Om man förr i tiden anställde starka armar och axlar, så är det nuförtiden det som sitter mellan axlarna som är det värdeskapande elementet. Förr var medarbetarna bärare av järn, stål och trä – i dag är de kunskaps- och värdebärare. Ett grundläggande problem är att de flesta chefer (som oftast är män och i genomsnitt rätt gamla) har fått utbildning och träning i att leda och driva processer, men väldigt lite träning i att leda och driva mänsklig utveckling. Faktum är att många chefer arbetar med sina medarbetare som om de vore maskiner, men de är komplexa system av information, kunskap, tankar och inte minst känslor. 

Den mänskliga hjärnan är ingen dator som kan programmeras av någon utifrån, hur gärna vi än vill tro det. Den behöver inre motivation, och inre motivation kommer ju som namnet antyder inifrån. Inre motivation får sin näring av förståelse för helheten (människohjärnan söker hela tiden mönster och sammanhang), känslan av delaktighet (vi är flockdjur och bekräftar oss själva genom andra) och upplevelsen av meningsfullhet (vi vill ha ett syfte som är större än att bara tjäna pengar).

Det kanske kommer som en överraskning för många, men människan är ingen mekanisk konstruktion, hon är faktiskt en kemisk konstruktion!

Vi går igång på dopamin, belöningssystemets sköna uppåttjack, som får oss att bli entusiastiska, upprymda och målinriktade. Varje gång vi går i mål med en uppgift, vare sig det handlar om att fälla en antilop, bocka av något på att göra-listan, lämna in kvartalsrapporten eller googla fram hur gammal Lill-Babs egentligen är, så belönas vi med en inre dusch av denna välbehagets drog i hjärnan. Vilket gör att vi fortsätter att sätta upp mål, för att få känna målgångens berusning.

Nästa kemiska substans som driver oss framåt är serotonin, som hjälper oss att balansera våra känslor och ger oss livslust och framtidstro, och som vi får som belöning när vi gjort något som andra i vår grupp tycker är bra. När andra ser och uppmärksammar vår arbetsinsats och vi får känna oss värdefulla och viktiga för gruppen, och faktiskt lite stolta, då får hjärnan en rejäl genomsköljning av serotonin och vi mår som prinsar och prinsessor. Serotoninet är bekräftelsens drog, och vi är omättliga när det gäller känslan av att ha betydelse för andra.

Den tredje kemikalien som vi är så beroende av är oxytocin, vår sociala drog, som gör att vi dras till sammanhang där vi känner oss trygga. Oxytocinet minskar stress-hormonerna, sänker pulsen och blodtrycket och gör oss lugna och harmoniska. Det flödar i vårt blodsystem när vi får en kram men också när vi befinner oss tillsammans med andra som vi känner gemenskap med, till exempel när vi sitter ner tillsammans på jobbet och upplever att vi tillhör något större än oss själva.

Utan de här kemiska belöningssubstanserna skulle vi antagligen inte ens kliva ur sängen på morgnarna, så kan du bli den som langar de här drogerna till dina medarbetare har du kommit långt i ditt ledarskap.

Författare: Tommy Lundberg

En av mina vänner blev nästan hundra år och hon var klar i tanken in i det sista. Men på grund av kroppslig svaghet hade hon under många år behövt behövt hjälp först av hemtjänsten och sedan av äldreomsorgen för att klara sin vardag.

Under hennes sista levnadsår kom vi en gång att samtala om hennes upplevelser av äldreomsorgen. Vad kan vi lära oss? undrade jag. Det är tre sakar, svarade hon. Och så sammanfattade hon sin långa erfarenhet i tre meningar fyllda med den livsvisdom som var så typisk för henne.

Många har så bråttom, sa hon. När man är stressad kan man aldrig göra ett bra jobb — i alla fall inte om man arbetar med gamla människor. Ha aldrig bråttom!

Var inte hårdhänt. Många tar i för mycket och håller för hårt när de till exempel ska hjälpa någon upp ur sängen. Orsaken är att de inte hinner sakta in och varsamt hålla om och hjälpa den den gamla att hitta sin balans. Inkännandet och lyhördheten saknas.

