Publicerad 2019-07-31, 12:42
Vi behöver ändra vår syn på funktionsvariationer. Vi behöver komma bort från fokuset på kostnader och välgörenhet och komma till ett fokus på mänskliga rättigheter. Bort från att tänka avvikelser till att se det berikande i mångfalden i hur våra kroppar, sinnen och hjärnor fungerar. Bort från att känna medlidande till att se individuella styrkor.
Idag handlar den offentliga diskussionen kring funktionsvariationer väldigt mycket om stöd som det inte finns tillräckligt många resurser för, om arbetslöshet och psykisk ohälsa. Det är viktiga problem som behöver uppmärksammas men hur den debatten är ett problem och en fara i sig: Människor med funktionsvariationer skildras som passiva, som människor vars kroppar, hjärnor eller sinnen avviker från ”det normala” och som – om det vore den automatiska följden – inte kan bidra med någonting till samhället. Istället är de beroende av välvilliga människor. Att erbjuda människor med funktionsvariationer det stödet som de behöver är därmed välgörenhet och att leva med en funktionsvariation i denna beroendesituation är sorgligt och trist, vilket blir tydliggjort genom dem höga siffrorna om arbetslösheten och psykisk ohälsa.
De många människor med olika intellektuella, fysiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som jag har träffat har lärt mig att det synsättet är både fel och farligt. Att funktionsvariationer anses vara något enbart negativt leder till en indelning i en ”vi” mot ”de”. Och den indelningen gör att vi fokuserar på skillnaderna mellan människor med och utan funktionsvariationer där funktionsvariationer står för allt som är sämre. Konsekvensen är medlidande och rädsla – ”vi” ska känna medlidande för personer med funktionsvariationer och bli både rädda för människor med funktionsvariationer och för att få en funktionsvariation. Rädslan skapar en distans som gör att vi inte kan förnimma människor med funktionsvariationers faktiska styrkor och bidrag till samhället.
Om vi kan slopa indelningen mellan vi och de kan vi istället se gemensamheterna och inse att dessa är mycket större än skillnaderna. Då kan vi även lära oss så mycket mer av varandra. Tack vare människor med funktionsvariationer har jag själv bland annat lärt mig:
Publicerad 2019-07-01, 14:00
Begreppet psykisk ohälsa innefattar allt från att känna sig less eller nedstämd ibland. Det kan handla om jobbet eller ditt privatliv och livet i allmänhet. Till att vara ett direkt hot för ditt eget eller andras liv. Du har gett upp, ser ingen framtid eller ljus i tillvaron längre, vilket klassas som allvarligare psykiatriska diagnoser. Ofta lägger vi skulden på arbetet eller privatlivet istället för att reda ut – vad mår jag dåligt över? Vad behövs för att jag ska må bättre eller trivas bättre på min arbetsplats?
Stressen som upplevs i dag av människor i alla åldrar, var kommer den ifrån? Vad gör att vi måste stressa och hur kan vi själva ta makten över den? Och måste stressen i så fall alltid vara negativ? Vare sig det handlar om hur du mår på ditt arbete eller i ditt privatliv, om det upptäcks i tid och med rätt vägledning och stöd för dig som anställd eller dig som chef, så går det att ändra de negativa tankarna till en bättre självinsikt och ökat välmående. Det i sin tur leder därmed till ett bättre liv både i arbetet och privatlivet, där du får makten över dina egna tankar som bl.a. kan förändra din känsla och kapacitet på arbetet och i privatlivet.
Våra tankar är starkare och styr mycket mera än vad vi kanske tror. Därför är det viktigt att chefer av alla de slag värnar om sina anställda. Liksom det är anställdas/ kollegors ansvar att göra sitt bästa för ett trivsamt klimat på arbetsplatsen. Det innefattar också att våga bry sig om sina kollegor vare sig man vänder sig direkt till kollegan eller om det känns för svårt , tar hjälp av närmsta chefen.
Detsamma gäller för missbrukare av olika slag och grad. Min bestämda uppfattning är att varje missbrukare kan gå från missbruket till att bli en resurs i samhället. De behövs!
Missbruk är också psykisk ohälsa och / eller blir till psykisk sjukdom. Det kan botas av professionell personal och terapeuter. Samt utmaningar i kombination med gemenskap.
Naturen har en enorm läkande kraft. Den ger styrka och ro i själen. Att vara en arbetsgrupp med olika typer av problem, konflikter eller bara inte känna sig hörda av chefen. Eller en missbrukare av vad det än månde vara, kan genom naturen och de utmaningar man som grupp kan ställas inför i naturen, skapa en starkare arbetsgrupp som i sin tur ger en bättre chef och det tillsammans ger ett näst intill oövervinnligt arbetsresultat.
Likaväl kan naturen på olika sätt hjälpa och bidra till en missbrukares väg från missbruket.
Sverige är ett land med enorm natur såsom skog, berg, hav och sjöar. Bara fantasin sätter gränser för vilka utmaningar och vilken hjälp naturen kan ge.
Publicerad 2019-06-26, 09:32
Cirka 300 000 vuxna har en ADHD-diagnos. ADHD är en diagnos som man får om man har svårigheter att reglera uppmärksamhet, impulser och/ eller aktivitetsgrad. För många personer medför ADHD exekutiva svårigheter, som till exempel att organisera sin vardag. Det är dock vanligt att personer med ADHD har ett ojämnt fungerande: Medan vissa uppgifter kan skapa stora utmaningar, kan andra uppgifter klaras jättebra, delvis mycket bättre än av personer utan diagnos. Det är därför vissa väljer att kalla sin ADHD en superkraft. Till exempel Viktor Frisk berättar att ”när jag lärde mig att förstå och hantera min ADHD så förändrades det. Nu vet jag hur jag kan omvandla den till en kraft istället”. Men trots att ADHD kan vara en tillgång har 60 % av vuxna med ADHD inget arbete, ingen möjlighet att bidra med sina förmågor till samhället på ett sätt som också generar en försörjande inkomst. Många underpresterar jämfört med sin intellektuella förmåga.
Hur kan vi skapa möjlighet för fler att använda sig av sina intellektuella förmågor, färdigheter och kunskaper och samtidigt bidra till samhället?
En del av ansvaret ligger på psykiatriska mottagningar, utbildningssystemet, och individen. Men även som arbetsgivare och kollega har man ett ansvar och en stor möjlighet att påverka. Följande tips ökar dina chanser att rekrytera och behålla en kollega med ADHD som kan bidra till din arbetsplats med sina starka förmågor utan att bli hämmad av sina svårigheter.
Publicerad 2019-03-29, 14:31
Förvåning över att bli berömd för någonting självklart har omvandlats till vilja att skapa förändring. Samhället behöver få mer kunskap om funktionsvariationer och bemötandet av människor med funktionsvariationer så att delaktigheten kan öka och ersätta den rådande exkluderingen och diskrimineringen.
En dag, jag var 5 år gammal, hälsade mina föräldrar och jag på min kusin. Min kusin och jag satt på golvet i vardagsrummet och lekte i många timmar med en pingvinbana – små pingviner som åkte upp och ner på en bana till lite rolig musik. När mina föräldrar och jag åkte hem senare på kvällen sa de till mig – ”Aline, vad duktig du var som lekte med din kusin idag!” Jag blev såklart glad, men mest förvånad. Glad, för det blir väl många som får beröm. Förvånad, eftersom jag inte förstod vad jag hade gjort. Jag hade ju bara lekt. Förstår du vad jag gjorde så bra att jag förtjänade beröm?
Kanske förstår du när jag berättar att min kusin har en grav intellektuell funktionsnedsättning. Om du förstår nu har du, precis som mina föräldrar, internaliserat idén om att det inte är självklart att människor med och utan funktionsvariationer umgås med varandra. Att olika funktionsuppsättningar är ett hinder för att umgås med varandra.
Då tyckte jag att idén var konstig, men ju äldre jag blev desto mer insåg jag hur utbredd den är. Det är tre gånger vanligare att barn med måttlig eller svår funktionsnedsättning mobbas. 37 procent av personer en funktionsvariation har upplevt diskriminering på arbetsmarknaden. I nästintill alla områden av livet upplever människor med funktionsvariationer bristande tillgänglighet och inskränkta möjligheter att vara delaktiga.
Det handlar inte bara om lek, utan om exkludering som dagligen förekommer och som har förödande konsekvenser för personer med funktionsvariationer och för samhället i stort, som går miste om väldigt många potentialer. Det grundläggande problemet är att många saknar kunskap om funktionsvariationer. Vilka styrkor kan funktionsvariationer innebära? Vilka behov av stöd finns? Hur stort är behovet?
