyget finns i frågan ”Är du glad”. Denna fråga ger dig som ledare en direkt anvisning på vad du bör fokusera på. Om din medarbetare svarar ”ja” är det bara att köra på! Om personen istället svarar ”nej” blir ledarskapet extra viktigt då en förändring i organisationen måste ske. Målet är att sedan upprepa denna fråga tills svaret istället blir ett ”ja”. 

För mer tips och inspiration, läs om Magnus Helgesson och hans föreläsning här: https://www.sverigestalare.se/talare/magnus-helgesson

Författare: Frida Pajala