Och din tredje lärdom? frågade jag. Då sänkte hon rösten och viskade den till mig. En blogg är inte rätt plats att förmedla vad hon i den stunden anförtrodde mig. Men jag avslöjar det gärna för dig om vi skulle mötas ansikte mot ansikte någon gång.

Den som ständigt har bråttom lever farligt! Om vi lever under kronisk stress så skadas våra celler och risken att vi drabbas av allvarliga sjukdomar ökar. Men glädjande nog visar aktuell forskning att när vi

• motionerar lagom och regelbundet — till exempel promenera så du blir varm en halvtimme tre gånger i veckan

• har varma och förtroendefulla relationer — samtala med någon du kan lita på om det som gör ont i livet

• tar tid för vila och återhämtning — var noga med nattsömnen och ha en vilodag i veckan så gör vi oss själva gott och hjälper våra celler att helas!

”This above all: to thine own self be true, And it must follow, as the night the day, Thou canst not then be false to any man.” — William Shakespeare

Författare: Peter Zettergren

Trans (i transformation) härleds från latinets transire och betyder att dö, att passera. Det låter dramatiskt, men att behöva inse att den kunskap och de erfarenheter som du har, inte längre är lika värdefulla kan vara smärtsamt. Det berör vår innersta kärna, vår egen uppfattning om oss själva, vår egen identitet. Jag brukar därför säga “alla vill ha förändring, men ingen vill förändras”.

Ordets andra del, formation, härleds också det från latinet och betyder skapa, kreera. Att skapa nytt brukar vara mycket enklare för oss människor. Men likt naturens eviga cykel så behöver gammalt dö för att nytt ska kunna födas, även när vi talar om transformation.

Transformation är nära besläktat med ordet förändring. Skillnaden dem emellan är kraften av förändringen i fråga, där är transformation en starkare och mer omdanande typ av förändring.

Att förändra något versus att transformera något kräver också olika metodik, olika processer och olika sätt att ta sig an uppdraget.

När vi förändrar något utgår vi från det som redan finns. Emedan när vi transformerar något behöver vi först avliva det som redan finns för att sedan börja om från början och skapa nytt.

Jag vill påstå att vi oftast är väldigt bra på att gradvis, det vill säga inkrementellt förbättra utifrån något som redan finns, medan vi som människor är ganska dåliga på transformeras. Undersökningar har också visat att endast 30% av stora företagstransformationer lyckas eftersom förståelsen för vad som är transformation versus förändring saknas.

Världens kanske mest kända exempel på ett framgångsrikt företag som misslyckades med sin transformation är Kodak. Kodak, som uppfann digitalkameran 1975, är ett exempel på ett företag som inte hade modet att transformera sin affär. När man insåg att den nya tekniken hade potential att undergräva deras väldigt lönsamma affär, och därmed hur de definierade sig själva som företag, valde man istället att stoppa huvudet i sanden och fortsätta som man alltid gjort. Och här är grejen:

Kodaks uppfattning om sig själva (självbild) och missbedömning kring hur världen skulle komma att förändras (världsbild) skulle visa sig vara förödande.

Efter att ha varit verksamma i 133 år ansökte Kodak om konkurs 2012.

Så vad kan vi göra och hur kan vi tänka när det kommer till transformation?

Författare: Katarina Cornelius

Lata. Otåliga. Självupptagna. Men också smarta, optimistiska och entreprenöriella. Så har dom beskrivits. Generation Y. Även kallade Millennials. Födda mellan år 1984 och 2000. Arbetsgivare som vill anställa och företag som vill sälja till denna generation måste börja tänka i nya banor.

Digitalisering. Ett ord som just nu är på allas läppar. Vilka företag och individer jag än träffar idag så är detta ett ord som är på allas läppar. Hur kan vi dra nytta av den pågående tekniska revolution för att tjäna mer pengar och inte bli omsprungna?

De senaste åren har jag ägnat mycket tid åt att försöka förstå den pågående utvecklingen och vad den innebär för dagens och morgondagens sälj- och marknadsorganisationer. Helt klart står att denna kommer att påverka vårt säljarbete fundamentalt. Men hur?