Det ska vara självklart att leka med sin kusin med eller utan funktionsvariationer. Exkludering ska ersättas med delaktighet i samtliga samhällsområden. I mina föreläsningar sprider jag kunskap om funktionsvariationer och bemötande. Bland annat handlar det om att:
1. Se individen och lyssna på den med alla dina sinnen.
2. Anpassa dig efter individens styrkor och behov.
3. Visa intresse och vilja att lära dig mer om individen och dess diagnoser för att få ett djupare förståelse.
Föreläsare
Aline Groh
Publicerad 2019-03-22, 09:50
För att en organisation ska lyckas med sitt likabehandlingsarbete behöver medarbetare vara delaktiga , förstå” the bigger why”och se vinsterna med en öppen och inkluderande arbetsplats . En modern arbetsplats kännetecknas av en organisation som värderar mångfald och inkludering och arbetar för allas lika villkor och värde. Vi har mycket mer att vinna än ett starkt varumärke och ekonomisk tillväxt - människor som trivs, känner sig trygga i innovativa och inkluderande arbetslag.
Jag gillar rörelse och utveckling, att få organisationer att tänka och göra, ifrågasätta det invanda, det som alltid varit. Att synliggöra och medvetandegöra normer och strukturer är en viktig del i skapandet av en öppen och inkluderande arbetsplats. När vi blivit medvetna om dessa kan vi identifiera utmaningar och skapa strategier för görandet och arbeta målinriktat framåt mot jämställdhet och inkludering.
I en process kan vi upptäcka normer och strukturer som omedvetet kan stå i vägen för både individer och organisationens utveckling. Starka styrdokument och checklistor är bra, men det räcker inte, vi behöver vara med. Människorna! Förstå “the bigger why” och se vinsterna med en öppen och inkluderande arbetsplats där alla kan få vara med och utvecklas på samma lika villkor.
Källa: McKinsey Diversity matters 2015, studie som granskat 366 publika företag i Kanada, Latinamerika, Storbritannien och USA.
Jag arbetar efter modellen ; kartläggning, analys och handlingsplan med andra ord; lyssna, förstå och göra och ser hur ett litet a-ha kan vara början på ett helt utvecklingsarbete!
Text:
Johanna Lundin
Foto: Johan Nyström
Publicerad 2019-03-14, 12:45
Snart kommer ämnet digital kompetens att bli obligatoriskt i förskolan i samband med att en reviderad läroplan införs. Vad kan detta komma att innebära för omsorgen om de yngsta barnen? Vad vet vi? Fördelar – nackdelar? Vad säger forskningen? Vad behöver föräldrar känna till? Hur kan vi på bästa sätt tillvarata möjligheterna i den tekniska utvecklingen och samtidigt tillgodose det som krävs för barns socio- emotionella utveckling, som ju är inkörsporten till kunskap och lärande?
Mycket av det som påverkar barns framtida utveckling grundläggs under de tidiga åren då de befinner sig i en intensiv och känslig utveckling särskilt vad gäller hjärnans snabba tillväxt. Med modern teknik studeras idag barnhjärnan på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Kunskapsutvecklingen inom området är omfattande. De yngsta barnen har oftast de längsta dagarna i förskolan och det under den period i livet då de ska utveckla djupa och nära relationer.
Små barn har uttalade behov av närhet, trygghet, kontinuitet, struktur och förutsägbarhet. Det är så deras grundtrygghet och tillit växer fram. När barn känner sig trygga, när de vet att det finns en person som de känner och litar på, som lyssnar till deras behov och som tar hand om dem, utvecklas deras utforskande beteende och lek. Trygga barn har bättre tillgång till sin intelligens.
Hur utvecklas tillit och trygghet, impulskontroll och inre motivation? Vilka faktorer skyddar respektive skadar hjärnan? Hjärnans utveckling är extrem under denna tidiga period i livet och barnen påverkas mycket av sin omgivning.
Forskning visar bland annat att barn som har återkommande ansikte mot ansikte kontakt utvecklar mer av empatisk förmåga och en ökad förståelse för vad ansiktsmimiken uttrycker. En amerikansk forskare visar i sin forskning att förmågan att känna empati har minskat de senaste 20 åren. Olika studier visar att de yngsta barnen utvecklas och lär genom direkt samspel med andra människor, något som däremot inte sker via skärmar. Intryck, upplevelser och erfarenheter behöver processas genom områden för bland annat motorik och social interaktion i hjärnan för att resultera i fullvärdig inlärning. Detta gäller i särskilt hög grad till exempel den tidiga språkutvecklingen där den mänskliga rösten, intonationen, mimiken och turtagningen har stor inverkan på språkutvecklingen.
Uttalade instruktioner visar sig begränsa barns kreativitet. I stället bör barnen uppmuntras att observera och aktivt interagera med andra. Värdet av ”fri lek” är väl dokumenterat. I leken förbättras språk, spatial- och matematisk förmåga, kamratrelationer, koncentration och impulskontroll bland annat. Brist på ”fri lek” kan leda till brist i förmågan till uppmärksamhet och koncentration.
Eventuella problem med lärplattor kan vara att de ger ständiga belöningar, snabba kickar, något som på sikt kan försvåra framväxten av uthållighet, tålamod. I dagens samhälle tror många mer på organiserad verksamhet för barn än på den spontana, fria leken. Många barn har strikta veckoscheman med föga luckor för spontan lek. Alla har det inte som Astrid Lindgren, som i en av sina böcker skrev att ” vi lekte och vi lekte, ja det var ett under att vi inte lekte ihjäl oss”.
Skärmar i form av smarta mobiler och plattor har inte funnit mer än i ca tio år varför det ännu inte finns resultat från några långtidsstudier. Forskning pågår i såväl Sverige som internationellt. Vi behöver veta mer om långtidseffekterna för de allra yngsta barnen. Vad vi däremot vet är att barn lär otroligt mycket genom lek med varandra.
Det finns idag en oro för svenska elevers låga skolprestationer hos såväl föräldrar, som politiker och beslutsfattare. I en sådan situation kan det finnas en risk för att det i en missriktad ambition införs alltför mycket ”skolliknande” verksamhet i förskolan, något som kan riskera tränga undan aktiviteter som vi vet är av största betydelse för barns utveckling.
Trots ett omfattande utredningsarbete vad gäller den reviderade läroplanen, har enbart professorer och forskare från några av landets olika pedagogiska institutioner medverkat i arbetet. Huvudmän, förskolechefer, pedagoger, föräldrar och barn har också fått yttra sig i olika frågor. Däremot ingår inte någon medverkan från det tvärvetenskapliga fältet. Detta innebär att forskare inom neurovetenskap, utvecklings- och inlärningspsykologi och språkvetenskap till exempel inte medverkat i att ta fram förslag till en reviderad läroplan, något som kan tyckas anmärkningsvärt, inte bara med tanke på innehållet i förskolans verksamhet utan också utifrån den höga andelen psykisk ohälsa bland unga i Sverige idag. Inom ett så viktigt område som barns utveckling och lärande måste all relevant forskning och kunskap tas tillvara för bästa möjliga resultat.
Barn är biologiska varelser med allt vad det innebär av hur de tillgodogör sig utbildning och undervisning. Områden som anknytning, social- emotionell utveckling, impulskontroll, empati och uthållighet är alla centrala utvecklingsområden som, beroende på hur de utvecklas, i olika grad rustar förskolebarnen för framtiden och för livet.
Om detta och mycket annat handlar Berits föreläsningar.
Publicerad 2019-02-26, 00:00
Det debatteras just nu mycket om ekologisk mat är bra för klimat och miljö. Flera hänvisar till en studie från förra året som säger att ekomat skulle vara dåligt för klimatet. Här kommer kortfattat mina tankar.
Ekologisk odling främjar markbiologisk mångfald av mikroorganismer, vilket resulterar i att en större mängd kol och kväve binds i marken på längre sikt än i konventionell odling.
Tillsätter man endast konstgödsel hela tiden får man inte med alla näringsämnen som annars följer med vid naturlig gödsling, och jorden utarmas efterhand. Ekologisk odling kräver visserligen något mer energi för att använda maskiner till jordbruket som till exempel för att harva, men samtidigt går ingen energi åt till produktion av konstgödsel och bekämpningsmedel som används i det konventionella jordbruket.
I den längsta studien som hittills gjorts mellan ekologisk och konventionell odling kom man fram till att ekologiska grödor kräver 30-50% mindre energi per areaenhet (inklusive energi för produktion av konstgödsel och bekämpningsmedel) än konventionellt odlade. Studien visade att även om skördarna i de konventionella odlingarna blir större, är energiåtgången per areaenhet 19% lägre i de ekologiska odlingarna. En annan studie från förra året kom fram till att ekologisk odling istället kan minska koldioxidutsläppen.
