För de flesta av oss är ett jämställt samhälle en självklar vision att jobba för. En del upplever att vi redan är jämställda. Andra möter dagligen utmaningar som bevisar att vi är långt ifrån ett jämställt samhälle. Men varför är vi, så här snart 100 år efter att kvinnor fått rösträtt, fortfarande inte jämställda?

Jämställdhet och Jämlikhet är begrepp som ibland kan upplevas som lite luddiga och det innehåller i sig inga konkreta instruktioner. Dels för att många tror att vi inte behöver det, att samhället blir bättre med tiden, att det bara händer. Men så är det inte, tyvärr. Det krävs mycket arbete för att ändra saker som varit mer eller mindre stillastående i hundratals år.

Så hur gör vi för att ta ner de stora orden till vardagen, in i verksamheten, in i våra möten och diskussioner? Först och främst handlar det som alltid när det är ett problem som ska övervinnas, att erkänna att det finns. Nej, vi är inte jämställda i Sverige. Nej, alla behandlar inte varandra jämlikt i vår organisation. Ja, vi kan bli bättre. Det är inget nederlag att se detta, snarare tvärtom; det är smarta och framgångsrika organisationer som i längden vinner på att erkänna sina brister och jobba för att förbättra dem. IKEA är en av världens mest framgångsrika företag. Det är även kända och prisbelönta för sitt arbete med jämställdhet och jämlikhet. De har tagit in dessa värden i områden i världen som inte kommit lika långt och på så sätt påverkat den inhemska politiken att jobba med jämställdhetsfrågor. Det är häftigt!

Men vi behöver inte vara möbeljättar för att påverka vår värld. Jag har ofta utbildningar ute på förskolor om Skapandet av jämställdhet och får i både i diskussionerna i workshops och i efterhand höra hur de kunnat ta ner de stora orden till en praktiskt förändring i barnens vardag. Och hur denna förändring har gynnat både barnen och personalen själva, gett dem ny inspiration, fräscha idéer och framför allt; en mer jämställd förskola. Och om den här världen ska bli mer jämställd är det en plats som är otroligt viktig; barnen är framtiden!

En dag satt min 7 åriga dotter vid matbordet och funderade. Sen sa hon; Mamma, om en Hon är en Mamma och en Han är en Pappa, vad är då en Hen?
Dessa kloka ungar. Helt utan fördomar, som svampar i omvärlden, nyfiket lyssnar och frågar de och lika engagerat berättar det för oss hur de ser på saker. Vi kan lära oss mycket av barn.

Men vi behöver också ifrågasätta det som vi lärde oss som barn, i en värld som var på många sätt annorlunda från den vi lever i idag. Vi måste ifrågasätta våra egna åsikter, tankar och reaktioner. Vi måste se inåt och fråga oss; varför säger jag som jag säger, varför reagerar jag som jag gör, varför tycker jag som jag tycker? Vad ligger till grund för allt? Och är den grunden uppdaterad? Är den i 2017? Vet jag vad en Hen som föräldrar skulle kunna heta? Har jag ens funderat på det? På samma sätt som ett företag bör erkänna att det kan jobba på sitt jämställdhetsarbetet så kan vi se på oss själva och erkänna; Jag kan bli bättre.
Jag ska inte ljuga; det är inte alltid lätt. Men - det blir lättare och lättare. Och i längden är det både ekonomiskt värt för företaget och emotionellt värt för oss som människor. När vi jobbar för ett mer jämställt och jämlikt samhälle vinner vi inte bara själva på det, generationerna efter oss vinner även de. Och det arvet är ovärdeligt.

Vad svarade jag min dotter? Jag hade läst ett ord som en förälder som är transperson kallat sig, som jag tyckte var genialiskt.
-Mappi.

Tre tankar att ta med sig för en mer jämställd och jämlik vardag:
• Retorik är kommunikation och kommunikation är människans absolut främsta verktyg. Men likt en hammaren som både kan slå sönder en vas och bygga en bro, kan detta verktyg användas på många sätt.

• Ett normkritiskt tänkande innebär att skärskåda det vi tar för givet, att se vilka normer som skapat en själv och det samhälle en lever i. Att vara normkritisk är inte att vara kritisk mot dem som lever efter normer, utan att uppmärksamma vilka normer som finns och vad det skapar för typ av samhälle.

• Normkritisk retorik är att kombinera normkritiskt tänkande och kommunikation för att skapa nya sätt att genom våra kommunikationskanaler, individuella och kollektiva arbeta för ett mer accepterande och jämlikt samhälle.

Kort ordlista från RFSLs begreppsordlista:
http://www.rfsl.se/hbtq-fakta/hbtq/begreppsordlista/

Hen:
Könsneutrala pronomen som främst används om personer som varken identifierar sig som kvinnor eller män utan till exempel är intergender, genderqueer, icke-binära. Hen och den används också i situationer då en persons könstillhörighet är okänd.

Cisperson:
En person som identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet. Cis är latin för ”på samma sida”.

Transperson:
En transperson är en person som inte alls eller delvis inte identifierar sig med det kön den har fått tilldelat vid födseln. En person kan också vara transperson som inte följer rådande normer för hur en person med ett visst juridiskt kön ska vara, förutsatt att personen själv identifierar sig som transperson. Ordet trans är latin för ”överskridande”. Transperson är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra.

….
Sophie Thelning är föreläsare och retorik- och jämställdhetskonsult på Jämlik Retorik. Jämlik Retorik arbetar med utbildningar och coaching inom jämställdhets och jämlikhetsarbete med fokus på kommunikation.
jamlikretorik.com