Pling! Ett sms, ett snap, en Facebook-kommentar... Den här gången var det en push från aftonbladet.se som poppade upp på min telefon när jag satt och jobbade med något oinspirerande. Nog avbröt jag det jag höll på med för att se vad notisen gällde...

Jag är vuxen, 56 år gammal närmare bestämt, och VET att jag borde låta telefonen vara och fokusera på det synnerligen komplicerade och tråkiga arbete som djävulens ställföreträdare på jorden skickat mig. Men nyfikenheten och behovet av att känna mig bekräftad tar över. 56 år, alltså.   

56 år är gammalt, men inte så gammalt att jag inte minns att bekräftelsebehovet ändå var ganska mycket större när jag var ung. Behovet av att vara accepterad i gänget, omtyckt och populär är något mänskligt och gäller oavsett hur gammal man är, men i tonåren tog det helt andra proportioner. Jag jobbade hårt för att vara en i gänget. Och då hade jag bara de i min fysiska omgivning att imponera på. Idag ser det som bekant annorlunda ut när vi har hela världen tillgänglig i fickan 24-7.

Den som är i högstadieåldern kanske vill be om att få protestera nu, men jag tror inte att dagens unga har lärt sig hantera den stress det innebär att ständigt behöva vara uppkopplad och uppdaterad. Även om ungdomen har växt upp med det vi gamlingar kallar för ”den ständiga uppkopplingen” och lever med den helt naturligt, tror jag att det skapar problem också för dem. Särskilt med tanke på hur stressen i den här åldersgruppen har rusat upp i taket verkar det inte funka så bra där heller.    

Vad betyder det för sommarlovet som står för dörren? Får kidsen idag njuta av magin som oändliga sommarnätter gav mig på hedenhös tid? Eller blir det viktigaste att ta en riktigt snygg bild av situationen och imponera på andra? När jag har svårt för att lägga ifrån mig telefonen och njuta av stunden, hur är det inte då för dagens unga att se livet utan Instagrams sepiafilter emellan?   

I princip all forskning visar att stressen att ständigt vara uppdaterad påverkar vår hälsa negativt. Forskare har påvisat en effekt på den psykiska hälsan som följer av ett förbehållslöst användande av smartphones. Ett ständigt inflöde av statusuppdateringar och lättuggade nyheter gör det svårt att sova, det gör oss deprimerade och okoncentrerade och det försämrar vårt minne och förmåga att lära oss saker. Problemet är att vi aldrig helt kopplar ner och därmed aldrig helt kopplar av.    

Betyder det att vi måste säga nej till alla fantastiska möjligheter som den ständiga uppkopplingen (kom ihåg, jag är 56) medfört? Nej. Men välj dina tillfällen.   

Det här är alltså en uppmaning från en gammal man till dig som förhoppningsvis snart får njuta av en skön ledighet. Ta med dig telefonen! Håll kontakt med kompisarna under ledigheten! Visa upp dina fina bilder från semestern! Men koppla ner och koppla av då och då. Du behöver vila ibland också och bara vara med dig själv och dem runt omkring dig. Fundera över vad du själv mår bäst av. Då får du den bästa sommaren hittills.   

Stay gr8! 

Micke Darmell
Mötesevangelist och grundare av företaget gr8 meetings som hjälper organisationer att förbättra sin interna möteskultur. Han är också författare till den uppmärksammade boken ”Uppkopplad eller Avkopplad? – Om konsten att verka i en uppkopplad värld”.     

Micke kan du boka här på Sveriges Talare. Förutom en sund digital arbetsmiljö och ett sunt privatliv föreläser han även om intern möteskultur.