Dessutom har man kunnat påvisa att ekologisk odling i varma länder och ekologisk odling under extrema väderförhållanden kan ge större skördar. Extrema väderförhållanden väntas också öka i och med den globala uppvärmningen, och har redan ökat.
Vi kan därför inte endast titta på en enskild faktor utan måste ta hänsyn till den stora helheten. Inte bara klimatet skulle tjäna på ekologisk odling utan också miljön. Konventionella jordbruksmetoder bidrar till akuta förgiftningar och hälsorisker på grund av bekämpningsmedel, grundvatten- och ytvattenförorening, förlust av biologisk mångfald såsom pollinatörer, fiske och djurliv och offentliga utgifter för rengöring. De kan försämra markens fruktbarhet och skapa indirekta miljö- och hälsovårdskostnader som är svåra att överblicka.
Det finns dock också studier som visar på att ekologisk mat innehåller fler antioxidanter än konventionellt odlad mat och mindre kadmium som är ett giftigt ämne. I tillägg innehåller ekologisk mat klart lägre halter av farliga bekämpningsmedel.
Att den ekologiska maten är dyrare är sant, och detta skulle kunna avhjälpas genom statlig subvention av bland annat kontrollsystemet för ekologisk produktion (till exempel KRAV). Vi måste också komma ihåg att vi idag lägger en väldigt liten del av vår lön på mat jämfört med förr. Det är alltid värt att satsa på bra mat även om det skulle kosta lite mer, om det betyder att vi får ett friskare liv. Många är villiga att köpa bästa oljan till bilen, och borde vi då inte vara villiga att köpa den bästa maten till vår egen kropp?
Publicerad 2018-11-05, 10:39
Den vitmålade gamla kökssoffan står i mitt kök. Bakom den på väggen slingrar sig vita syrenen upp på den exklusiva tapeten. Tapeten är noga utvald till just det här köket som vi renoverade för sex år sedan. På väggen ovanför soffan hänger en oval spegel med en sirlig vacker ram. I spegeln ser man kristallkronan som hänger från taket. Ett ljust kök inrett med kärlek på ett gammaldags sätt som passar huset. Ur den svarta vedspisen sprakar det och i köket sprider det sig en härlig värme. Barnen som springer i köket skrattar, skriker och stojar och är som barn är mest. De är inte rädda. Inte som jag var.
Det var sent på kvällen. Mamma hade väckt mig och sa att det var dags att åka. Vi kunde inte vara kvar hemma. Jag förstod att det var allvarligt den här gången. Pappa satt på den blå köksoffan där han alltid satt med ölen på bordet. Men han hade också tagit fram bultpistolen. Han sa att han skulle ta sitt liv ikväll. Mamma bönade och bad. Han började att hota att han skulle döda henne också om vi inte åkte. Han provsköt två hål i köksbordet. Jag sprang upp och hämtade en torkad ros och sa hej då till pappa. Jag minns inte om han svarade. Sedan gick jag ut i bilen till min syster. Sedan såg jag honom aldrig mer.
Köksoffan stod kvar på samma ställe. På väggen hängde pappas jobbkläder kvar länge. Vi ville inte ta bort dem. Till våren blommade syrenen utanför fönstret som vanligt. Gräset växte.
Blommorna blommade. Men inget blev som vanligt igen....
Efter ett trauma rullar världen på som vanligt men jag fastnade. Fastnade i ett inre kaos och sorg.
En panik och ångest växte sig starkare och starkare då det stod klart att pappa hade lämnat oss. Lämnat mig. Vi var inte värda nog att kämpa för. Jag var inte värd att kämpa för.
När man lever med föräldrar som missbrukar är det vanligt att man som barn känner att varför kämpar de inte mer för mig? Varför väljer man alkoholen istället för sin familj? Och i mitt fall trodde min pappa att livet utan honom skulle bli lättare för oss om han inte fanns. Och visst behövde vi inte leva med en ständig rädsla, eller att han spenderade alla våra pengar på alkohol. Men jag förlorade ändå min pappa. Den personen här i världen som alltid ska finnas där för för sitt barn.
Som tur är hade jag min mamma som fanns där för alla oss fem barn. Hon gjorde så att vi överlevde. Att saker och ting blev normalt igen. Trots detta levde jag resterande av min uppväxt med enorm ångest och depressioner.
Köksoffan står nu i mitt kök. I vårt egna hus. På min egen gård. Jag har råd att köpa de saker vi behöver. Jag lever ett ganska vanligt Svensson liv. Det var det jag drömde om när jag var liten. Att vara vanlig. Att vara som alla andra. I det stora hela är jag som alla andra, fast att jag bär på min ryggsäck med allt jag varit med om. Den var förut väldigt tung. Men nu har sorg och ångest istället blivit verktyg som jag kan hjälpa andra med.
Ödmjukhet och förståelse finns i ryggsäcken .
Jag önskar jag hade fått lyssna på en föreläsning som min när jag var tonåring. Jag önskar att man hade pratat om självmord. Om hur det kan vara när en familjemedlem tar sitt liv. I dag kan jag sitta på min kökssoffa utan sorg, utan ångest och vara glad över vägen jag har gått.
Molly Marmander Talare och inspiratör.
Publicerad 2018-10-29, 09:45
Hade jag vetat det jag vet idag hade min mamma och pappa inte tagit sina liv.
Med rätt kunskap hade jag kunnat rädda dom. Jag känner dock ingen skuld över det, bara en skyldighet att sprida kunskapen.
Och kunskapen som krävs är i sig enkel – som att känna igen ett symptom och ställa en rak fråga. Men att ställa den där frågan är oändligt svårt om man inte vet hur man ska göra det.
Genom att arbeta med ”psykisk livräddning” känns mina föräldrars död lite mindre meningslös. Jag sprider kunskap om detta svåra ämne för att hjälpa dig att känna igen tecknen och ge dig verktygen för hur du kan förebygga någon närståendes tar sitt liv.
Just idag tar ungefär fyra personer sitt liv. I morgon också. Lägg till ytterligare 40-50 personer som försöker ta sitt liv. Varje dag.
Till dessa öden finns dagligen runt 500 personer som är direkt berörda av dessa psykologiska olycksfall. Ett gigantiskt samhällsproblem vi inte talar om.
FARLIGA MYTER OM SJÄLVMORD
Väck inte den björn som sover. Att det skulle vara farligt att prata eller fråga om självmord är fel. Den dagen du ser signaler som får dig att fundera på om det finns suicidtankar - en björn, då har den björnen troligen varit vaken länge. En fråga om självmord kan rädda liv.
Den som talar om att ta sitt liv gör det inte. Tyvärr tar många sitt liv efter att ha talat om det. Vi behöver bli bättre på att lyssna på signalerna.
Det är bara ett rop på hjälp. Ta bort ordet bara så får det en annan betydelse. Suicidhandlingar är rop på hjälp. Som vi måste ta på allvar.
Om någon bestämt sig går det inte att förhindra. Så länge en människa lever finns det hopp. Ta ett steg för livet, sträck ut din hand.
Marie Niljung
Med stor personlig erfarenhet besitter Marie unik kompetens inom rehabilitering och psykisk hälsa. Hennes livsprojekt är att öka kunskapen om hur du kan förhindra psykologiska olycksfall (självmord).
På ett tydligt sätt förmedlar Marie kunskap och mod om hur vi alla kan rädda liv. Psykisk livräddning helt enkelt.
Publicerad 2018-10-24, 13:39
Nu när hösten är igång och sommarsemestern sakta börjar gå ut ur kroppen vad händer då?
Jo, alla måsten kommer med stormsteg. För att inte tala om julen som jag redan hör folk pratar om!
(Detta skrivet 8 oktober!) Har du funderat någon gång på att byta ut MÅSTE mot VILL? Vad händer då i kroppen? Fundera och känn efter?
Vad skulle hända om du tog tag i din 15 min promenad som du sagt så länge att du måste börja med men som du aldrig hinner?
Om du byter ut Måste mot Vill promenera, så i 99 fall av 100 blir promenaden av! Prova!
Prova att under 15 minuter byta ut Måste mot Vill! Vad händer i ditt huvud då? Hur känns det?
Det och mycket annat vill jag förmedla i min föreläsning/workshop.
Av egen erfarenhet har jag insett att ingenting är omöjligt.
1997 fick jag stämpeln sjukpensionär på grund av en stressrelaterad sjukdom till idag, egen företagare, föreläsare och coach!