Ett alltmer nödvändigt inslag för att försöka förstå vår samtid och framtid är genom att analysera trender. Trender kan ses som ledstänger in i framtiden. Rätt beskrivna hjälper de oss att skapa bilder av framtiden och därmed förbereda oss mentalt och praktiskt. De hjälper oss att navigera i en alltmer kaotisk omvärld. De säger inte exakt hur framtiden kommer te sig men de ger oss ett stöd i tanken och kan minska vår upplevda osäkerhet.

Framtiden kan studeras på olika sätt. Ett av dem är att studera dagens unga eftersom de tar med sig många av de värderingar och beteenden de formar in i vuxen ålder. Här beskriver jag tre sådana trender, med koppling till generation Y och digitalisering, som kommer att växa sig starkare på sikt och som jag anser har stor betydelse för hur vi formar morgondagens organisationer; spelifiering, tribalisering och karmakapitalism.

1.    SPELIFIERING – business gets playing

Att påstå att unga älskar datorspel är ingen överdrift. 98 procent av alla 9-12 åringar spelar någon form av datorspel idag. Och marknaden är stor. Faktum är att spelindustrin omsätter mer än hela musik- och filmindustrin tillsammans beroende lite på hur man räknar. Inte nog med att vi spelar spel. Just nu bevittnar vi ett dramatiskt skifte där vi tar spellogikens design och fördelar och för in den på en rad olika områden. På arbetsplatser. I offentliga miljöer. I köpprocessen. Och på arbetsplatser. Detta kallar vi för spelifiering (från eng. ”gamification”).

“Spelifiering innebär att vi använder oss av speldesign för att lösa problem, förändra beteenden, engagera, mäta framsteg och ge omedelbar feedback eller belöning till människor”

Med poängsystem, ”brickor”, levels, ranking och olika belöningssystem kan vi engagera och få människor att förändra sina beteenden genom att göra det roligare och ge dem omedelbar feedback. Att skapa positiva upplevelser, ha en arbetsplats som är lustfylld och engagera är på intet sätt ett nytt fenomen. Det är snarare hur vi gör det. Detta är heller inte enbart en fråga för unga men om vi betänker oss att många ungdomar idag lägger 3 timmar på spel varje dag, och därmed maximerar produktionen av dopamin och testosteron (vilket är förklaringen till att många unga lätt blir uttråkade), så kommer denna trend att bli en förutsättning i morgondagens arbetsliv. Företag som inte lyckas engagera, ge omedelbar feedback och göra arbetsplatser och köpmiljöer mer stimulerande kommer inte lyckas attrahera majoriteten av denna generation. Och här kan den datoriserade spelvärlden göra stor skillnad. Läs gärna mer HÄR.

2.    TRIBALISERING

”A Tribe is a group of people connected to one another, connected to a leader and connected to an idea” (Seth Godin)

Unga människor beskrivs i många fall som väldigt mycket ”JAG”. Flera studier pekar på att den yngre generationen är extrema individualister där fokus har flyttats från gruppen till individen och kollektiva värderingar får ge plats för individuella. Men man ska då komma ihåg att individualismen till stor del just berör de yttre attributen. I praktiken är unga svenskar mer kollektivister än vad de ger sken av. Att sticka ut blir ett sätt att höra ihop. Unga blir därmed lika mycket ”VI”. De vill tillhöra en flock, även om det idag är nya flockar som gäller. I en alltmer UPPKOPPLAD och komplex värld där vi översköljs av information så vill vi tillhöra världar som vi bättre kan förstå och känna tillhörighet till. Vi skapar stammar med gemensamma intressen, koder och uttryck som förenar oss. Och det är stammen vi lyssnar på. Den representeras av bloggare, vloggare, experter, vänner, kändisar och andra människor som agerar förebilder och garanter när vi skall fatta beslut och orientera oss.

Dataspelskommentatorn och världens största “youtuber” Felix Kjellberg - alias “Pewdipie” - har lika många följare som Argentina har invånare– 41,5 miljoner.

