Världsekonomin på väg in i ett nytt uppsving? Låter det inte som ett skämt! Går inte det mesta riktigt illa?

Låt oss rekapitulera hur det såg ut 2004. Börserna hade rasat kraftigt efter att IT-bubblan brast år 2000. Lågkonjunkturen som följde var visserligen inte särskilt djup, men västvärldens ekonomier gick i stå och särskilt EU brottades med stora svårigheter. Tongångarna var allmänt dystra. Framtidstron var inte alls stor. Men de följande tre åren, från 2005 till och med 2007 skulle världsekonomin i stället gå in i ett av sina främsta uppsving som fick en del företagsledare att tala om superkonjunktur.

I år är det precis nio år sedan finanskrisen bröt ut och vi har haft en lång period med relativt låg tillväxt, en världshandel som utvecklats långsamt och en politisk revolt mot fria marknader och frihandel, den så kallade populistiska vågen. 2005–07 växte tillväxtländernas ekonomi mycket kraftigt, men denna utveckling har med få undantag bromsat in och förhoppningarna i väst om att export till syd skulle ge fart åt våra ekonomier blev det inget av.

Det positiva som kan vända situationen till det bättre är att investeringarna i ny teknik ökar och att en rad teknologier ger förhoppningar om framtiden. Digitalisering kommer att sätta fart på tjänstenäringarna. Digitaliserat har vi visserligen gjort sedan 1960-talet, men nya applikationer gör att vi kan komma att producera tjänster mer effektivt än tidigare, verksamheter som varit svåra att effektivisera.

Robotiseringen av industrin har tagit ny fart och de senaste fem åren ökade antalet industrirobotar med i genomsnitt 16 procent per år. En del kanske invänder, men tar det inte bort jobb? Ja en del jobb försvinner, men det blir fler kvalificerade jobb och den ökade produktiviteten kommer att ge högre inkomster och därmed efterfrågan som skapar ytterligare jobb.

En annan het teknologi som har en potential att få fart på produktiviteten är det som industrin kallar additiv tillverkning, men som i dagligt tal kallas 3D-printing. Här har utvecklingen inte kommit lika långt som för industrirobotarna, men tillväxten är högre. Under femårsperioden 2011–16 var den 29 procent per år i dollarvärde enligt Wohlers Report.

I Sverige har vi företaget Arcam i Göteborg, vars utrustning gör att man bland annat kan ta fram helt nya skräddarsydda implantat för den ortopediska industrin. Det är en angelägen tillämpning, men som kanske inte ensam påverkar världsekonomin. Additiv tillverkning eller 3D-printing har hittills dominerats av mindre företag som Arcam, men nu investerar storföretagen i tekniken och det skulle de inte göra om de inte trodde att ett större kommersiellt genombrott var nära förestående.

General Electric lade i fjol ett bud på Arcam och fick in aktiemajoriteten men inte alla aktier. Hewlett-Packard satsar stort på tekniken. Europa ligger efter såväl USA som Asien. Kan Sverige bli en spjutspets i Europa? Ja, men det kräver ökade investeringar.

Det verkar som om en ny optimism har vuxit fram och att tilltron för företagande i Sverige är på väg upp. Då kanske vi kan se fram emot en treårsperiod som kan jämföras med guldåren 2005–07.

"Mauro Gozzo har nyligen gjort en analys av effekten av industrirobotar och 3D-printing för industrin. Den återfinns i IER:s nya rapport som finns att ladda ned från https://www.industriradet.se/rapporter."

Mauro Gozzo
Talare