En annan spännande resa är AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö och stress på arbetsplatsen, som jag har vävt in i föreläsningarna. Mycket av stressen skulle vi kunna undvika om vi funderade lite på hur vi kan ändra vårt sätt att tänka.
Hur gör vi då när vi ska bli duktigare på att sätta gränser och att kunna säga NEJ.
NEJ är nog det svåraste ordet som finns, i alla fall för många av oss.
Jag vet av erfarenhet att vi kan träna på att sätta gränser. Träning ger färdigheter!
Ett case:
Du är överhopad av arbete och någon vill lägga ännu mera arbete på dig, något som helst ska vara klart idag, i det läget är det skönt att kunna sätta en gräns, (om det inte ”brinner” så klart) och säga:
- Oj kommer du med ännu ett uppdrag, det här uppdraget kan jag bli klar med i morgon efter lunch, är det ok?
- Oftast i den situationen blir motparten så överrumplad, att just du sätter en gräns och hen säger
- Ja absolut!
I min värld är det viktigt att oavsett vad vi arbetar med, har var och en också ett eget ansvar till att minska stressen till just en själv. Och med det menar jag både privat och i arbetslivet.
Allt detta ovan och mycket mera förmedlar, tipsar och pratar jag om, i min föreläsning som också innehåller mycket glädje och skratt!
Visste du att forskning på Stanford University kommit fram till att om vi skrattar 100 gånger/dag är det lika med 30 minuters motion!
Så starta nu!
Helena Magasanik
Föreläsare
25 års erfarenhet från näringslivet som försäljnings och marknadschef, verksamhetsledare.
18 års erfarenhet som coach, föreläsare, kursledare, förändringskonsult
Diplomerad Stress och friskvårdsterapeut med kognitiv inriktning
Publicerad 2018-10-11, 00:00
Visst har du varit förälskad nån gång.
Visst har du känt av den där galenskapen.
När du inte kunnat sluta tänka på något annat än personen du är kär i?
Ja, även om det var några år sedan tror jag du kan framkalla tydliga minnen av hur det var.
Men vad har förälskelse att göra med försäljning kanske du undrar?
Allt. Det har allt att göra med just det.
Många av de företag och företagare jag hjälper klagar ofta över att kunderna de träffar är ointresserade av deras tjänster eller produkter.
Och ointresserade kunder tackar snabbt Nej.
Och det leder till frustration.
De hamnar i en ond cirkel, en ständig jakt på fler kundmöten.
Som inte leder någonstans.
Och när jag ber dem visa mig vad de gör under ett kundmöte så bli jag inte förvånad.
Tvärtom.
För vare sig om du vill få ett Ja av en kund eller ett Ja från någon du är förälskad i så måste du följa samma lag.
En lag som evolutionen programmerat våra hjärnor med.
Om du bryter mot den här lagen, så kommer du varken få ett Ja från en kund eller den du älskar.
Okej, jag ska förklara hur det hela hänger ihop.
Den lag jag pratar om styr hur vi knyter an till varandra.
Hur vi bygger relationer.
Och hur vi skapar förtroende.
Den gäller inte bara när vi bli kär i någon, den gäller alla människor vi träffar, inklusive kunder.
För om du ska kunna knyta an till någon så måste du visa mottagaren två saker.
Värme och kompetens.
Låt oss börja med kompetens.
Hur visar du någon kompetens?
Kompetens handlar, kanske inte så förvånande, om att visa att du kan något.
Du har koll. Du förstår.
Men det handlar också om att visa att du går att lita på.
Du håller tiden, du gör det du lovar.
Så vad det än är du säljer så måste du ha djup kunskap, inte bara om din produkt eller tjänst, utan också om den industri du verkar inom.
Och kanske viktigast av allt – om kunden du träffar.
Du ska kort och gott kunna visa att du är en expert.
Och så ska du självklart ALLTID göra det du lovar.
Vare sig det handlar om att komma i tid till kundbesöket eller till restaurangbesöket med den du älskar.
Det var kompetens.
Hur visar du någon annan värme?
Jo, värme visar du någon genom att i handling visa att personen framför dig är det viktigaste av allt.
Återigen, tänk tillbaka på vad du gjorde när du var förälskad.
När jag träffade min älskade fru Josefin så var jag lite besatt av henne.
För att uttrycka det milt.
Hon var det absolut viktigaste för mig.
Jag visade henne massor av värme.
Tonvis.
Jag lyssnade på vad hon hade att säga.
(Även om det inte var så intressant.)
Jag var extremt intresserad av att förstå vem hon var.
Vad hon gillade för mat, musik, film osv
Jag lagade hennes favoriträtt sju dagar i veckan.
Vilket blev lite mycket…så det kan vi inte äta längre.
Nämnde jag att jag var lite besatt?
Kort och gott – jag samlade på mig kunskap och insikter om vem Josefin var och vad som var viktigt för henne.
Och jag använde mig av dessa insikter för att sedan ge henne det jag visste att hon ville ha.
Utan att hon behövde be om det.
Det är att visa värme.
Och när någon gör så mot oss är det oemotståndligt.
Vi känner oss sedda och viktiga.
Och älskade.
Vi kan inte stå emot.
Det känns varmt i magen.
Så genom att visa både värme och kompetens knyter vi an till varandra och lägger grunden för det vi kallar förtroende.
Och förtroende är det som måste finnas mellan två människor vare sig du är ute efter att få ett Ja från en kund eller ett Ja från någon du älskar.
Förtroende är platina för en säljare.
Riktig hårdvaluta.
Men gör alla säljare så här?
Visar värme och kompetens?
Långt därifrån.
Eller vad är din egen upplevelse av de säljare du själv träffat på?
Min är att säljarna är helt upptagen av sig själva och det de säljer.
De är inte alls intresserade av mig.
De vill bara sälja för att få sin egen bonus.
Eller göra karriär.
Så framstår de i alla fall.
För de pratar på om sitt företag.
Visar sina broschyrer.
Vill ha svar på en massa frågor.
Jagar efter dina behov.
Allt handlar om dom, dom, dom.
Ingen värme alls.
Det är stenkallt.
Och därmed bryter de mot den lag du måste följa om du vill knyta an och skapa förtroende.
Tack, men nej tack.
Så nästa gång du ska träffa en kund – läs på innan.
Skaffa dig kunskap och insikter om kunden.
Hur är det att sitta bakom hans eller hennes skrivbord?
Vad är det som är viktigt för dom just nu?
Vilka frustrationer bär de på?
Visa att du bryr dig om dem genom att förekomma.
Prata om det som är viktigt för dem.
Inte om dina produkter eller ditt företag.
Visa att du kan hjälpa till genom att dela med dig av din kompetens.
Helt gratis.
För i en kärleksrelation kräver vi inget tillbaka.
Kom ihåg: När du vill knyta an till någon är det tusen gånger bättre att ge än att ta.
Och när du visar värme och kompetens och ger istället för att ta så kommer du vara oemotståndlig.
Och kunden kommer känna förtroende för dig.
Och lita på dig.
Och till slut våga be dig om hjälp.
Och tacka Ja.
Mats Fogelqvist
Talare
Publicerad 2018-09-12, 11:15
Håller dina rädslor dig vid liv, eller hindrar de dig från att leva? Rädslor har varit Maria Granbergs största intresse sedan barnsben och nyfikenheten inför vad som finns på andra sidan har tagit henne både till toppen av Mount Everest och till en karriär som professionell äventyrsatlet, beteendevetare, fallskärmshoppare, föreläsare och skribent.
Vilka mål strävar vi mot och varför? Vad är det som driver oss? Varför väljer vi backa när vi egentligen vill framåt? Var och hur finner vi glädje, energi och inspiration? Och hur fan lever man ett meningsfullt liv?
Maria varvar kunskap med personliga anekdoter och äventyr som ligger nära till igenkänning men som också utmanar lyssnarnas föreställningar. Med bilder och filmklipp berättar hon om de expeditioner som hon genomlevt och vad hon insett och lärt sig på vägen. Maria pratar om erfarenheter och upplevelser men också om förmågan att kunna leda sig själv, mod, rädslor, förändringar och utmaningar. Hur vi alla kan ta oss igenom svårigheter i de mest krävande situationer utan att ta oss själva på för stort allvar.
Maria skräddarsyr alltid sina föreläsningar för att på bästa sätt förmedla enkla tankar och idéer som målgruppen kan omsätta och få glädje av i sitt ledarskap och sin egen vardag. Med utgångspunkt i en äventyrligt återberättad historia med självdistans och humor får ni följa med på en annorlunda resa där fallskärmen och isyxan blir mer än bara överlevnadsverktyg; nu pratar ni om att leva!