Med utvecklingen av sociala medier har denna trend, tribalisering, växt sig så stark att den idag inte kan bortses ifrån. Även inom business-to-business (B2B). Och på sikt bör vi kalkylera med att detta är en norm vi måste rätta oss efter när vi bygger morgondagens organisationer. Unga bygger nämligen sina egna stammar i hög utsträckning i sociala medier med följare och prenumeranter. I den nya formen av marknadsföring och försäljning handlar det därför inte om att trycka ut budskap till olika individer eller målgrupper, det handlar om att inspirera en viss stam. Det handlar inte om att göra reklam för någon, utan med någon. Det handlar inte om att fånga uppmärksamhet, det handlar om att fånga engagemang. För en modern säljorganisation innebär detta att vi måste förstå vilka stammar vi vill påverka (eller kan vi skapa en egen stam?), vilka som är ledare i de olika stammarna (har vi anställda som kan agera ledare?) och vilka idéer och kunskaper vi vill föra fram. 

3.    KARMAKAPITALISM

Unga människor är mer upplysta än tidigare generationer. Uppfödda med internet och mängder av medier har de läst och sett om krig, miljöförstörelse, orättvisor och problem i världen. Därmed är de också mer värderingsstyrda än tidigare generationer och ratar företag som bara har vinst som drivkraft. För företagen innebär detta att man måste ha ett större syfte, en idealistisk ådra där man på något sätt bidrar till en bättre värld. Det handlar om att vårda sin karma i den nya kapitalismen. Svenska företag tycks ha en fördel här. Vid en internationell jämförelse ligger Sverige och svenska företag långt fram. Enligt vissa studier, se t.ex. ”Good Country Index”, så är Sverige det land i världen som är bäst i världen på att förbättra världen, göra den mer rättvis och säkrare. En intressant aspekt i sammanhanget är att det finns en direkt koppling här. Om du uppför dig bra och hjälper andra så vinner du också respekt och förtroende. Och länder och företag som vinner respekt och förtroende drar till sig investerare och kunder och blir mer konkurrenskraftiga och lönsamma.

“Endast 17% av alla 18-25 åringar i Sverige tror att försäljning är ett yrke där man får möjlighet att bidra till en bättre värld”

Källa: ”Millennial´s Attitudes Towards Sales”, SalesOnly & ProSales 2016

Utmaningen för dagens och morgondagens säljorganisationer ligger i huvudsak inte i att ha en CSR-strategi. För det har många, i synnerhet större, företag. Utmaningen ligger istället i att drivkraften i de flesta fall fortfarande ligger i att tjäna pengar. Göra vinst. Nå budget. Slå föregående års kvartal. Det ena utesluter givetvis inte det andra men om vi ska locka till oss unga talanger som säljare och unga som kunder måste vi också tillåta oss att sätta andra typer av målsättningar som bidrar till något större. Och efterleva dem med hjärta och själ.

Författare: Henrik Larsson Broman

Vi befinner oss mitt i ett paradigmskifte. Ett skifte som de flesta av oss känner av men få av oss kan sätta riktigt bra ord på. Populärt brukar skiftet gå under namnet ”digitalisering”.

Tecknen är påtagliga. Genomsnittslivslängden för våra mest framgångsrika bolag på S&Ps topp-500 lista har sjunkit från 75 till 15 år. Topp-10-listan över världens rikaste personer under 35 år innehåller bl a Facebooks tre grundare och Airbnbs tre grundare (Facebook grundades 2004, Airbnb 2008), Tesla är idag högre värderat än Ford och listan över världens högst värderade varumärken toppas av Apple, Google och Microsoft (2016) och inte längre av Marlboro, Coca-Cola eller Mcdonalds som för drygt 20 år sedan.

Ett nytt paradigm, eller en ny värld, växer fram där vi som varit verksamma i den tidigare världen – Industrivärlden - på djupet behöver förstå vilka spelregler som gäller i den nya. Men är den bäst benämnd ”digital”? Får återkomma till det.

