Hej! Jag heter Daniel Skyle och jag är journalist och specialiserad på att lära ut om källkritik och om valmanipulation på nätet. De är ämnen som börjar bli ännu viktigare med tanke på hur snart valet är i år.

Källkritik ger dig möjligheten att bli klarare när det gäller all information du hanterar i livet. Det kan vara både för dig och mig som privatperson likaväl som för ett företag eller en hel organisation. Källkritik är lite som att vaska fram guld: det ger dig chansen att komma allt närmare vad som faktiskt är sant.   

Du hittar mina tidigare bloggposter här:    

Blogginlägg: Introduktion till källkritik Blogginlägg: Källkritik för val

Idag ska vi titta närmare på  hur stor makt formuleringar har, och den stora faran med gråzoner. Gråzoner och luddiga formuleringar gör att man kan vinkla information mer och mer. Det innebär samtidigt att ju klarare du och jag själva formulerar oss, desto lättare blir det att ha klar information till hands.   

Vi väljer själva om vi vill vara en negativ faktor för information eller en positiv faktor för information. Idag finns det tyvärr också många som medvetet sprider gråzoner på nätet, och det är bara din egen kunskap om källkritik som avgör om du vill bli manipulerad av dem.   

Sättet du formulerar dig gör stor skillnad. Det blir ännu viktigare om det är i forum där många kan läsa det – som på internet, i media, eller för politiker. Är formuleringen negativ? Är det korrekt fakta? Är den vinklad? Vad är det personen egentligen säger?  

Vi ser så mycket information varje dag nu att vi lätt blir immuna mot det. Tror vi. Men formuleringar går ändå in, ofta undermedvetet, framförallt om de upprepas under lång tid. Under folkomröstningen 2017 för Brexit i Storbritannien gjorde man undersökningar om hur deras media formulerat sig om ämnet. Det visade sig att två tidningar, the Daily Mail och the Sun, sedan mer än 20 år tillbaka ofta haft artiklar och rubriker som rackat ner på EU, förlöjligat EU, överdrivit fakta om EU. Artiklar om de positiva sidorna av EU och samarbetet det stärker i Europa var mycket ovanliga hos dem.   

Påverkade det valet? Antagligen. Det är svårt att säga utan att göra noggranna undersökningar. Men det gav en stor andel väljare i England en vinklat negativ bild av EU sedan tjugo år tillbaka, något en del politiker använde som bas för vad man nu vet var direkta lögner om ämnet inför folkomröstningen (vilket flera av dem har erkänt i efterhand).   

Så hur motverkar du det här? Hur kan vi formulera oss på ett klarare sätt?   

En grundregel är att titta på vad du egentligen vill säga. Vad är det för information du vill förmedla? Vi kan ta ett exempel med sköldpaddor, bara för att visa hur det kan se ut.   

”Sköldpaddor kan vara farliga!”   

”Sköldpaddor utgör en stor risk för oss.”   

”Hur kan vi vara säkra på att sköldpaddor är ofarliga?!”   

”Sköldpaddor är små, långsamma och ganska söta.”   

”Sköldpaddor är farliga om du är ett salladsblad.”   

”Om du får en sköldpadda tappad på dig är du säker. Får du en stor trälår med sköldpaddor tappad på dig kommer du nog att bli skadad.”   

”Galapagossköldpaddor kan väga 200 kilo och faktiskt nafsa på dig – men de är mycket långsamma, så om du rör på dig litegrand är du säker.”

Detta är intressant – kan du se hur var och en av de här formuleringarna gör att du reagerar olika? Vi skulle antagligen kunna sätta upp en Facebookgrupp med ämnet ”De ljuger för oss om faran med sköldpaddor” och få medlemmar som spred den felaktiga informationen vidare till andra.   

Ju starkare känslor man inkluderar, desto lättare är det tyvärr att manipulera människor. Om man har börjat med att inkludera mycket känslor i ett budskap är det också lättare att styra folk bort från källkritik och mot falska nyheter, mot felaktig information och mot propaganda. Det är den sortens upplägg som skapar gråzoner för information – när de väl är på plats går det tyvärr lätt att fördjupa dem, sprida dem, och sprida den felaktiga informationen allt mer, tills man till slut kan påverka ett helt samhälle. Det är därför det idag är så viktigt att arbeta för att sprida tekniker för källkritik i vår omgivning.   

Så om det gäller sköldpaddor (för att ta ett roligt exempel), vad är ditt budskap om sköldpaddor? Vad är det du vill säga? Vill du ge klar information om sköldpaddor? I så fall blir det meningar som dessa: ”Sköldpaddor är små och söta och mycket långsamma. De gillar salladsblad. De kan bli mycket gamla”. Vill du ge falska nyheter och sprida felaktig information om sköldpaddor? Då blir det närmare dessa: ”Alla sköldpaddor är farliga!”, ”Krossrisken med sköldpaddor avslöjad!”, ”Vet du sanningen om sköldpaddor?”,  ”Ryktena om den allvarliga risken med sköldpaddor stämmer inte!” ...och så vidare.   

Om du vill hjälpa till och ge samhället klarare information är det lätt att använda källkritik, lätt ha ett klart budskap i det du säger. Och nu när du vet hur det går till är det också lätt att se när andra försöker sprida gråzoner om hur farliga sköldpaddor är.   

(Förresten, ett källkritiktips litegrand i efterhand: i rubriken till den här texten skrev jag ”sköldpaddor är farliga”. Hur mycket tror du att det påverkade när du läste texten om sköldpaddor längre ner?)   

Vill du boka föreläsning om källkritik eller källkritik inför val? Då hittar du mer information här: http://www.sverigestalare.se/talare/daniel-skyle   

Daniel Skyle © 2018