Följ med på en annorlunda resa och inspireras till att hitta din egen!
Boka en föreläsning med Maria Granberg och kicka igång hösten.
Publicerad 2018-09-05, 08:00
There is a saying about teamwork, which I often come back to. Talent wins games, but teamwork and intelligence win championships.
Over the years, I have realized the truth in this powerful statement. Alone we can do so little, but together we can do so much.
More and more companies today are pivoting to a more participative work culture — where everybody plays a part, and everyone has a voice. Companies are now putting their employees at the center, recognizing the innovation that teamwork can generate. But it isn’t always easy to work together in a team. Especially for motivated and driven people who’re charting their own individual path to success, it can sometimes feel like you can do that task yourself better and in half the time.
I know what that feels like. As a woman entrepreneur who has run her own company and worked across multiple sectors, I wear many different hats. And I know, that regardless of my capability, there are physical limits to what I can achieve alone. That’s what I’ve tried and tested over time. I’ve made it my mission to help individuals come together as teams, and teams come together as powerhouses of ideas and action. Over the years, there are four principles I’ve followed and four stages I’ve identified for carrying a team to success.
Principle I: The Benefits of Team Building Pay Off in the Long Run
Always think of team building as an investment. A little more time and effort spent now, could result in better results, better outcomes, and better ideas in the future. We must remember that every team is made up of individuals who are unique and have their own ways of expressing themselves. As a team, everyone will need to unlearn and relearn so that they can find balance together as a team and the individuals who make it up.
The team-building model I have created for group development is one that has worked successfully in corporate offices and organizations. While there are many aspects of group development, the solution for you will depend on what your organization needs. Below, I share the fundamental principles behind the team-building model I have created.
Principle II: Four Fundamental Stages of Team-building
A successful team isn’t successful by default, it evolves over four basic steps. Simple steps, but they carry so much weight! I arrived at each of these steps by observing nature, stressors in modern life as well as the potential of technology. By balancing these aspects, I have been able to create effective models of team-building for each client. Without further ado, here are the four steps that drive a team to success.
Principle III: A Successful Team Accounts for Individual Differences
A number companies today use a wide range of activities and exercises to help break the ice and work better as teams.
But team building is more than just a weekend getaway or an ice breaking session. Traditionally, such activities are designed to suit some personality types more than others. Extroverts and strong personalities are able to take the lead, for instance. Sometimes people start to unconsciously form sub-groups and develop affiliations with some members, alienating themselves from others.
My strategy behind team building is that each individual’s personality needs to be assessed, to know their strengths and weaknesses. That’s when each person can contribute what they can best, no matter whether they’re a natural leader or a quiet worker.
Principle IV: No Team Can Perform Unless They Can All See the Same Goal Post
Perhaps the most important thing I have learnt over 20 years of coaching and working with corporate employees at each rung of the ladder, is this —
In order to achieve any degree of success, all the members of a team need to be ALIGNED TO THE SAME GOAL.
When each team member is invested in one vision, that’s where the magic happens. That’s when they will get to know each other (Ice-breaker stage); they will gradually start expressing themselves (Over the Border); they’ll begin to create shared understanding (Cracking and Hatching); and finally, they’ll turn their ideas into action (Flowing).
In summary: how a team can work towards the same goal:
• Working with others can be challenging, but it is rewarding in the longer run.
• The output that teams achieve by working together is many times better than what an individual can achieve alone.
• Learn how teams can align themselves to the same goal and establish a set of collective norms for best results.
• Understand group dynamics and account for individual differences, so that your team can work to its fullest potential.
At the end of the day, we are all human, and by that definition, we are all less than perfect. It is when we come together as a cohesive whole that we can achieve something that comes close to perfection. A successful team succeeds together, but they also fail together. They experiment together, and they learn together. There is no secret sauce to an effective team, but by setting the right goals and recognizing individual strengths and differences, any team can achieve game-changing results.
Kaldan Doma
Talare
Publicerad 2018-07-18, 08:00
Ingen orkar ligga på topp hela tiden. Vi presterar olika mycket olika tider under en arbetsdag beroende på veckodag och hur lång tid det är kvar till semestern. Men prestationen hänger också samman med hur vi mår, inte bara fysiskt.
Att vara människa är inte bara komplicerat, det är också riktigt smärtsamt emellanåt. Vid fikabordet på jobbet är det inte så vanligt att någon pratar om sin dysfunktionella barndom, sin oro för dottern som använder droger eller om makens drickande. Däremot tycks det inte finnas några betänkligheter när det pratas om magsjuka eller andra fysiska åkommor.
Här finns inga skamkänslor, som det gör när det kommer till den psykiska ohälsan. När vi inte har harmoni och lugn i själen kan vi inte vara närvarande i det vi gör, vare sig det är på jobbet eller i vår föräldraroll. Energin går åt till oro och alla obesvarade frågor.
Om du känner skuld för att någon dricker/drogar, ställ dig frågan om du skulle känna likadant om någon i din närhet hade cancer? Lever du nära någon som är beroende, sök hjälp. Alkoholism går inte över för att du tjatar eller hotar att lämna personen. Skaffa dig kunskap och information hos en beroendebehandlare för att bäst hantera din livssituation.
Eva Åström
Talare
Eva Åström driver Beroenderesurs Sverige. Här kan du som anhörig få rådgivning och stöd. Hon föreläser om beroende och medberoende på företag och inom socialförvaltning, högskolor, landsting och kommuner samt har motivationssamtal för den beroende.
Publicerad 2018-06-29, 16:05
I en allt mer konkurrensutsatt och digitaliserad omvärld är business behavior, det affärsmässiga uppförandet, något som verkligen kan särskilja din organisation på marknaden!
I min föreläsning bjuder jag på många exempel på detta, samtidigt som jag levererar med både värme och glädje. Ambitionen är att inspirera åhörarna, att kunna bidra till kunskaper, insikter och igenkänning samt en vilja till utveckling inom business behavior.
Föreläsningen går att anpassa till din verksamhets inriktning och specifika utmaningar. Dessutom kan man med fördel kombinera den med en efterföljande workshop där deltagarna får möjlighet att också själva resonera kring nivån på det affärsmässiga uppförandet på den egna arbetsplatsen.
Du väljer du mellan följande föreläsningsalternativ:
En övergripande föreläsning om vikten av ett affärsmässigt uppförande och hur det påverkar våra affärer och relationer. Syftet är att bjuda på flera aha-upplevelser – att ge nya insikter plus konstateranden kring det som fungerar bra.
Föreläsningen belyser kundnöjdhet och det affärsmässiga uppförandet kopplat till din organisations externa relationer – plus er förmåga att agera som en attraktiv arbetsgivare. Här får du exempel och tips på hur du och din organisation kan agera för att uppnå bästa möjliga affärsmässiga identitet och rykte.
Den här föreläsningen sätter fokus på medarbetarskap och det interna affärsmässiga uppförandet. Arbetsmiljön och våra interna mellanmänskliga relationer påverkar både resultat och välmående. Business behavior internt, handlar om vikten av vett och etikett på jobbet!
Denna föreläsning utgår från allas våra professionella rykten och hur du kan påverka ditt personliga professionella rykte på arbetsmarknaden. Nya tider ställer nya krav på oss arbetstagare. Med en ökad medvetenhet om nivån på ditt business behavior ges du möjligheter att bygga en både stimulerande och hållbar karriär.
Annmarie Palm
Talare
Välkommen att boka Annmarie för en inspirationsföreläsning i Business behavior till höstens kick-off, chefs- och näringslivsdagar, seminarier, temadagar, vid teamutveckling m m.
Publicerad 2018-06-25, 08:00
Göteborg ska år 2021 kunna firas som en internationellt erkänd grön stad. Det var målbilden för perspektivgruppen Gröna Staden som 2011 var med och tog fram strategin för Göteborgs 400-årsjubileum. Med tre år kvar till jubileumsfirandet vill vi stämma av vad som gjorts och vad som fortfarande kan utvecklas.
Till att börja med är det glädjande att mycket är på gång på den hållbara fronten i Göteborg. Projektet med blå och gröna oaser skapar stråk för människor och djur längs exempelvis Kvillebäcken samt Göta- och Nordre Älv. Nya träd planteras. Antalet resande med kollektivtrafiken ökar. Linbanan, som var ett förslag från göteborgarna och för vilken underskriven Joakim Kaminsky är vald som lokal arkitekt, är under projektering. Smarta transporter med fler elfordon för kommunens leveranser är på plats och utvecklas även om vi i vår rapport gick längre och föreslog kollektivtrafik för gods. Jubileumsparken med jubileumsbadet utvecklas, badets bastu var till och med nominerad till Sveriges bästa byggnad. Klimatfrågorna drivs på genom kraftsamlingen Klimat 2030.