För att först förstå vad ett paradigmskifte innebär, behöver vi förstå vad paradigm betyder. Begreppet paradigm har flera betydelser. Den betydelse jag avser här är utifrån ett socialvetenskapligt perspektiv, där paradigm lättast kan förstås i termer av “någons världsbild”. Världsbild kan sägas vara den samlade beskrivningen av erfarenheter, trossatser och värderingar som utgör en människas uppfattning om den verklighet hon lever i. Världsbilden utgör därmed bakgrunden till hur hon svarar upp emot den uppfattade verkligheten (självbild).

Om många människor, ett helt samhälle eller en hel civilisation delar samma världsbild så blir paradigmet den av tiden givna förklaringsvariabeln som genererar de gemensamma värderingar, system och berättelser vi har om vår samtid och som sedan avgör hur vi svarar upp emot dessa.

Till exempel, om vi tror att vi ännu lever i industrisamhället med alla dess villkor såsom t e x linjära värdekedjor, att konsumenter nås genom kommunikation, att varumärke är en logotyp, att ledare är auktoriteter, att organisationsstrukturer är bäst om de är hierarkiskt utformade eller att vi bäst mäter framgång i pengar så kan det vara dags att skifta världsbild.

För att effektivt kunna skifta paradigm behöver vi nämligen förändra berättelsen, det vill säga de tankar vi har om vår samtid, och ytterst oss själva, inklusive de trossatser och värderingar vi håller för att vara sanna. Kort sagt, vi behöver låta oss transformeras.

Hur går det till då?

Författare: Katarina Cornelius

Föreställ dig att du står inför det där avgörande ögonblicket då du skall gå in till det avgörande mötet för att avsluta den största affären i företagets historia eller du skall ut på ett fullsatt Ullevi och representera IFK Göteborg, för att säkra SM-titeln i fotboll inför 40 000 förväntansfulla och krävande supportrar. I båda fallen har du förberett dig för detta under lång tid och du vet att du har chansen att lyckas med det du föresatt dig. Du är säkert lite pirrig i magen och lite orolig för hur det skall gå. Kanske har du byggt upp en bild av att det kommer att gå vägen eller i värsta fall att du kommer tappa affären eller guldet, vilket gör dig orolig, spänd och nervös. Om du lyckas eller inte beror delvis på din prestation, men om du lyckas eller inte kommer också vara ett resultat av en mängd olika prestationer från andra omständigheter som du själv inte kan styra över. I affärsfallet handlar det om andra konkurrenter och deras agerande, produkter och tjänster samt om kunden gillar dig eller inte samt en mängd andra yttre faktorer som ligger utanför din kontroll. I fotbollsfallet finns även där konkurrenter i form av motspelare samt dina egna medspelares prestationer samt i viss mån tur och otur.

Prestationer görs varje dag i olika former, men vi har ofta svårt att se vad som är en prestation och hur vi kan mäta den. För någon kan det vara en prestation att ta sig ur sängen och för en annan kan det handla om att bestiga Mount Everest.

Människor kan prestera bra både då de mår bra och då de mår dåligt. Min ambition är alltid att förena bra prestationer med välbefinnande. Det är dock alltid upp till varje person att bestämma vad de själva vill.

Prestation utgår alltid från individen, gruppen eller organisationen självt och skall därför jämföras med det. Problemet är ofta att vi jämför oss med andra och det vi egentligen mäter är resultat. Resultatet är ofta lättare att se och lite krasst kan man säga att det är det som räknas. Vi gillar vinnare, framgångsrika företag och personer. Det vi lätt glömmer är att det är prestationen som gjort dem till vinnare eller framgångsrika (vad det nu är?). 

Det vi kan påverka är alltid vår egen prestation. Resultatet kommer om vi presterar bra under tid. Skall vi utveckla verksamheten handlar det alltid om att utveckla prestationen hos dem som skall skapa resultatet.

Att skilja på mål och krav

Jag hör ofta från ledare, chefer, lärare och utövare att jag måste ställa höga krav. Vi har en föreställning av att om vi ställer höga krav så tvingar vi oss själva eller andra till bra prestationer. Det vi skall jobba med är att sätta höga och inspirerande mål.

Min uppfattning är den att det ofta är precis tvärtom. När vi sänker kraven vågar vi satsa fullt ut och därmed prestera bättre utan att vi blir rädda och osäkra.

Det handlar mycket om att när vi vill istället för då vi måste släpper vi lös vår motivation och kreativitet mycket bättre och vi agerar mer avslappnat. När jag börjar diskutera detta med olika personer får jag ofta till svars att det verkar eller känns oseriöst att sänka kraven. Då brukar jag ställa följande frågor:

Vad är mest seriöst att prestera bra eller dåligt?

När presterar du bäst då du gör det du vill eller det du måste?

När mår du bäst då du gör det av egen vilja eller för någon annans skull?

När lär du dig bäst då du har kul eller tråkigt?

Vad lär du dig mest, det som du är intresserad av eller det du är ointresserad av?

I mina föreläsningar ger jag exempel på hur människor har gjort och vad som händer då man går från resultatfokus till ett mer prestationsorienterat synsätt. Det kan handla om elitidrottare på högsta internationella nivå men också om sjuksköterskan eller säljaren (helt enkelt vem som helst). Jag kommer också beskriva enklare metoder som åhöraren kan använda för att bli mer prestationsorienterad och därmed mer framgångsrik. Jag upplever många gånger att vi krånglar till det helt i onödan.

Författare: Johan Örtendahl

Att hitta rätt kompetens är aldrig lätt. 

Vi lever i en tid av ständig förändring där jobb försvinner och tillkommer vilket gör att matchningen mellan företag och individer riskerar att bli fel.

Och om ni inte vet hur ni ska nå er potentiella målgrupp, hur ska ni då utvecklas som företag?

Jag heter Mikaela Aare och har en bakgrund inom rekrytering. Därtill finns min kompetens inom karriärvägledning, målgruppskännedom och trendspaning inom utbildning. Jag har personligen upplevt hur omfattande en rekryteringsprocess ofta är, utan att för den sakens skull leda fram till rätt kandidat. För, trots allt, så är vi ju alla individer och oförutsedda saker kan hända.

Så, hur förhåller man sig till detta?

Tips 1: Var finns vår potentiella målgrupp?

Förvånansvärt få aktörer söker efter kompetens där de faktiskt befinner sig, i det digitala landskapet. Sociala medier och vår närvaro på internet uppgick förra året till en femtedel av vår vakna tid(SOI 2016). Alltså är det hög tid att se över vilken digital strategi ni använder er av i sökandet efter ny kompetens.

Tips 2: Utforma rekryteringsprocessen efter tiden vi lever i.

Långa kostsamma rekryteringsprocesser ökar risken för att tappa kandidater längs vägen och ger inga garantier för att ”rätt” individ blir kvar till slutet. Hur rekryterar ni? Finns det justeringar som kan göras för att effektivisera processen samt göra er mer attraktiva för målgruppen?

Tips 3: Vi lever i en föränderlig tid och det är något positivt!

En av mina favoritteorier inom karriärfältet är Positive Uncertainty av H.B. Gelatt. Innebörden är i korta drag att vi inte kan planera långsiktigt men det innebär ju också att vi ständigt kan ändra oss och hitta nya spännande vägar. För att bygga en målgruppsförståelse måste man skapa sig en bild av individen och vilka faktorer som kan spela in i ett karriärval. Positive Uncertainty är en sådan faktor.

Det går att hitta strategier för rekrytering, målgruppskännedom och karriären som passar just er verksamhet. Genom en föreläsning med mig kan ni få konkreta verktyg som ökar er dragningskraft som arbetsgivare och hur ni kan rekrytera för att hitta rätt kompetens.

Författare: Mikaela Aare

När var du senast på ett minnesvärt seminarium eller en konferens som verkligen gav behållning? Jag är säkert inte ensam om att tycka att möten ska hålla hög standard, så varför är då så många seminarier och konferenser fortfarande stöpta i samma förutsägbara form? Jo, helt enkelt för att det har gått slentrian i “konferensandet” och det är både trist och onödigt. För det behöver inte kosta mängder att addera det lilla extra som gör just ditt seminarium minnesvärt!