Men vi saknar också viktiga huvudpunkter från vår rapport, frågor som vi tror är avgörande för att uppnå målbilden av en internationellt erkänd grön stad:
Åtskilliga bostadsområden i stadens förorter präglas av hög arbetslöshet, segregation och utanförskap. Dessutom är de byggnadsmässigt nedslitna och använder onödigt mycket energi: 150–220 kWh/m2 där 50–80 kwh/m2 är en möjlig och mer energieffektiv nivå. Här krävs samordnad mobilisering, fysisk upprustning, attitydpåverkan, energiomställning och social utveckling. Gårdsten är ett område att inspireras av.
Medelgöteborgarens avfallsvikt har minskat sedan 2010 men Göteborg är ännu långt ifrån avfallsfritt även om det pågår ett kontinuerligt arbete från stadens sida med bland annat effektiva storkök och avfallssnåla äldreboenden.
För att göra Göteborg till en resurseffektiv och avfallsfri stad behöver vi även arbeta mer med återbruk och delning, få förpackningsfria butiker och ge återkoppling på göteborgarens avfallsmängder.
Ett stort sorgebarn i Göteborg är fortfarande de höga NOxutsläppen från dieseltrafiken, som påtalades i rapporten, och som nu blivit ännu värre. Dessa utsläpp överstiger EU:s krav och höga böter väntas. På uppvärmningssidan ser det bättre ut. 2030 ska all fjärrvärme från Göteborg Energi komma från återvunna eller fossilfria källor, bland annat har man nyligen beslutat om en omfattande utbyggnad av fjärrkylan i centrala staden vilket är en förutsättning även för fjärrvärmens framtid.
Den senaste Jubileumsplanen från 2017 lyfter fram hur byggplatsen kan fungera som arena, för att ge info och bjuda in till dialog. Vi anser att detta även bör kompletteras med ekologiskt hållbara åtgärder. På outnyttjade platser runtom i staden kan initiativ till odling och kvartersväxthus uppmuntras. Ett liknande projekt genomfördes under byggtiden i Kvillebäcken. Sedan rapporten skrevs har utvecklingen av stadsodling gått framåt med exempel på att man även kan odla inomhus. På Garveriet i Floda ritar vi till exempel lokaler för fiskodling som Stadsjord ska driva.
En grön statsrådsberedning direkt underställd kommunstyrelsen med främsta syfte att skapa överblick, samordna, kommunicera och driva det processledda miljöarbetet i Göteborg, kan vara den samlande kraft som behövs för att skapa den genomgripande utveckling som vi står inför. Kansliet skulle bland annat kunna ta fram underlag för klimatplan, säkerställa att status på processer och projekt löpande uppdateras, kvalitetssäkra och se till att synergier tas till vara utanför berörda förvaltningar.
Med tre år kvar till jubileumsfirandet, finns nu möjligheten för kommunen, privatpersoner och företag att accelerera arbetet med de gröna frågorna så vi kan fira Göteborg som en internationellt erkänd grön stad!
Joakim Kaminsky
Arkitekt vid byrån Kjellgren Kaminsky
Karin Nyquist
Karin Nyquist Arkitekt, LCA-specialist och passivhusexpert
Publicerad 2018-06-24, 00:00
Pling! Ett sms, ett snap, en Facebook-kommentar... Den här gången var det en push från aftonbladet.se som poppade upp på min telefon när jag satt och jobbade med något oinspirerande. Nog avbröt jag det jag höll på med för att se vad notisen gällde...
Jag är vuxen, 56 år gammal närmare bestämt, och VET att jag borde låta telefonen vara och fokusera på det synnerligen komplicerade och tråkiga arbete som djävulens ställföreträdare på jorden skickat mig. Men nyfikenheten och behovet av att känna mig bekräftad tar över. 56 år, alltså.
56 år är gammalt, men inte så gammalt att jag inte minns att bekräftelsebehovet ändå var ganska mycket större när jag var ung. Behovet av att vara accepterad i gänget, omtyckt och populär är något mänskligt och gäller oavsett hur gammal man är, men i tonåren tog det helt andra proportioner. Jag jobbade hårt för att vara en i gänget. Och då hade jag bara de i min fysiska omgivning att imponera på. Idag ser det som bekant annorlunda ut när vi har hela världen tillgänglig i fickan 24-7.
Den som är i högstadieåldern kanske vill be om att få protestera nu, men jag tror inte att dagens unga har lärt sig hantera den stress det innebär att ständigt behöva vara uppkopplad och uppdaterad. Även om ungdomen har växt upp med det vi gamlingar kallar för ”den ständiga uppkopplingen” och lever med den helt naturligt, tror jag att det skapar problem också för dem. Särskilt med tanke på hur stressen i den här åldersgruppen har rusat upp i taket verkar det inte funka så bra där heller.
Vad betyder det för sommarlovet som står för dörren? Får kidsen idag njuta av magin som oändliga sommarnätter gav mig på hedenhös tid? Eller blir det viktigaste att ta en riktigt snygg bild av situationen och imponera på andra? När jag har svårt för att lägga ifrån mig telefonen och njuta av stunden, hur är det inte då för dagens unga att se livet utan Instagrams sepiafilter emellan?
I princip all forskning visar att stressen att ständigt vara uppdaterad påverkar vår hälsa negativt. Forskare har påvisat en effekt på den psykiska hälsan som följer av ett förbehållslöst användande av smartphones. Ett ständigt inflöde av statusuppdateringar och lättuggade nyheter gör det svårt att sova, det gör oss deprimerade och okoncentrerade och det försämrar vårt minne och förmåga att lära oss saker. Problemet är att vi aldrig helt kopplar ner och därmed aldrig helt kopplar av.
Betyder det att vi måste säga nej till alla fantastiska möjligheter som den ständiga uppkopplingen (kom ihåg, jag är 56) medfört? Nej. Men välj dina tillfällen.
Det här är alltså en uppmaning från en gammal man till dig som förhoppningsvis snart får njuta av en skön ledighet. Ta med dig telefonen! Håll kontakt med kompisarna under ledigheten! Visa upp dina fina bilder från semestern! Men koppla ner och koppla av då och då. Du behöver vila ibland också och bara vara med dig själv och dem runt omkring dig. Fundera över vad du själv mår bäst av. Då får du den bästa sommaren hittills.
Stay gr8!
Micke Darmell
Mötesevangelist och grundare av företaget gr8 meetings som hjälper organisationer att förbättra sin interna möteskultur. Han är också författare till den uppmärksammade boken ”Uppkopplad eller Avkopplad? – Om konsten att verka i en uppkopplad värld”.
Micke kan du boka här på Sveriges Talare. Förutom en sund digital arbetsmiljö och ett sunt privatliv föreläser han även om intern möteskultur.
Publicerad 2018-06-19, 08:00
Hej! Jag heter Daniel Skyle och jag är journalist och specialiserad på att lära ut om källkritik och om valmanipulation på nätet. De är ämnen som börjar bli ännu viktigare med tanke på hur snart valet är i år.
Källkritik ger dig möjligheten att bli klarare när det gäller all information du hanterar i livet. Det kan vara både för dig och mig som privatperson likaväl som för ett företag eller en hel organisation. Källkritik är lite som att vaska fram guld: det ger dig chansen att komma allt närmare vad som faktiskt är sant.
Du hittar mina tidigare bloggposter här:
Idag ska vi titta närmare på hur stor makt formuleringar har, och den stora faran med gråzoner. Gråzoner och luddiga formuleringar gör att man kan vinkla information mer och mer. Det innebär samtidigt att ju klarare du och jag själva formulerar oss, desto lättare blir det att ha klar information till hands.
Vi väljer själva om vi vill vara en negativ faktor för information eller en positiv faktor för information. Idag finns det tyvärr också många som medvetet sprider gråzoner på nätet, och det är bara din egen kunskap om källkritik som avgör om du vill bli manipulerad av dem.
Sättet du formulerar dig gör stor skillnad. Det blir ännu viktigare om det är i forum där många kan läsa det – som på internet, i media, eller för politiker. Är formuleringen negativ? Är det korrekt fakta? Är den vinklad? Vad är det personen egentligen säger?