Efter många år i näringslivsorganisationer har jag stor erfarenhet av att medverka, arrangera och leda seminarier och konferenser av olika slag. Och jag vet hur man undviker fällor som ofta drar ner kvalitén på ett möte. De erfarenheterna har jag med mig in i min roll som “mötesbyggare” och moderator.

Jag lyfter alltid fram några käpphästar i samband med uppdrag. Självklart varierar mina råd beroende på det tänkta mötets karaktär, men flera av följande punkter är givna:

•  Varför vill ni arrangera detta möte? Ha ett klart syfte, med andra ord.
•  Hur ser den tänkta publiken ut? Homogen eller varierande bakgrund?
•  Vad är det viktigt att deltagarna tar med sig från mötet?
•  Hur lång tid går åt för att täcka ämnet/ämnena? (Underbart är oftast kort…)
•  Många talare? Dela in seminariet i block.
•  Begränsa antalet talare/debattörer på scenen samtidigt.
•  Se till att avdelade tider hålls. Basta.
•  Undvik att talare gör företagspresentationer - lägg på nätet och/eller i folder.
•  Undvik “death by powerpoint”...  
•  Behövs någon “magnet” för att nå er publik?
•  Moderatorn kan inte åstadkomma underverk om programmet är svagt

Prio ett är att lägga stort fokus på publiken - dvs ha ett utifrån och in-perspektiv. Dina seminariedeltagare har satt av tid för att de vill få nya insikter. Kanske har de betalat en väl tilltagen avgift, men om inte, kostnadsfritt innebär inte att du som arrangör kan ge avkall på kvalitén! Du vill ju inte att publiken ska bli irriterad över illa förberedda presentationer, dåliga powerpoints eller talare som inte kan förmedla sitt budskap på ett intresseväckande sätt. Då kanske de avstår från ditt nästa arrangemang.

För att undvika det är noggranna förberedelser A och O. Lämna inget åt slumpen! Återigen, utgå från de förmodade deltagarna. Vad vill du att de ska ta med sig från mötet - och vad tror du att de själva vill få ut? Utforma programmet därefter. Försök att “kvalitetssäkra” talarna - har de scen- och presentationsvana? Ovana talare kan behöva stöd från moderator - frågor istället för innantilläsning och powerpoints ger bättre dynamik.

Författare: Maria Nygren

Vi bär alla på olika sanningar som vi följer av olika anledningar. En del sanningar lyfter oss medan andra sanningar begränsar oss. Om vi lär oss förstå vilka sanningar som formar våra tankar och känslor blir våra liv så mycket lättare att leva. Är dina sanningar begränsande eller utvecklande och när höjer du din röst, är det för att hylla eller klaga?

Jag har förstått att hockeylaget från min hemstad är en viktig del av mig. Var engagerad i föreningen under hela min tid i staden och min far har fortfarande en roll i föreningen. Ända sedan småbarnsben har det centrala snacket i staden handlat om hockeylagets allt som oftast begränsade framgångar. Jag minns att även under lagets storhetstid på 80-talet fanns det många tvivlare som önskade undergång och misslyckanden.

Mycket av livet handlar om att klara av misslyckanden, skador och olyckskorpar som vill trycka ner en. För någon månad sedan säkrade laget kontraktet i slutsekunderna och vi kan pusta ut efter ännu en jobbig säsong. Många har de varit som frustrerat utryckt aldrig mer och lägg ner. Det kan vara lätt att gotta sig i denna kritik och bara ösa ur sig.

Vem vill du vara? Vi kan välja om vill tänka utveckling eller avveckling, vill du ha tankar som får dig och din omgivning att blomstra eller vissna. I min värld kan vi omprogramera oss och välja våra sanningar. Vi kan välja att se oss som offer för omständigheterna eller faktiskt ta tag i taktpinnen och styra våra liv och göra våra drömmar verkliga.

Kan vara lätt att hamna i en negativ spiral och börja leta fel på sig själv och andra, beklaga sig över vädret, klaga på hockeylaget eller kollegor istället för att fundera på hur man egentligen vill leva sitt liv. För många lever inte det liv de önskar, sitter fast i negativa mönster med närstående, kollegor eller vänner som begränsar mer än lyfter. Det gäller att våga sticka ut, lyssna till sitt hjärta, stå upp för det goda och lämna gnället. Det är ditt liv, stå upp för det, du förtjänar det bästa!

Livet kan vara så enkelt men allt som oftast krånglar vi till det på grund av en påhittad sanning som inte är utvecklande. Visa ödmjukhet mot dem du bryr dig om, ta hand om dig själv och dina behov, våga hoppa och njut av att du faktiskt kan välja dina andetag.

Gå ut och gör skillnad!

Författare: Mathias Wahlström

”Mamma, det bästa är att vi alltid har en hjärna att tänka med.” Min 6-åring berättar för mig att hon är så glad för att hon har en hjärna hon kan använda och lösa problem med. Jag som psykolog möter dagligen personer som mår dåligt och som upplever att de fått försämrat minne, sämre koncentrationsförmåga och inte fungerar som tidigare, blir väldigt glad över dotterns insikt om betydelsen av vår hjärna för hur vi fungerar och mår.

Jag är övertygad om att den ökade psykiska ohälsan är en tydlig reaktion på hjärnans reaktion på den miljö vi har skapat och lever i. En miljö som skickar ständiga stimuli till hjärnan om faror. Det kan vara sociala medier, mail, förändring i organisationen, att hinna med att ordna ett barnkalas eller att ”man borde träna och vara i samma form som alla andra”.  

Hjärnan aktiverar då kroppens stressystem och sprutar ut stresshormoner som sätter igång det sympatiska nervsystemet. Vi hamnar i ett kroppsligt tillstånd av stress som innebär en mängd olika reaktioner som ökad puls, hjärtklappning och yrsel. Detta tycker vi är obehagligt och det ger oss ångest. En ond cirkel. Om systemet är påslaget under en längre tid blir neuronen (hjärnans celler) sämre fungerande och vi utvecklar symtom som jag beskriver ovan men även oro, nedstämdhet och utmattningssymtom.

Det har ju sagts tidigare att det inte är den starkaste som överlever, utan den som kan anpassa sig bäst till miljön omkring. Vårt samspel med miljön är individuell och beror på vem vi är - en del accepterar och hanterar ökade krav lättare, medan för andra blir det overload.

För att må bra och anpassa oss till vår tids miljö, behöver vi bli mycket bättre på att ta hand om våra hjärnor. Om du från och med nu väljer att se din hjärna som en kroppsdel som övriga så är det lättare att förstå och agera. Om du vill ha platt mage och magrutor, då äter du mer hälsosamt och tränar mer. Om du vill ha en hjärna som fungerar så ska du inte bara äta rätt och motionera utan även se till att du aktiverar olika delar i hjärnan så att andra delar samtidigt får vila.

Den främre delen av vår hjärna (det som kallas för prefrontala cortex), som vi hittar bakom pannan är inte bara den delen vi använder när vi planerar och strukturerar vår tillvaro, utan även den delen som enligt ny forskning visat sig ha överaktivitet hos personer som grubblar mycket och har negativa tankar och oro. Om vi grottar ner oss i grubbel blir det den delen av hjärnan vi ”tränar upp” och aktiviteten dominerar vårt mående.

En metod som enligt nya studier visar hur vi kan bryta negativa processer och förändra hjärnans aktivitet till det positiva är meditation. Genom att meditera minskar aktiviteten i prefrontala cortex och då aktiveras istället ett litet område i övre vänstra hjärnhalvan där positiva och optimistiska tankar processas. Och vi mår bättre!

I mina föredrag berättar jag mer om hur du kan ta hand om din hjärna och kropp för att vara bättre rustad och hantera den miljön vi lever i nu. För det går att hitta lugnet även i denna miljön, sådana människor träffar jag också dagligen.

Författare: Helena Kubicek Boye