Vi ser så mycket information varje dag nu att vi lätt blir immuna mot det. Tror vi. Men formuleringar går ändå in, ofta undermedvetet, framförallt om de upprepas under lång tid. Under folkomröstningen 2017 för Brexit i Storbritannien gjorde man undersökningar om hur deras media formulerat sig om ämnet. Det visade sig att två tidningar, the Daily Mail och the Sun, sedan mer än 20 år tillbaka ofta haft artiklar och rubriker som rackat ner på EU, förlöjligat EU, överdrivit fakta om EU. Artiklar om de positiva sidorna av EU och samarbetet det stärker i Europa var mycket ovanliga hos dem.
Påverkade det valet? Antagligen. Det är svårt att säga utan att göra noggranna undersökningar. Men det gav en stor andel väljare i England en vinklat negativ bild av EU sedan tjugo år tillbaka, något en del politiker använde som bas för vad man nu vet var direkta lögner om ämnet inför folkomröstningen (vilket flera av dem har erkänt i efterhand).
Så hur motverkar du det här? Hur kan vi formulera oss på ett klarare sätt?
En grundregel är att titta på vad du egentligen vill säga. Vad är det för information du vill förmedla? Vi kan ta ett exempel med sköldpaddor, bara för att visa hur det kan se ut.
”Sköldpaddor kan vara farliga!”
”Sköldpaddor utgör en stor risk för oss.”
”Hur kan vi vara säkra på att sköldpaddor är ofarliga?!”
”Sköldpaddor är små, långsamma och ganska söta.”
”Sköldpaddor är farliga om du är ett salladsblad.”
”Om du får en sköldpadda tappad på dig är du säker. Får du en stor trälår med sköldpaddor tappad på dig kommer du nog att bli skadad.”
”Galapagossköldpaddor kan väga 200 kilo och faktiskt nafsa på dig – men de är mycket långsamma, så om du rör på dig litegrand är du säker.”
Detta är intressant – kan du se hur var och en av de här formuleringarna gör att du reagerar olika? Vi skulle antagligen kunna sätta upp en Facebookgrupp med ämnet ”De ljuger för oss om faran med sköldpaddor” och få medlemmar som spred den felaktiga informationen vidare till andra.
Ju starkare känslor man inkluderar, desto lättare är det tyvärr att manipulera människor. Om man har börjat med att inkludera mycket känslor i ett budskap är det också lättare att styra folk bort från källkritik och mot falska nyheter, mot felaktig information och mot propaganda. Det är den sortens upplägg som skapar gråzoner för information – när de väl är på plats går det tyvärr lätt att fördjupa dem, sprida dem, och sprida den felaktiga informationen allt mer, tills man till slut kan påverka ett helt samhälle. Det är därför det idag är så viktigt att arbeta för att sprida tekniker för källkritik i vår omgivning.
Så om det gäller sköldpaddor (för att ta ett roligt exempel), vad är ditt budskap om sköldpaddor? Vad är det du vill säga? Vill du ge klar information om sköldpaddor? I så fall blir det meningar som dessa: ”Sköldpaddor är små och söta och mycket långsamma. De gillar salladsblad. De kan bli mycket gamla”. Vill du ge falska nyheter och sprida felaktig information om sköldpaddor? Då blir det närmare dessa: ”Alla sköldpaddor är farliga!”, ”Krossrisken med sköldpaddor avslöjad!”, ”Vet du sanningen om sköldpaddor?”, ”Ryktena om den allvarliga risken med sköldpaddor stämmer inte!” ...och så vidare.
Om du vill hjälpa till och ge samhället klarare information är det lätt att använda källkritik, lätt ha ett klart budskap i det du säger. Och nu när du vet hur det går till är det också lätt att se när andra försöker sprida gråzoner om hur farliga sköldpaddor är.
(Förresten, ett källkritiktips litegrand i efterhand: i rubriken till den här texten skrev jag ”sköldpaddor är farliga”. Hur mycket tror du att det påverkade när du läste texten om sköldpaddor längre ner?)
Vill du boka föreläsning om källkritik eller källkritik inför val? Då hittar du mer information här: http://www.sverigestalare.se/talare/daniel-skyle
Daniel Skyle © 2018
Publicerad 2018-06-18, 08:00
Många tror att en toastmasters roll på ett event är att se snygg ut och ”sköta skålandet”. Men rollen är mer komplex än så, och för att lyckas fullt ut är det mycket att tänka på. Framför allt bör man inse att förberedelserna börjar långt före eventet.
För att åstadkomma den ultimata upplevelsen behöver ni vara ett starkt team med en toastmaster som klarar av att ge liv åt det ni planerat och förberett, ofta i månader i förväg. Man kan se toastmastern lite som en programledare som kanaliserar allt och skapar en gemensam upplevelse.
Ett event har ett bestämt syfte. Oftast handlar det om att ge deltagarna en upplevelse som blir oförglömlig. Något som för dem samman genom att stärka relationer och engagemang. Något de berättar om för andra länge efteråt.
Ett event är ett sätt att knyta människor till sig, kommunicera sin story och bygga sitt varumärke. Vare sig det handlar om dig som individ eller om ett större företag är principen densamma. Hur mycket resurser man satsar på att genomföra ett event brukar dock skilja sig åt väsentligt.
Det är så klart mycket som behöver klaffa och förberedas. Oavsett vilken typ eller omfattning av event du jobbar med kommer här fem viktiga saker du behöver tänka igenom, om du vill lyckas i rollen som toastmaster:
Att genomföra ett event som lyfter till nya höjder är något av det bästa som finns. Som toastmaster får du äran att ge publik och deltagare en upplevelse som i många fall leder till nya relationer, erfarenheter, idéer och initiativ. Genom att hantera uppdraget på ett metodiskt och professionellt sätt har du alla förutsättningar att nå framgång. Lycka till!
Åsa Rydhard
Talare
Om författaren: Åsa Rydhard är toastmaster, facilitator och föreläsare med gedigen kunskap om storytelling som verktyg för varumärkesbyggande och social branding. Åsa undervisar på universitetsnivå i storytelling och content marketing. Hon är målgruppsanalytiker med mångårig erfarenhet som strategisk kommunikatör och tvåfaldig nordisk mästare i public speaking. Som talare är hon känd för sin medryckande stil där hon blandar allvar med humor och interagerar med publiken.
Publicerad 2018-06-15, 08:00
Det är fantastiskt när medarbetarna går från en konferens fyllda av glädje och motivation. Efter att ha modererat konferensen för Micasa har jag varit lycklig i flera dagar efteråt.
Hur skapar man då en konferens som ger upphov till en sådan motivation att visioner och mål blir en naturlig del i allas dagliga arbete?
Lars-Eric Uneståhls psykologiska forskning visar att det är målbilden som styr. Det är när vi kan föreställa oss målet som om vi redan var där som vi integrerar det i vårt medvetande. Fortfarande finns relativt få nyckeltal som inte kräver någon form av mänsklig ansträngning för att uppnå. Och det är ju motivation som är motorn till all framgång.
Med en ökad globalisering och digitalisering ökar också konkurrensen och det blir allt viktigare att skapa miljöer där talangen hos varje medarbetare kan frodas. Då behöver målen vara integrerade hos var och en.
Varför finns verksamheten och på vilket sätt är det arbete som var och en gör värdefullt för organisationen? Här finns grundläggande svar för att väcka motivation och arbetsglädje: Att se sin egen roll i det stora sammanhanget och förstå att man är viktig ger mening åt det dagliga arbetet. Det skapar i sin tur arbetsglädje och motiverar till goda resultat. På bilden ovan går vi alla ut efter en heldag tillsammans med grupparbeten där deltagarna gjort egna filmer om hur de lyckats med målen.
Det är att kort och gott att skapa målbilder och leva sig in i dem på samma gång. Implementering av målen sker således samtidigt som vi är kreativa, går in i nya roller, leker, lära känna nya medarbetare och visar nya sidor! Det stärker gemenskapen och närheten till alla i teamet.
Min förhoppning är att konferensen kommer att skapa ännu bättre kvalitet för många äldre och andra grupper som är beroende av Micasas vårdboenden.
Innan vi vet ordet av är det kanske du, jag, någon vi älskar eller en främling som flyttar in i Micasas fastigheter. Tänk om det är idéer och samarbeten som uppstod på just den här konferensen som kommer att förbättra tillvaron för den nyinflyttade!
Tänk om... Jag håller tummarna för det!
Yamina Enedahl
Moderator, föreläsare och lic. mental tränare
Publicerad 2018-06-14, 08:00
Ställa klockan. Ut med soporna. Eftermiddagsfika till jobbet. När är påsklovet? OCR-nummer på nätbanken. Kolla Facebook. Vab och busstider. Mejl, mejl, mejl, mejl, todo-listor och stugsista.
Vardagen innehåller mycket som känns mer eller mindre meningsfullt. Ofta är det en utmaning bara att hänga med i svängarna. Några större perspektiv hinner vi kanske inte med, förutom på springrundan, en konsert eller semestern.
Men en känsla brukar ändå finnas där i bakgrunden: förundran. Ja, du har säkert känt den. Det pirriga suget i magen inför oändligheten, tanken som liksom blir stel och stum inför frågan om hur och varför något ens existerar. Och kanske glädjen över det fantastiska att det faktiskt gör det.
I kosmologi försöker vi förstå hur universum hänger ihop. Hur det en gång började och hur det utvecklats och förändrats ända fram till idag. Hur det allra minsta och flyktigaste hänger samman med det allra största och varaktigaste.
Det gör vi genom att kartlägga stjärnor, galaxer och andra av universums beståndsdelar med astronomiska observationer. Jämför vi med våra teorier, säger de något om hur och av vad universum är uppbyggt. De senaste hundra åren har det hjälpt oss förstå att vi bor i en av miljarder galaxer i ett expanderande universum, snarare än i en oföränderlig, ensam galax. Perspektiven hisnar.
Ok, men vad spelar det för roll vad universum gör långt där borta när tåget inte kommer? När livet pågår för fullt och fokus är på nästa fotsteg? Kanske ingen alls. Samtidigt verkar det som om försenade tåg inte finns på så många ställen i universum – de är betydligt ovanligare än svarta hål och supernova-explosioner. Vi har upptäckt att bara fem procent av universum består av atomer som kan bli till tåg och människor. Och människor och tåg hade nog inte kunnat uppstå så mycket tidigare eller på så mycket annorlunda platser i universum än vår planet, eller i ett universum olikt vårt.
Vår frustration över försenade tåg kanske är ett lika gott skäl till kosmisk förundran som de mest hisnande astronomiska perspektiven? Vi är frukterna av kvantmekaniska frön, stjärnstoft och miljarder år av utveckling, som nu bygger tåg, planlägger tidtabeller och gör det möjligt för universum att bli frustrerat över sig självt.
Modern astronomi och kosmologi pekar på att vår existens och tillvaro tycks ofrånkomligt sammanflätad med universums begynnelse och utveckling. Vi är supernovor och sopsortering på en och samma gång.
Martin Sahlén
Talare
Publicerad 2018-06-13, 08:00
Det sägs att intelligenta medarbetare har svårt för auktoriteter. Kanske ligger någonting i det. Vad man däremot säkert vet är att alla som kan och vill tänka själva brukar uppfatta auktoritet som någonting som måste förtjänas. Det räcker inte med en titel eller formell position.
Det finns inget universalmedel för att vinna auktoritet, men här kommer några enkla tips:
Det tar tid att bygga det förtroende som gör att dina medarbetare kommer betrakta dig som en auktoritet. Tänk på att det är din dagliga interaktion med andra som lägger grunden.
Det är viktigt att bidra till en kultur där det är tillåtet att göra misstag. Försök aldrig dölja att du gjort fel. Se bara till att rätta till det som går att rätta till.
Gå in i en roll. Minns att du representerar någonting som är skilt från dig själv. Gör det så bra du kan, men kom ihåg att du som person inte är din yrkesroll.
Var tydlig med vad som förväntas av andra omkring dig men också av dig. Hjälp rörliga hjärnor röra sig på ett sätt som gynnar helheten.
Be gärna bra medarbetare göra mycket, men be dem aldrig lägga ned mer tid och kraft än du själv gör. Föregå helt enkelt med gott exempel.
Mer om erfarenheter och knep för att leda och arbeta med människor som helst vill tänka själva kan man få höra genom att boka in mig som talare.
Monika Orski
Föreläsare, författare, IT-konsult, ordförande för Mensa Sverige
Publicerad 2018-06-12, 08:00
Om Ni har en planeringsdag eller dylikt på gång för ledare eller medarbetare inom vård och omsorg eller hälso- och sjukvård där ni vill ge plats för relationer, känslor och reflektion på arbetstid är det mig ni ska boka mig föreläsare.
Med 30 års yrkeserfarenhet inom vård och omsorg och snart nio år som föreläsare skapar mina föreläsningar trovärdighet och river murar i arbetet med deltagarna. Jag får både personal och chefers tillit.
I min stil som föreläsare är jag både transformativ och inlyssnande. Det skapar förtroende och gör att deltagarna slappnar av och kan prata innerligt med varandra. I interagerande samtal och övningar på tema relationer på arbetstid, känslor och uppdragsutmaningar, delas upplevelser på jobbet i storgrupp och i mindre grupper för positiv utveckling i realtid.
Deltagarna brukar uppleva mina föreläsningar som fantastiska, känslostarka, förlösande, starkt motiverande och inte minst roliga trots att det många gånger finns stora utmaningar och problemställningar i uppdraget ute på de enheter jag möter under mina föreläsningar.
Det sker en tydlig positiv förändring när deltagarna tillsammans med mig får bejaka och reflektera över sina tankar, känslor, behov och relationer på arbetstid med någon som varsamt leder processen. Plötsligt blir livet lite lättare. I alla fall livet på jobbet.
Johan Berger
Talare
Publicerad 2018-06-11, 08:00
– Jak schar en micket långk och fina akademiska otbildningen från mitt hemlandet och schar arbetat jag i tio år som ingenjören på oljeindustri. Jag är fantastiska schiklik ingenjören!
Vad är det som gör att en svensk personalchef som ingenting hellre vill än att få tag i en fantastiskt skicklig ingenjör med lång erfarenhet omedelbart blir skeptisk till en sådan öppning av ett samtal från en arbetssökande? Är det dåligt uttal och osvenskt sätt som gör att vi missar många invandrares kompetens?
När vi talar vårt modersmål flyter talet och förståelsen på utan problem. Vi drar ihop, uttalar bara delar av orden, gör tankesprång och mitt i en mening kan vi hoppa över till något annat. Ändå förstår vi nästan alltid varandra! Ett yttrande som lösryckt skulle varit fullständigt obegripligt kan vi uppfatta i sitt sammanhang; för att t.ex. ”dböövntere”, ska förstås som ”du behöver inte det” krävs både ett sammanhang och hörförståelse på i stort sett modersmålsnivå.
Om du lär(t) dig språket i vuxen ålder, vad behöver du vara medveten om och vad behöver du kunna för att din person och dina kunskaper ska komma till sin rätt? I min föreläsning går jag på ett lättsamt och underhållande sätt (skratt garanteras) igenom vad det är vi som har svenska som modersmål kan och vad vi behöver vara medvetna om för att samtalet och kommunikationen ska fungera.
Kjell Kampe
Talare
Publicerad 2018-06-08, 08:00
”En flygande start!” är namnet på en interaktiv föreställning där vi får pröva på hur det kan vara att (tvingas) komma till ett annat land där man ser på ett helt annat sätt på barnuppfostran, kvinnor – män, arbetets organisation, sjukdom och vård.
Vad innebär det att komma från ett klansamhälle till en av världens äldsta stater där myndigheter och inte släkten är garanten för skydd, säkerhet och överlevnad? Hur klarar vi att arbeta med människor som inte har svenska som modersmål utan kommer från en talspråklig kultur och har värderingar som i mångt och mycket skiljer sig från gängse uppfattningar i det svenska samhället? Hur hanterar vi kulturkrockar och finner vägar till samförstånd? Det är några av de frågor jag och Per Brinkemo försöker besvara.
Syftet med utbildningen är att ge dig som lyssnar kunskaper och en medvetenhet som ökar förståelsen för nyanlända. Med den somaliska kulturen som exempel genomlyser jag och mina medarbetare generella drag som går att applicera på andra asylsökande grupper. Både jag och min kollega har arbetat konkret och praktiskt med nyanlända grupper, jag som SFI-lärare under många år, Per Brinkemo som projektledare i en somalisk organisation.
Kjell Kampe
Talare
Vi svarar på ditt mejl inom 5 minuter under ordinarie öppettider 07.30-18.30
E-post: nathalie@sverigestalare.se
Här hittar du svar på de vanligaste frågorna kring vår service, såsom priser, förfrågningar samt mycket mer.
Öppettider: Vardagar 07:30–18:30
Tel: +46 (0)70 - 930 57 85
Jour kvällar och helger: +46 (0)70-930 57 85
E-post: nathalie@sverigestalare.se
Vi svarar på ditt mejl inom 5 minuter under ordinarie öppettider
Sveriges Talare Kompetensförmedling AB
Besöksadress:
Kungsbron 23
111 22 Stockholm
Postadress:
Albrektsvägen 75
632 26 Norrköping
Organisationsnummer 556728-0283